Om det är första gången du loggar in sedan den 8 mars behöver du skapa ett nytt lösenord. Klicka på Glömt lösenord och följ instruktionerna. Problem? Ring 08-702 54 00, knappval 2, eller kontakta info@fremia.se.
Och så det här med GDPR. Genom att logga in på webbsajten godkänner du vår integritetspolicy och samtycker till hur vi hanterar dina personuppgifter. Vill du återkalla ditt samtycke, kontakta info@fremia.se.
Den här webbplatsen använder kakor för att förbättra din användarupplevelse. Läs mer om vilka kakor och varför här.
Här samlar vi svar på vanliga frågor om covid-19 som ställs till Fremias rådgivare i arbetsgivarjouren, för att underlätta för dig i din vardag.
Under den pågående covid-19-pandemin är informationstrycket högt. Rekommendationer och allmänna råd från myndigheter uppdateras utifrån rådande läge. Nya besked och beslut från riksdag och regering presenteras löpande. För dig som arbetsgivare handlar det om att vara beredd på att rekommendationer kan ändras.
Vid tveksamheter bör du kontakta din rådgivare för att veta vad som gäller inom ditt avtalsområde. Inte medlem? Ansök om medlemskap.
Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder.
Tvätta alltid händerna när du kommer hem eller när du kommer till ditt arbete efter att ha varit ute, före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.
Smitta sprids genom slemhinnor i ögon, näsa och mun. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ögon, näsa och mun.
Stanna hemma när du är sjuk. På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, kan man använda handsprit med minst 60 procent alkohol. Tvätta alltid händerna med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga.
Här har vi listat länkar där du som arbetsgivare kan hitta aktuell information från regering och myndigheter med anledning av covid -19.
Svenska myndigheters rekommendationer ger vägledning i hur du som arbetsgivare kan besluta dig för att hantera situationer i din verksamhet med anledning av coronakrisen.
Som arbetsgivare kan det vara bra att ha koll på regeringens pressmeddelanden och följa Sveriges riksdag på Twitter. Prenumerera på regeringskansliets youtubekanal så får du notiser bland annat när det är direktsändningar.
Socialstyrelsen och Karolinska institutet har tagit fram webbutbildningar i syfte att hindra smittspridning och skydda medarbetare som arbetar inom hälsa, vård och omsorg inklusive socialtjänst.
Socialstyrelsen har information och stöd som riktar sig till medarbetare som arbetar inom hälso- och sjukvård, äldreomsorgen, annan omsorg eller verksamhet med råd rörande hygien och skydd. Även till socialtjänst och tandvård. Socialstyrelsen publicerar även svar på vanliga frågor om smittspridning.
Rekommendationerna om distansundervisningen ändras löpande och det är viktigt att hålla sig informerad via myndigheternas webbsidor.
Folkhälsomyndigheten: Inför skolstart hösten 2021 – information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19
Utbildningsdepartementet: Närundervisning i skolan ska vara huvudregeln i höst
Folkhälsomyndighetens och Skolverkets information till förskola och skola om covid-19
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Skolverket tagit fram rådgivningssidor med särskild information till förskola och skola om covid-19. Det handlar bland annat om hur du minskar risk för smittspridning, konkreta förebyggande åtgärder mot luftvägsinfektioner, hygien, städning och elevhälsa.
Vem betalar lön om samhället beslutar att stänga vissa verksamheter till exempel förskolor och skolor?
Arbetsgivare som driver skolverksamhet
Vid ett sådant beslut får skolarbetsgivaren betala lön till sina anställda. (Gäller de anställda som är arbetsföra och ställer sin arbetskraft till skolarbetsgivarens förfogande).
Arbetsgivare som driver annan verksamhet än skola
En arbetsgivare som inte bedriver skolverksamhet, men som ändå drabbas av att en anställd stannar hemma för att ta hand om sina barn, på grund av att förskolan eller skolan har stängt, bör
Skulle den anställde sakna möjlighet att vara föräldraledighet eller ta annan ledighet, bör arbetsgivaren bevilja tjänstledighet utan lön. Någon olovlig frånvaro uppstår inte i en sådan situation.
Vad gör vi med våra medarbetare om verksamheten behöver stängas ned?
Läraren står till arbetsgivarens förfogande under den tid som är schemalagd och utför de arbetsuppgifter som rektor eller huvudman bedömer är möjligt och som ligger i lärarens uppdrag på arbetsplatsen eller på annan plats. Lösningar för hur verksamheten ska bedrivas under tiden för stängning kommer sannolikt att se olika ut mellan olika skolor och i olika ämnen.
I de fall en stängning eller en förändring beräknas bli långvarig kan lärare anställda på ferieanställning kan en ändrad förläggning av de 194 arbetsdagarna bli aktuell. Besked om sådan ändring bör ges minst två veckor innan ändringen ska träda i kraft om man inte är överens om annat med berörda anställda, se kollektivavtalet § 4 Moment 3.
Läs mer om ferietjänst.
Övriga personalkategorier med semesteranställning som tex barnskötare, förskollärare, rektorer
Även denna personalkategori står till arbetsgivarens förfogande under den tid som är schemalagd och utför de arbetsuppgifter rektor eller huvudman bedömer är möjligt och som ligger inom dess arbetsskyldighet på arbetsplatsen eller på annan plats.
Om man inte har arbete att lägga ut är alla arbetstagare hemma med lön. Detta förutsätter att den anställde står till arbetsgivarens förfogande och att denne inte själv har önskat ledigt.
Vad händer om skolan eller förskolan måste stänga? Betalas bidrag ändå ut till huvudmannen under tiden som det är stängt?
Sveriges Kommuner och Regioner: SKR anser att bidrag ska fortsätta att betalas ut även om en fristående verksamhet hamnar i ett läge där det tillfälligt eller under en viss period inte går att bedriva verksamheten som normalt. Detsamma gäller interkommunal ersättning om kommunal verksamhet hamnar i samma läge.
SKR: Frågor och svar om kommunens ansvar för förskola/skola vid epidemi/pandemi.
Skolverket: Ny förordning möjliggör olika åtgärder när skolor behöver stänga på grund av coronaviruset.
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar innefattar att undersöka om det finns risker för arbetstagarna i arbetsmiljön, och vidta de åtgärder som kan behövas för förebygga ohälsa, till exempel smitta och smittspridning.
Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med arbetstagare, skyddsombud och arbetsmiljöombud alternativt elev- och studerandeskyddsombud. Ta även kontakt med de fackliga organisationer som är parter i ditt kollektivavtal. Vid en epidemi är det bra att ha löpande samverkan och ge tydlig information till samtliga berörda om vad som gäller.
Arbetsmiljöverket: Läs mer om bland annat arbetstidslagen vid ett stort utbrott av smitta.
Du som är arbetsgivare ska samverka med dina anställda, skyddsombud och arbetsmiljöombud, och de fackliga organisationer som har kollektivavtal på arbetsplatsen, i en sån här situation. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och intern information till anställda.
Om du som arbetsgivare, på grund av en pågående pandemi, har svårigheter med att leva upp till vad Arbetsmiljöverket föreskriver betyder det inte att ditt ansvar minskar.
Det övergripande syftet med arbetsmiljölagstiftningen, där Arbetsmiljöverkets föreskrifter ingår, är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Samtliga föreskrifter utfärdade av Arbetsmiljöverket är bindande regler, vilket betyder att reglerna inte går att förhandla bort eller bortse ifrån. Det är enbart myndigheten själv som kan göra ändringar i sina föreskrifter.
Uppdraget för arbetsgivare är att följa de arbetsmiljöregler som är tillämpliga i arbetsgivarens verksamhet.
Vad gäller om arbetsgivare får en begäran om åtgärd från skyddsombud, en så kallad 6:6 a? En 6:6 a-begäran enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivare få av skyddsombud. Begäran innehåller arbetsmiljöåtgärder som ombudet vill att arbetsgivaren ska genomföra.
Läs mer om skyddsombud och 6:6 a-begäran.
Ett skyddsombudsstopp enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivare få av skyddsombud om arbete i arbetsgivarens verksamhet innebär omedelbar och allvarligt fara för arbetstagares liv eller hälsa.
Läs mer om skyddsombud och skyddsombudsstopp.
Arbetsgivaren har alltid kvar sitt arbetsmiljöansvar för sina arbetstagare oavsett var arbetet utförs för arbetsgivarens räkning. I rådande pandemiläge utför många arbetstagare sitt arbete på distans. Till exempel hemifrån.
Om det normalt utförs arbete hemifrån finns förmodligen redan en ordning för detta. Annars behöver arbetsgivaren upprätta en ordning för hur distansarbete ska skötas och vad som då gäller. Teknik och arbetsutrustning behöver fungera.
Läs mer om distansarbete och att jobba hemifrån.
Vad behöver arbetsgivare tänka på, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, när arbete utförs där det finns smitta?
Varje arbetsgivare har ansvar för att förebygga smitta. När smitta uppstår har arbetsgivare även ansvar för att begränsa spridning. Det ingår i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete är att förebygga
Arbetsgivaren ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är ett förebyggande arbete med syfte att undvika ohälsa och olycksfall i arbetet. Dit räknas även smitta. Genom samverkan med arbetstagare och skyddsombud ökar möjligheterna att förebygga smittrisker. I det förebyggande arbetet handlar det om att ta reda på, undersöka, var risker kan finnas och sätta in åtgärder för att skydda de som utför arbetet.
Se även vår sida om smitta och checklista för balans.
Personlig skyddsutrustning
Läs mer om rekommendationerna på vår sida om personlig skyddsutrustning.
Om vaccin
Som en bland andra förebyggande åtgärder att skydda arbetstagarna mot ohälsa och olycksfall kan vaccinationer användas där smittrisker finns i arbetsmiljön. Vid behov ska arbetsgivaren erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan utsättas för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.
Läs mer på vår sida Smitta på arbetsplatsen där du som arbetsgivare får svar på de vanligaste frågorna om vaccinering mot covid-19.
Tillbud och olyckor ska rapporteras
Arbetstagaren ska följa arbetsgivarens hanterings- och skyddsinstruktioner samt använda den personliga skyddsutrustning som behövs för att skydda sig själv och andra. Inträffar tillbud och olyckor ska arbetstagaren rapportera detta till arbetsgivaren.
Om någon skadar sig där smitta kan finnas, till exempel genom stick- eller skärskada, ska anmälan om allvarligt olycksfall eller tillbud göras till Arbetsmiljöverket.
Mer information om smitta och personlig skyddsutrustning finns hos Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.
Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker, föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning, föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg.
Covid-19 har tilldelats riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2018:4, om smittrisker.
Arbetsmiljöverket: Smittrisker vid corona.
Smittämnen är indelade i fyra riskklasser utifrån deras förmåga att infektera människor och orsaka sjukdom. I smittklass tre finns smittämnen som kan leda till sjukdomar med allvarliga konsekvenser, möjlighet att bota eller förebygga är begränsade, eller att sjukdomen är mycket smittsam. Andra smittämnen i riskklass 3 är exempelvis HIV och TBC.
Dokumentationskrav vid exponering för coronaviruset enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Enligt 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2018:4) om smittrisker är arbetsgivaren skyldig att dokumentera exponering av smitta som har konstaterats.
Dokumentationskravet är förenat med sanktionsavgift. Dokumentationen ska sparas i tio år. Mer om vad som gäller går att läsa i smittföreskrifterna.
Arbetsmiljöverket: Dokumentation av oönskad händelse med konstaterad exponering för coronaviruset.
Anmälningskrav om allvarligt tillbud vid exponering för coronaviruset enligt arbetsmiljölagen
Enligt 3 kap 3a § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren utan dröjsmål anmäla allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket när arbetstagare exponerats för eller smittats av allmänfarliga sjukdomar i arbetet, exempelvis covid-19. Med allvarligt tillbud menas i det här fallet att arbetstagaren har exponerats för coronaviruset. Exempel ges i Arbetsmiljöverkets länk nedan.
Arbetsmiljöverket: Anmälan av allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket med anledning av exponering för coronaviruset
Anmälan om arbetsskada
Covid-19 har lagts till i förteckningen i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Ändringen trädde i kraft den 25 maj 2020 med tillämpning i fråga av skador som inträffat 1 februari 2020 eller senare.
Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma webbplats för anmälan om arbetsskada, olyckor och allvarliga tillbud på arbetsplatsen: anmalarbetsskada.se
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
Uppdateringen i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd innebär att även reglerna i TFA ändrats.
Så här skriver AFA Försäkring: De som kan ha rätt till ersättning för smittsam sjukdom är anställda vid ett laboratorium, inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar smittförande person. För att AFA Försäkring ska kunna pröva rätt till ersättning krävs att smittan kvarstår i 180 dagar.
Upplys dina anställda att de eventuellt kan rätt till ersättning från AFA Försäkring genom din kollektivavtalade trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Medarbetaren måste själv anmäla arbetsskada för att få ersättningen.
Om en medarbetare dyker upp på arbetsplatsen och uppenbarligen är sjuk, kan arbetsgivaren skicka hem medarbetaren och förklara att personen ifråga inte är arbetsför. Arbetstagaren får i stället sjukskriva sig.
Personer som är eller kan antas vara smittade av en allmänfarlig sjukdom men som inte är sjuk kan beviljas smittbärarpenning av Försäkringskassan. Finns företagshälsovård kopplad till verksamheten kan de svara på frågor om bland annat smitta.
Får en arbetsgivare informera anställda, kunder, patienter, förskolebarn, föräldrar och andra som rör sig i de fysiska lokalerna om ett coronasjukdomsutbrott?
Sjuklönelagen innehåller en tystnadspliktsregel som förhindrar att enskildas personliga förhållanden lämnas ut. Andra lagar som skollagen, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, och patientsäkerhetslagen innehåller också tystnadspliktsregler som förhindrar att information om enskilds hälsotillstånd lämnas ut.
Däremot kan och bör arbetsgivaren lämna ut allmänt hållen information om pågående smittor såsom coronainfluensan, magsjuka och andra sjukdomar. Eftersom det ur arbetsmiljösynpunkt är viktigt att alla i omgivningen känner till situationen och de regler om vad som kan göras för att förhindra ytterligare smittspridning.
Frånvaron hanteras som vanlig sjukfrånvaro. Arbetstagaren ska enligt vanlig ordning sjukanmäla sig till arbetsgivaren. Läs mer om sjukintyg.
Sjuklön betalas ut enligt gällande bestämmelser. Arbetsgivarens rutiner för sjukfrånvaro bör gälla även i denna situation.
Oavsett om arbetstagaren varit på arbetet precis innan insjuknande eller inte är det bra att informera övriga anställda om att smitta kan finnas på arbetsstället. Informera på samma sätt som om det hade varit exempelvis magsjuka.
Tänk på att tystnadsplikt gäller. Enligt sjuklönelagen innebär tystnadsplikt att en enskild person inte ska omnämnas i den interna informationen eller på annat sätt pekas ut.
Det beror helt på vilken typ av verksamhet det gäller och vilken lagstiftning som är aktuell. Om arbetsgivare stänger sin verksamhet behöver kontakt tas med de kollektivavtalsbärande fackliga parterna. Arbetsgivaren får vid en stängning betala lön för de arbetstagare som inte kan arbeta trots att de står till arbetsgivarens befogenhet.
Arbetsgivaren har skyldighet att tillhandahålla personlig skyddsutrustning till sina arbetstagare som utför arbete där det kan finnas risk för smitta och betryggande skydd för ohälsa inte kan nås på annat sätt.
Under pågående pandemi finns det inte alltid tillräckligt med personlig skyddsutrustning att få tag på. Läs mer på vår sida om personlig skyddsutrustning.
Den riskbedömning som alla arbetsgivare har skyldighet att genomföra enligt arbetsmiljölagstiftningen omfattar, förutom risk för smitta, även andra arbetsmiljöfaktorer så som oro och stress.
Den oro som arbetstagare ger uttryck för ska tas på allvar. Oro är inte bara en känsla utan en konkret arbetsmiljöfråga.
När du samverkar med skyddsombud och anställda, delar och tar del av information löpande om hur läget ser ut i arbetssituationer, kan det främja tillit och förtroende i organisationen. Arbetsgivaren kan medverka till att mildra oro som uppstår genom att ge tydlig och saklig information om vad som gäller.
Att informera om vilka rutiner som är aktuella vid arbetsplatsen, till exempel uppdaterade hygienrutiner samt ge tydlig information om att arbetstagare ska stanna hemma om man känner sig krasslig och inte gå till arbetet kan vara en del i informationen.
Arbetstagare som bär på en smittsam sjukdom men som inte själv är sjuk kan få smittbärarpenning från Försäkringskassan. För att få den ersättningen krävs intyg från läkare.
Det har betydelse att anställdas oro blir tagen på allvar och att anställda ges möjlighet att delta i de riskbedömningar i arbetet som arbetsgivare ska göra. Arbetstagarnas kunskap om vad som fungerar i arbetet, vad som kan behöva förbättras och idéer om lösningar kan bidra till att hitta lösningar som tar verksamheten framåt.
Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning.
Det har betydelse att anställdas oro blir tagen på allvar och att anställda ges möjlighet att delta i de riskbedömningar i arbetet som arbetsgivare ska göra.
Myndigheternas rekommendationer och råd från sakkunniga till stöd för bedömning av vilka arbetssätt som bör användas, samt vilken skyddsutrustning som ska användas i olika arbetsmoment, är en bra grund för din riskbedömning.
Såväl anställda som andra i verksamheten ska skyddas från smitta och arbetet ska kunna fortsätta på ett bra sätt för alla på arbetsplatsen.
Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att arbete utförs på distans. Är arbetstagaren inte sjukanmäld, har intyg från läkare eller på annat sätt något som styrker giltig frånvaro, behöver arbetsgivaren ta ställning till hur situationen ska hanteras.
Verksamhetens behov styr arbetsgivarens bedömning om det ska betecknas som olovlig frånvaro eller beviljad tjänstledighet utan lön.
Arbetsgivaren kan utifrån en riskbedömning planera för vilka åtgärder som kan behövas sättas in vid sjukdomsutbrott i samhället och på arbetsplatsen.
Till exempel
Hur mycket arbetstagare får arbeta regleras i arbetstidslagstiftningen, gällande kollektivavtal och i obligatoriska EU-regler om arbetstidens förläggning med minimiregler som veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid.
Arbetsgivaren ska följa kollektivavtalets bestämmelser. Ordinarie schemaläggning bör utnyttjas efter behov. Arbetsgivare har också möjlighet att beordra mertid och övertid enligt vad som regleras i gällande kollektivavtal.
Planera för vad som är möjligt att göra vad gäller arbetstidsförläggningen. Ha löpande dialog med både med arbetstagare, skyddsombud och fackliga representanter om utvecklingen utifrån sjukfrånvaro och verksamhetens behov. Vid en pandemi kan, enligt Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet över arbetstidslagstiftningen, vissa arbetstidsbestämmelser överskridas. Då handlar det framför allt om reglerna för veckovila och dygnsvila.
För att bedöma vad som gäller just din verksamhet är det bra att du kontaktar din rådgivare hos oss.
Arbetstagarens arbetsskyldighet definieras av det individuella anställningsavtalet och i viss mån av kollektivavtalet. Var den exakta gränsen får arbetsskyldigheten går kan ibland vara svår att dra.
Ju mer specialiserad en arbetstagare är desto snävare blir arbetsskyldigheten. Den är dock typiskt sett mer omfattande än vad de flesta arbetsgivare och arbetstagare tror. Om det rör sig om tillfälliga förändringar på grund av hastigt uppkomna situationer, så kallade nödlägen, kan en arbetstagare vara skyldig att utföra även sådana arbetsuppgifter som annars inte hade ingått i arbetsskyldigheten.
Om förändringen av arbetsuppgifterna innebär en väsentlig förändring för arbetstagaren ska medbestämmandeförhandling (MBL) först ske. Detta går undantagsvis att låta bli om synnerliga skäl, nödlägen där beslutet inte kan avvakta, föreligger.
Om förändrade arbetsuppgifter innebär att utlåning ska ske till en annan arbetsgivare under en period kan det bli svårare för arbetsgivaren att hävda att arbetsskyldighet föreligger. Det kan dock vara möjligt beroende på de närmare omständigheterna.
Alldeles oavsett vilket, går det alltid utmärkt att arbetsgivaren träffar överenskommelse med en arbetstagare, om att hen ska utföra arbetsuppgifter som ligger utanför arbetsskyldigheten, under en period. En sådan överenskommelse behöver normalt inte medbestämmandeförhandlas eftersom det inte är ett ensidigt arbetsgivarbeslut.
Arbetsmiljöperspektivet vid uthyrning av anställd
Om arbetstagare ska hyras ut till annan verksamhet har uthyraren (arbetstagarens arbetsgivare) och verksamheten som hyr in arbetstagarna ett gemensamt arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Uthyrare och inhyrare ska samverka om hur uthyrningen ska gå till och hur en arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.
Ta detaljerna med din rådgivare hos oss
Övriga frågor att tänka på kan till exempel vara försäkringar, moms och för vissa arbeten utdrag ur belastningsregistret. Förhållanden kan variera stort från fall till fall. Prata med din rådgivare hos oss om du funderar på att låna ut eller hyra in medarbetare.
Om arbete är tänkt att utföras hos kund, till exempel i kundens hem, och kunden inte vill släppa in arbetstagaren av rädsla eller risk för smitta behöver arbetstagaren ta kontakt med sin arbetsgivare.
Arbetsgivaren får då bedöma situationen om vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Kontakt med kunden kan var en åtgärd, en annan kan vara att se vilka andra arbetsuppgifter som finns för arbetstagaren att utföra.
Så länge arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande har den anställde rätt till lön. I vissa verksamheter kan denna situation i förlängningen bidra till att arbetsbrist uppstår.
Beviljad semesterledighet ligger fast. Ledigheten är ett ömsesidigt avtal och kan inte hävas för att en part vill det. Om arbetsgivaren vill och det fungerar med verksamhetens behov kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att låta arbetstagaren arbeta istället för att ta ut den sedan tidigare beviljad semesterledigheten.
Om arbetstagare blir sjuk under semesterlönegrundande ledighet, och utan dröjsmål till arbetsgivaren begär att dagarna inte ska räknas som semesterdagar, avbryts semestern. Semesterdagarna förläggs då till annan tidpunkt.
Om det finns risk för arbetsbrist måste du som arbetsgivare följa den ordning som är reglerad i lag och kollektivavtal.
Det handlar om
Därutöver finns ett stort behov av intern information till de anställda. Intern information är varken reglerat i lag eller kollektivavtal.
Arbetsgivaren bör snabbt ta upp MBL-förhandlingar med de fackliga organisationer som har kollektivavtal på arbetsstället och införa eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Arbetsgivaren kan även behöva varsla Arbetsförmedlingen om eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist. Läs mer om förhandlings- och varselskyldighet på MBL-förhandlingar.
Enligt beslut från regeringen finns det möjlighet till att använda korttidspermittering. Men då krävs ett centralt tecknat kollektivavtal för detta. Diskussioner med motparterna pågår om framtagande av ett centralt avtal gällande korttidspermittering.
Regeringen meddelade den 17 december 2021 beslutet att återinföra det statliga omställningsstödet till verksamheter som fått minskad omsättning med anledning av coronakrisen.
Omställningsstöd till företag
Stödet kan användas av företag som haft ett omsättningstapp på minst 30, 40 eller 50 procent beroende på vilken stödperiod företaget ansöker om. Regeringen har meddelat att stödet ska återinföras för december 2021 och januari 2022. Det kan även bli aktuellt med ytterligare förlängningar.
Omställningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag
För att stötta enskilda näringsidkare och handelsbolag som inte kunnat dra nytta av de övriga stödåtgärderna har regeringen infört två särskilda omsättningsstöd.
Den 17 december 2021 meddelade regeringen att omsättningsstöden återinförs för december månad. Stöden söks retroaktivt och kommer att ingå i en extra ändringsbudget som regeringen avser att överlämna till riksdagen i januari 2022. Regeringen följer utvecklingen noggrant och är beredd att införa ytterligare stödperioder om det behövs.
Skatteverket hanterar ansökan om stöd
Företag och organisationer (med F-skattsedel) kan ansöka om stödet hos Skatteverket.
Kravet på F-skatt gäller inte de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. För att ha rätt till omställningsstöd måste den ideella föreningen haft ett fastställt organisationsnummer senast den 31 december 2019.
Om ansökan beviljas av Skatteverket betalas omställningsstöd ut via skattekontot.
➜ Regeringen.se: Omställningsstöd till företag baserat på omsättningstapp
➜ Skatteverket.se: Information för företag, föreningar och offentliga aktörer
Korttidspermittering innebär att arbetsgivaren under en period kan sänka arbetstiden för sina anställda samtidigt som dessa får behålla en stor del av lönen. Tack vare att staten går in och subventionerar lönekostnaden.
Läs mer om Korttidspermittering: Guide för arbetsgivare.
Under augusti–september 2021 gäller en ny modell där staten ersätter en del av arbetsgivares sjuklönekostnader. För assistansanordnare, där kommunerna normalt står för alla sjuklönekostnader, innebär detta en speciell ordning.
Personlig assistans: Så hanterar du som assistansanordnare sjuklönekostnader
SKR: Stöd för funktionshinderomsorgen med anledning av covid-19
Beslut om förlängning i sjukförsäkringen
Från den 7 april 2020 presenterade regeringen tillfälliga undantag vid extraordinära händelser i fredstid. Den 23 juni 2021 fattade regeringen beslut om att förlänga tillfälliga åtgärder i sjukförsäkringen till och med den 30 september 2021.
De tillfälliga åtgärderna innebar exempelvis förändringar gällande karensavdrag, sjuklönekostnader och att sjukintyg (läkarintyg) krävdes först från och med dag 15. Dessa förändringar kommer att upphöra den 1 oktober 2021. Bland annat blir arbetstagare återigen skyldiga att uppvisa läkarintyg från och med åttonde dagen i sjuklöneperioden. Även möjlighet till förstadagsintyg återinförs.
Arbetsgivare gör karensavdrag och betalar ut sjuklön enligt gällande kollektivavtal. Via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket redovisar arbetsgivaren utbetald sjuklön. Ersättning för sjuklönekostnaderna regleras i efterhand via arbetsgivarens skattekonto.
Arbetstagare
Fram till och med 30 september 2021 behöver arbetstagare inte uppvisa sjukintyg (läkarintyg) från läkare eller tandläkare för sjuklöneperioden, dag 1–14, för att få sjuklön från arbetsgivaren. Arbetstagaren ansöker i efterhand om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren har gjort på utgående lön. Ansökan gör arbetstagaren hos Försäkringskassan. Från och med 1 oktober 2021 behöver arbetstagaren återigen uppvisa läkarintyg från dag åtta.
Vad är förebyggande sjukpenning?
Förebyggande sjukpenning är en ersättning som arbetstagare med risk för nedsatt arbetsförmåga kan få från Försäkringskassan. Syftet med ersättningen är medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering.
Tillfälliga bestämmelser om förebyggande sjukpenning
Tillfälliga bestämmelser gäller för de arbetstagare som löper störst risk att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller under perioden 1 juli 2020–30 september 2021 för arbetstagare som för tillfället inte kan komma till jobbet, helt eller delvis, på grund av risk för covid-19.
De tillfälliga bestämmelserna gäller
Mer om beslutet
Fler möjligheter till smittbärarpenning
Vad är smittbärarpenning?
Smittbärarpenning är en ersättning från Försäkringskassan till arbetstagare som inte kan jobba på grund av allmänfarlig sjukdom och som riskerar att smitta andra på arbetsplatsen. Arbetstagaren kan också ha rätt till ersättning för resor till exempel i samband med läkarundersökning.
Tillfälliga bestämmelser om smittbärarpenning
Riksdagen har beslutat om en tillfällig reglering som innebär att smittbärarpenning ska kunna lämnas till vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Beslutet gäller under perioden 1 juli 2020–30 september 2021.
De tillfälliga bestämmelserna gäller om
»Regeringen beslutade den 24 september om ett förtydligande vad gäller kronisk lungsjukdom som riskgrupp, samt en utvigdning avseende målgruppen för vissa anhöriga till personer i riskgrupp som uppbär assistansersättning. Utvidningen innebär att även vissa anhöriga till personer med kommunalt beviljad assistans kan få möjlighet till ersättning.«
Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning
Om skolor måste stängas
Om förskolor och skolor skulle behöva stängas, som en åtgärd för att begränsa smittspridning av covid-19, så kommer föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn kunna få tillfällig föräldrapenning. Föräldrar kommer i de här situationerna att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning. Beslutet gäller till och med den 30 september 2021.
Vård av barn som varit svårt sjuka
Syftet med tillfällig föräldrapenning vid vård av barn (VAB) i det här fallet är att bidra till ett ökat skydd för de barn som kan ha ökad risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Beslutet gäller under perioden 1 juli 2020–30 september 2021.
Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren begär att de anställda meddelar (eller att arbetsgivaren frågar dem direkt) om de nyligen har rest eller i närtid avser att resa utomlands eller om de nyligen har kommit i kontakt med personer som har varit utomlands.
Om en arbetstagare utsätter sig för den risk som en privat utlandsresa innebär med anledning av covid-19, bör denne hålla sig uppdaterad om Folkhälsomyndighetens och Utrikesdepartementets riktlinjer och rekommendationer samt om det finns avrådan från resor till specifika länder.
Se reserekommendationert på Folkhälsomyndighetens webbplats.