Här hämtar vi upp de vanligaste frågorna och svaren från vår arbetsgivarjour. Ämnen kan variera från bransch till bransch. Därför har vi kategoriserat frågorna efter både bransch och ämne.
Vid tveksamheter bör du kontakta din rådgivare för att veta vad som gäller inom ditt avtalsområde. Inte medlem? Ansök om medlemskap.
- Frågor och svar
- Vad är coronavirus?
- Undvik smitta även efter coronakrisen
- Vad händer när det är dags att komma tillbaka till arbetsplatsen?
- Hur länge dröjer det tills någon är smittfri efter covid-19?
- Länkguide för arbetsgivare: Aktuell information från regering och myndigheter med anledning av coronakrisen
- Hygienrutiner: Folkhälsomyndighetens råd om hur du kan skydda dig och andra från smittspridning
- Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
- Arbetsgivarfrågor kopplade till arbetsbrist, korttidspermittering, uthyrning, utlåning och inlåning av anställda
- Arbetsgivarfrågor om sjukfrånvaro och att vara hemma från jobbet, till exempel karens, sjuklön, sjukpenning, smittbärarpenning och sjukintyg (läkarintyg)
- Arbetsgivarfrågor inom branscher som vård och omsorg, personlig assistans och hemtjänst
- Arbetsgivarfrågor inom bransch förskola och skola
- Arbetsgivarfrågor om likviditet, likviditetsförstärkning och hyresrabatter
- Arbetsgivarfrågor om resor, semester och ledighet
- Arbetsgivarfrågor om intern information
- Övriga frågor och svar
- Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
- Om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
- Vad gäller om arbetsgivare får en begäran om åtgärd från skyddsombud, en så kallad 6:6 a?
- Vad gäller om arbetsgivare får ett skyddsombudsstopp i sin verksamhet?
- Hur ska arbetsgivare rapportera och dokumentera enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker när covid-19 har riskklass 3?
- Gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter även när en pandemi råder i samhället?
- Om arbetstagare jobbar hemifrån, vad behöver arbetsgivare då tänka på utifrån ett arbetsmiljöperspektiv?
- Hur hanterar jag arbetstagares oro för smittspridning?
- Vad kan arbetsgivare göra när anställda uttrycker oro för sin egen och andras hälsa och oro över att skyddsutrustning inte ska räcka till för skydd mot smitta?
- Vad behöver arbetsgivare tänka på, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, när arbete utförs där det finns smitta?
- Arbetsgivarfrågor kopplade till arbetsbrist, korttidspermittering, uthyrning, utlåning och inlåning av anställda
- Om korttidspermittering, villkor och undantag för permitteringsstöd
- Ansökan om permitteringsstöd (stöd för korttidsarbete)
- Vad ska du göra om dina åtgärder på grund av coronakrisen inte räcker till och det är risk för omorganisation och uppsägningar?
- Kan arbetstagare dirigeras om till andra arbetsuppgifter i arbetsgivarens verksamhet än vad de normalt utför?
- Kan arbetsgivaren låna ut anställda för arbete i annan juridisk person?
- Regeringens samlingssida om ekonomiska åtgärder med anledning av coronakrisen
- Arbetsgivarfrågor om sjukfrånvaro och att vara hemma från jobbet, till exempel karens, sjuklön, sjukpenning, smittbärarpenning och sjukintyg (läkarintyg)
- Förebyggande sjukpenning
- Fler möjligheter till smittbärarpenning
- Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning
- Regler för karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg
- Förstärkta åtgärder för arbetsgivare och arbetstagare
- Staten tar över sjuklöneansvaret
- Om verksamheten inte kan bedrivas som planerat, på grund av stor sjukfrånvaro bland medarbetare och intäkterna till verksamheten därmed snabbt reduceras, vad behöver arbetsgivaren då göra?
- Är en symptomdrabbad anställd att betrakta som sjuk?
- Hur kan vi förbereda oss för en högre sjukfrånvaro?
- Vad kan arbetsgivare göra när det visar sig att en arbetstagare blivit smittad av covid-19?
- Vad gör jag om en sjuk arbetstagare kommer till arbetsplatsen?
- Vad gör jag om friska arbetstagare på grund av rädsla för att bli smittade inte kommer till arbetet?
- Vad säger arbetstidsreglerna vid hög sjukfrånvaro och om friska arbetstagare då behöver arbeta mycket övertid för att klara verksamheten?
- Arbetsgivarfrågor inom branscher som vård och omsorg, personlig assistans och hemtjänst
- Se även: Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
- Uppdaterade rekommendationer för användning av munskydd och visir
- Vad behöver du som arbetsgivare tänka på när arbete utförs där det finns smitta?
- Vad kan arbetsgivare göra om personlig skyddsutrustning, till skydd för anställda som ska utföra arbete där det finns risk för smitta, inte går att få tag på?
- Vad händer om en kund inte vill släppa in din personal?
- Socialstyrelsens webbstöd till dig som arbetar i vård och omsorg
- Hantera sjuklönekostnader som assistansanordnare
- Arbetsgivarfrågor inom bransch förskola och skola
- Se även: Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
- Se även: Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning i händelse av skolstängning
- Gymnasieskolor och högskolor bör hålla stängt
- Folkhälsomyndighetens och Skolverkets information till förskola och skola om covid-19
- Vem betalar lön om samhället beslutar att stänga vissa verksamheter till exempel förskolor och skolor?
- Vad gör vi med våra medarbetare om verksamheten behöver stängas ned?
- Vad händer om skolan eller förskolan måste stänga? Betalas bidrag ändå ut till huvudmannen under tiden som det är stängt?
- Arbetsgivarfrågor om likviditet, likviditetsförstärkning och hyresrabatter
- Omställningsstöd för organisationer med minskad omsättning
- Likviditetsförstärkning via skattekonto
- Sänkta avgifter för uppskjutna skatteinbetalningar
- Hyresrabatt för utsatta branscher
- Regeringens samlingssida om ekonomiska åtgärder med anledning av coronakrisen
- Arbetsgivarfrågor om resor, semester och ledighet
- Vad gäller då arbetstagare vill arbeta istället för att ta ut beviljad semester på grund av covid-19?
- Hur kan arbetsgivare hantera arbetstagare som kommer hem från utlandet?
- Vad gäller för utlandsresa?
- Arbetsgivarfrågor om intern information
- Är det tillåtet att informera om coronautbrott i sin verksamhet?
- Vad bör jag som arbetsgivare ha med i min interna information till mina anställda?
- Övriga frågor och svar
- Kan arbetsgivare stänga verksamhet om risk för smitta är mycket hög?
- Vad ska arbetstagare göra?
Staten tar över sjuklöneansvaret
- April–juli 2020: Staten betalar hela sjuklönen enligt undantagsbestämmelser.
- Augusti–december 2020: Har du höga sjuklönekostnader så betalar staten en del av sjuklönen enligt en beräkningsmodell i sjuklönelagen.
Läs mer om regler för karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg.
Ersättning för höga sjuklönekostnader
Ersättning för höga sjuklönekostnader hanteras via arbetsgivardeklarationen som arbetsgivare varje månad lämnar till Skatteverket. I arbetsgivardeklarationen lämnar arbetsgivaren uppgift om sjuklönekostnader och lönekostnader. Utifrån informationen beräknar Försäkringskassan vilken ersättning arbetsgivaren ska få. Skatteverket betalar ut ersättningen via arbetsgivarens skattekonto.
- Försäkringskassan: Ersättning för höga sjuklönekostnader.
- Försäkringskassan: Coronaviruset – det här gäller
Omställningsstöd för organisationer med minskad omsättning
Statligt omställningsstöd har införts för att hjälpa organisationer som fått minskad omsättning med anledning av coronakrisen. Åtgärden finansieras med 39 miljarder kronor från den 22 juni 2020. Beslutet togs av riksdagen den 17 juni 2020.
Det statliga omställningsstödet har utökats. Även verksamheter som fått en minskad nettoomsättning maj–juli 2020, jämfört med samma period året innan, får stöd. Beslutet togs av riksdagen den 23 september 2020.
Sveriges riksdag: Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset.
Företag och organisationer (med F-skattsedel) kan ansöka om stödet hos Skatteverket.
Kravet på F-skatt gäller inte de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. För att ha rätt till omställningsstöd måste den ideella föreningen haft ett fastställt organisationsnummer senast den 31 december 2019.
Om ansökan beviljas av Skatteverket betalas omställningsstöd ut via skattekontot.
Beslut om förlängning av omställningsstöd
Den 3 februari 2021 fattade riksdagen beslut om en extra ändringsbudget som bland annat innebär att omställningsstödet förlängs till och med februari 2021. För att stöd ska beviljas krävs att verksamheten haft ett omsättningstapp på mer än 30 procent jämfört med samma månader 2019.
Finansdepartementet: Till följd av nya restriktioner förlängs omställningsstödet för januari-februari och likviditetsstödet tidigareläggs
Mer om omställningsstöd och ansökan
- Sveriges riksdag: Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
- Skatteverket: Omställningsstöd för företag med kraftigt minskad omsättning.
- Finansdepartementet: Ytterligare krisåtgärder för företag.
Likviditetsförstärkning via skattekonto
Arbetsgivare kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. Företags anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under högst tolv (12) månader.
Den 3 april 2020 tog riksdagen beslut om en extra tilläggsbudget om ytterligare åtgärder på skatteområdet. Arbetsgivare ska berättigas till nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas.
Nedsättningen gäller för upp till 30 anställda hos arbetsgivaren och på den del av lönesumman för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad.
På den del av lönesumman som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske. Den nya lagen ska tillämpas på ersättning som utges efter den 29 februari 2020. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2020.
I den extra ändringsbudgeten som beslutades av riksdagen den 3 februari 2021 togs ett beslut om att företag som ansökt om anstånd med att betala in skatt, det vill säga att skjuta upp skatteinbetalningar, ska kunna förlänga anståndstiden med upp till ett år.
- Finansdepartementet: Till följd av nya restriktioner förlängs omställningsstödet för januari-februari och likviditetsstödet tidigareläggs
- Sveriges riksdag: Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset.
- Finansdepartementet: Ytterligare krisåtgärder för företag.
- Riksdagen: Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
Sänkta avgifter för uppskjutna skatteinbetalningar från den 1 juni 2020
De första sex månaderna av anståndet för inbetalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt, är avgiftsfria för företag och organisationer. Därefter tillkommer en anståndavgift på 0,2 procent per månad.
Sveriges riksdag: Extra ändringsbudget för 2020.
Hyresrabatt för utsatta branscher
Regeringen har beslutat om en förordning om rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher. Åtgärden bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Det är länsstyrelsen i Västra Götaland som samordnar arbetet med att administrera hyresrabatten. På respektive länsstyrelses webbplats finns information om rabatter för fasta hyreskostnader och hur du går tillväga för att ansöka om statligt stöd.
Läs mer om villkor för stödet, vilka branscher som kan få stöd och hur mycket: Stöd för sänkta hyror i utsatta branscher.
Finansdepartementet och näringsdepartementet: Regeringen har beslutat om tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher.
Om korttidspermittering, villkor och undantag för permitteringsstöd
Korttidspermittering innebär att arbetsgivaren under en period kan sänka arbetstiden för sina anställda samtidigt som dessa får behålla en stor del av lönen. Tack vare att staten går in och subventionerar lönekostnaden.
Läs mer om Korttidspermittering: Guide för arbetsgivare.
Om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Skapa en praktisk ordning med anledning av covid-19
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar innefattar att undersöka om det finns risker för arbetstagarna i arbetsmiljön, och vidta de åtgärder som kan behövas för förebygga ohälsa, till exempel smitta och smittspridning.
Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med arbetstagare, skyddsombud och arbetsmiljöombud alternativt elev- och studerandeskyddsombud. Ta även kontakt med de fackliga organisationer som är parter i ditt kollektivavtal. Vid en epidemi är det bra att ha löpande samverkan och ge tydlig information till samtliga berörda om vad som gäller.
Arbetsmiljöverket: Läs mer om bland annat arbetstidslagen vid ett stort utbrott av smitta.
Du som är arbetsgivare ska samverka med dina anställda, skyddsombud och arbetsmiljöombud, och de fackliga organisationer som har kollektivavtal på arbetsplatsen, i en sån här situation. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och intern information till anställda.
Vad gäller om arbetsgivare får en begäran om åtgärd från skyddsombud, en så kallad 6:6 a?
En 6:6 a-begäran enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivare få av skyddsombud. Begäran innehåller arbetsmiljöåtgärder som ombudet vill att arbetsgivaren ska genomföra.
Läs mer om skyddsombud och 6:6 a-begäran.
Vad gäller om arbetsgivare får ett skyddsombudsstopp i sin verksamhet?
Ett skyddsombudsstopp enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivare få av skyddsombud om arbete i arbetsgivarens verksamhet innebär omedelbar och allvarligt fara för arbetstagares liv eller hälsa.
Läs mer om skyddsombud och skyddsombudsstopp.
Hur ska arbetsgivare rapportera och dokumentera enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker när covid-19 har riskklass 3?
Covid-19 har tilldelats riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2018:4, om smittrisker.
Arbetsmiljöverket: Smittrisker vid corona.
Smittämnen är indelade i fyra riskklasser utifrån deras förmåga att infektera människor och orsaka sjukdom. I smittklass tre finns smittämnen som kan leda till sjukdomar med allvarliga konsekvenser, möjlighet att bota eller förebygga är begränsade, eller att sjukdomen är mycket smittsam. Andra smittämnen i riskklass 3 är exempelvis HIV och TBC.
Dokumentationskrav vid exponering för coronaviruset enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Enligt 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2018:4) om smittrisker är arbetsgivaren skyldig att dokumentera exponering av smitta som har konstaterats.
Dokumentationskravet är förenat med sanktionsavgift. Dokumentationen ska sparas i tio år. Mer om vad som gäller går att läsa i smittföreskrifterna.
Arbetsmiljöverket: Dokumentation av oönskad händelse med konstaterad exponering för coronaviruset.
Anmälningskrav om allvarligt tillbud vid exponering för coronaviruset enligt arbetsmiljölagen
Enligt 3 kap 3a § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren utan dröjsmål anmäla allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket när arbetstagare exponerats för eller smittats av allmänfarliga sjukdomar i arbetet. (Exempelvis covid-19.) Med allvarligt tillbud menas i det här fallet att arbetstagaren har exponerats för coronaviruset. Till exempel för att rätt skyddsutrustning inte har använts.
Arbetsmiljöverket: Anmälan av allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket med anledning av exponering för coronaviruset
Anmälan om arbetsskada
Covid-19 har lagts till i förteckningen i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Ändringen trädde i kraft den 25 maj 2020 med tillämpning i fråga av skador som inträffat 1 februari 2020 eller senare.
Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma webbplats för anmälan om arbetsskada, olyckor och allvarliga tillbud på arbetsplatsen: anmalarbetsskada.se
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
Uppdateringen i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd innebär att även reglerna i TFA ändrats.
Så här skriver AFA Försäkring: De som kan ha rätt till ersättning för smittsam sjukdom är anställda vid ett laboratorium, inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar smittförande person. För att AFA Försäkring ska kunna pröva rätt till ersättning krävs att smittan kvarstår i 180 dagar.
Upplys dina anställda att de eventuellt kan rätt till ersättning från AFA Försäkring genom din kollektivavtalade trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Medarbetaren måste själv anmäla arbetsskada för att få ersättningen.
Gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter även när en pandemi råder i samhället?
Syftet övergripande med arbetsmiljölagstiftningen, där Arbetsmiljöverkets föreskrifter ingår, är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Samtliga föreskrifter utfärdade av Arbetsmiljöverket är bindande regler, vilket betyder att reglerna inte går att förhandla bort eller bortse ifrån. Det är enbart myndigheten själv som kan göra ändringar i sina föreskrifter.
Uppdraget för arbetsgivare är att följa de arbetsmiljöregler som är tillämpliga i arbetsgivarens verksamhet.
Om du som arbetsgivare, på grund av en pågående pandemi, har svårigheter med att leva upp till vad Arbetsmiljöverket föreskriver betyder det inte att ditt ansvar minskar.
Vad är coronavirus?
Sammanfattning
- WHO har beslutat att det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset ska vara covid-19. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
- Viruset som orsakar covid-19 har fått namnet SARS-CoV-2.
- Den 11 mars 2020 klassade WHO coronavirusets spridning som en pandemi.
- Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om coronavirussjukdom covid-19.
Vad händer när det är dags att komma tillbaka till arbetsplatsen?
Läs mer: Checklista för återgång till arbetsplatsen.
Hur länge dröjer det tills någon är smittfri efter covid-19?
Folkhälsomyndigheten har en vägledning om smittfrihet efter covid-19. Det vill säga, hur länge det dröjer innan en person som haft sjukdomen räknas som smittfri.
Folkhälsomyndigheten: Ny vägledning om smittfrihet efter covid-19.
Länkguide för arbetsgivare
Aktuell information från regering och myndigheter med anledning av coronakrisen
Svenska myndigheters och institutioners rekommendationer ger vägledning i hur du som arbetsgivare kan besluta dig för att hantera situationer i din verksamhet med anledning av coronakrisen.
- Samlingssida om regeringens arbete med coronapandemin
- Finansdepartementets översikt av samtliga ekonomiska åtgärder med anledning av covid-19.
- Som arbetsgivare kan det vara bra att ha koll på regeringens pressmeddelanden och följa Sveriges riksdag på Twitter.
- Här har du en översikt av dagens debatter och beslut i riksdagen.
- Fler bra Twitterkonton som uppdateras löpande är
- Prenumerera på regeringskansliets youtubekanal så får du notiser bland annat när det är direktsändningar.
- Frågor och svar om coronavirus och covid-19 finns att få hos Folkhälsomyndigheten.
- Samlingssida: Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens stöd i arbetsmiljöarbetet under covid-19-pandemin
- Även Socialstyrelsen har information till verksamheter inom hälso-, sjukvård, omsorg och socialtjänst.
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samlar information om Sveriges hantering av det nya coronaviruset.
- Utrikesdepartementet avråder från resor till alla länder om inte resan är nödvändig.
- På Krisinformation.se finns överskådlig information samlad.
Om arbetstagare jobbar hemifrån, vad behöver arbetsgivare då tänka på utifrån ett arbetsmiljöperspektiv?
Läs mer om distansarbete och att jobba hemifrån.
Hur kan arbetsgivare hantera arbetstagare som kommer hem från utlandet?
Se vår sida om karantän efter utlandsresa.
Vad gäller vid utlandsresa?
Följ myndigheternas rekommendationer som uppdateras löpande.
Hur hanterar jag arbetstagares oro för smittspridning?
Den riskbedömning som alla arbetsgivare har skyldighet att genomföra enligt arbetsmiljölagstiftningen omfattar, förutom risk för smitta, även andra arbetsmiljöfaktorer så som oro och stress.
Dialogen mellan arbetstagare och chef är viktig. Arbetsgivaren kan medverka till att mildra oro som uppstår genom att ge tydlig och saklig information om vad som gäller.
Att informera om vilka rutiner som är aktuella vid arbetsplatsen, till exempel uppdaterade hygienrutiner samt ge tydlig information om att arbetstagare ska stanna hemma om man känner sig krasslig och inte gå till arbetet kan vara en del i informationen.
Arbetstagare som bär på en smittsam sjukdom men som inte själv är sjuk kan få smittbärarpenning från Försäkringskassan. För att få den ersättningen krävs intyg från läkare.
Vad kan arbetsgivare göra när anställda uttrycker oro för sin egen och andras hälsa och oro över att skyddsutrustning inte ska räcka till för skydd mot smitta?
Den oro som arbetstagare ger uttryck för ska tas på allvar. Oro är inte bara en känsla utan en konkret arbetsmiljöfråga.
När du samverkar med skyddsombud och anställda, delar och tar del av information löpande om hur läget ser ut i arbetssituationer, kan det främja tillit och förtroende i organisationen.
Det har betydelse att anställdas oro blir tagen på allvar och att anställda ges möjlighet att delta i de riskbedömningar i arbetet som arbetsgivare ska göra. Arbetstagarnas kunskap om vad som fungerar i arbetet, vad som kan behöva förbättras och idéer om lösningar kan bidra till att hitta lösningar som tar verksamheten framåt.
Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning.
Myndigheters rekommendationer och råd från sakkunniga till stöd för bedömning av vilka arbetssätt som bör användas, samt vilken skyddsutrustning som ska användas i olika arbetsmoment, är en bra grund för din riskbedömning.
Såväl anställda som andra i verksamheten ska skyddas från smitta och arbetet ska kunna fortsätta på ett bra sätt för alla på arbetsplatsen.
Förebyggande sjukpenning
Vad är förebyggande sjukpenning?
Förebyggande sjukpenning är en ersättning som arbetstagare med risk för nedsatt arbetsförmåga kan få från Försäkringskassan. Syftet med ersättningen är medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering.
Tillfälliga bestämmelser om förebyggande sjukpenning
Tillfälliga bestämmelser gäller för de arbetstagare som löper störst risk att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller under perioden 1 juli–31 december 2020 för arbetstagare som för tillfället inte kan komma till jobbet, helt eller delvis, på grund av risk för covid-19. Regeringens har tagit beslut vid två tillfällen om hur länge bestämmelserna ska gälla. Den 23 juni 2020 och den 24 september 2020.
De tillfälliga bestämmelserna gäller
- när arbetstagaren inte kan jobba hemifrån,
- när du som arbetsgivare inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller
- när arbetssituationen på grund av smittrisk inte tillåter ett lämpligt avstånd mellan individer.
Mer om beslutet
- Sveriges riksdag: Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
- Försäkringskassan: Bestämmelser med anledning av coronavirus.
- Socialdepartementet: Förlängd ersättning till riskgrupper.
- Sveriges riksdag: Beslut om förlängning från 90 dagar till 184 dagar: Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset.
Fler möjligheter till smittbärarpenning
Vad är smittbärarpenning?
Smittbärarpenning är en ersättning från Försäkringskassan till arbetstagare som inte kan jobba på grund av allmänfarlig sjukdom och som riskerar att smitta andra på arbetsplatsen. Arbetstagaren kan också ha rätt till ersättning för resor till exempel i samband med läkarundersökning.
Tillfälliga bestämmelser om smittbärarpenning
Riksdagen har beslutat om en tillfällig reglering som innebär att smittbärarpenning ska kunna lämnas till vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Beslutet gäller under perioden 1 juli–31 december 2020. Beslut om perioden togs av regeringen vid två tillfällen. Den 23 juli 2020 och den 24 september 2020.
Regeringen fattade den 4 februari 2021 beslut om förlängning av ersättning till personer i riskgrupp samt till vissa anhöriga till riskgrupper. Förändringen träder i kraft den 6 februari 2021 och gäller retroaktivt från den 1:a januari 2021. Ersättning kan betalas ut till och med den 30 april 2021.
De tillfälliga bestämmelserna gäller om
- Arbetstagaren är anhörig till person i riskgrupp för covid-19.
- Arbetstagaren är personlig assistent till personen i fråga eller har närståendepenning.
- Arbetstagaren utför normalt arbetet i samma hushåll som personen i riskgrupp.
- Arbetsgivaren kan inte erbjuda andra arbetsuppgifter.
- Arbetssituationen tillåter inte ett lämpligt avstånd mellan individer med tanke på smittrisk.
- Arbetstagaren är borta från jobbet på grund av smittrisken.
»Regeringen beslutade den 24 september om ett förtydligande vad gäller kronisk lungsjukdom som riskgrupp, samt en utvigdning avseende målgruppen för vissa anhöriga till personer i riskgrupp som uppbär assistansersättning. Utvidningen innebär att även vissa anhöriga till personer med kommunalt beviljad assistans kan få möjlighet till ersättning.«
- Socialdepartementet: Förlängd ersättning till riskgrupper.
- Sveriges riksdag: Beslut om förlängning från 90 dagar till 184 dagar: Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset.
- Socialdepartementet: Regeringen beslutar om coronarelaterade åtgärder inom socialförsäkringen
Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning
Om skolor måste stängas
Om förskolor och skolor skulle behöva stängas, som en åtgärd för att begränsa smittspridning av covid-19, så kommer föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn kunna få tillfällig föräldrapenning. Föräldrar kommer i de här situationerna att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning. Beslutet gäller till och med den 30 april 2021.
- Socialdepartementet: Regeringen beslutar om förlängning av tillfällig föräldrapenning
- Socialdepartementet: Utvidgade möjligheter till tillfällig föräldrapenning med anledning av covid-19.
Vård av barn som varit svårt sjuka
Syftet med tillfällig föräldrapenning vid vård av barn (VAB) i det här fallet är att bidra till ett ökat skydd för de barn som kan ha ökad risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Beslutet gäller under perioden 1 juli–30 april 2021.
- Socialdepartementet: Regeringen beslutar om förlängning av tillfällig föräldrapenning
- Sveriges riksdag: Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.
- Försäkringskassan: Bestämmelser med anledning av coronavirus.
- Socialdepartementet: Förlängd ersättning till riskgrupper.
- Sveriges riksdag: Beslut om förlängning från 90 dagar till 184 dagar: Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset.
Regler för karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg
Beslut om förlängning i sjukförsäkringen
Den 26 februari fattade regeringen beslut om att förlänga tillfälliga åtgärder i sjukförsäkringen till och med den 30 april 2021. Det handlar om bestämmelserna om ersättning för karensavdrag, kompensation till arbetsgivare för sjuklönekostnaden samt uppskjutet krav på läkarintyg från och med dag 15.
Socialdepartementet: Förlängning av tillfälliga åtgärder i sjukförsäkringen
Socialdepartementet: Regeringen har beslutat om förlängning av tillfälliga åtgärder i sjukförsäkringen
Undantag vid extraordinära händelser i fredstid
Från den 7 april 2020 presenterade regeringen tillfälliga undantag vid extraordinära händelser i fredstid. För dig som arbetsgivare påverkas exempelvis bestämmelser om karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg (läkarintyg).
Åtgärderna har förlängts till att gälla hela år 2020. Beslutet togs av riksdagen den 23 september 2020.
Sveriges riksdag: Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset.
Arbetsgivare
Arbetsgivare gör karensavdrag och betalar ut sjuklön enligt gällande kollektivavtal. Via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket redovisar arbetsgivaren utbetald sjuklön. Ersättning för sjuklönekostnaderna regleras i efterhand via arbetsgivarens skattekonto. Läs mer om att staten tar över sjuklöneansvaret.
Förstärkta åtgärder för arbetsgivare
Den 7 maj 2020 presenterade regeringen och januaripartierna fem förstärkta åtgärder för både arbetsgivare och arbetstagare med anledning av coronakrisen. Paketet beräknas uppgå till 14,7 miljarder kronor och handlar om
- höjt tak i a-kassan från dag 101,
- förlängd ersättning till arbetstagare (för karensavdrag på lönen) för första sjukdagen,
- fortsatt slopat krav på sjukintyg (läkarintyg),
- att statligt ansvar för sjuklönekostnader förlängs och justeras och
- fortsatt kompensation av egenföretagare vid sjukfrånvaro (förlängs från 31 maj till 30 september).
- Läs mer om sjuklön och ersättning för höga sjuklönekostnader.
- Finansdepartementet: Förstärkta åtgärder för arbetstagare och företag.
- Sveriges riksdag: Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset.
Arbetstagare
Arbetstagare behöver inte uppvisa sjukintyg (läkarintyg) från läkare eller tandläkare för sjuklöneperioden, dag 1–14, för att få sjuklön från arbetsgivaren. Arbetstagaren ansöker i efterhand om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren har gjort på utgående lön. Ansökan gör arbetstagaren hos Försäkringskassan.
Tidpunkter
Regler om undantag tillämpas från olika tidpunkter. Läs mer om slopade undantag för grupper vid korttidspermittering.
| Undantag för | Period |
|---|---|
| Karensavdrag | 11 mars 2020–31 december 2020 (förlängdes den 23 september 2020) |
| Sjuklön |
|
| Sjukintyg (läkarintyg) | 13 mars–31 december 2020. (Kontakta vår rådgivning om du känner dig osäker.) |
Om verksamheten inte kan bedrivas som planerat, på grund av stor sjukfrånvaro bland medarbetare och intäkterna till verksamheten därmed snabbt reduceras, vad behöver arbetsgivaren då göra?
Arbetsgivaren bör snabbt ta upp MBL-förhandlingar med de fackliga organisationer som har kollektivavtal på arbetsstället och införa eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Arbetsgivaren kan även behöva varsla Arbetsförmedlingen om eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist. Läs mer om förhandlings- och varselskyldighet på MBL-förhandlingar.
Enligt beslut från regeringen finns det möjlighet till att använda korttidspermittering. Men då krävs ett centralt tecknat kollektivavtal för detta. Diskussioner med motparterna pågår om framtagande av ett centrala avtal gällande korttidspermittering.
Vad gör jag om friska arbetstagare på grund av rädsla för att bli smittade inte kommer till arbetet?
Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att arbete utförs på distans. Är arbetstagaren inte sjukanmäld, har intyg från läkare eller på annat sätt något som styrker giltig frånvaro, behöver arbetsgivaren ta ställning till hur situationen ska hanteras.
Verksamhetens behov styr arbetsgivarens bedömning om det ska betecknas som olovlig frånvaro eller beviljad tjänstledighet utan lön.
Vad behöver arbetsgivare tänka på, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, när arbete utförs där det finns smitta?
Varje arbetsgivare har ansvar för att förebygga smitta. När smitta uppstår har arbetsgivare även ansvar för att begränsa spridning. Det ingår i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
- Ha en löpande dialog mellan arbetstagare och chef om vad som gäller.
- Ta del av uppdaterad samhällsinformation och följ myndigheters rekommendationer.
- Ha beredskap för att fatta snabba interna beslut beroende på utveckling av smittspridningen.
- Försök tänka några steg framåt om vad ni på arbetsplatsen kan behöva vidta för åtgärder.
- Se över hygienrutinerna.
- Informera löpande om nuläget internt.
- Informera omgående när nya beslut och åtgärder sätts in.
Arbete inom vård och omsorg, förskola och skola, särskilda boenden, hemtjänst, städning och personlig assistans är exempel på arbeten som utförs i arbetsmiljöer där det finns risk för smitta. Även arbete med djur är ett sådant exempel.
Systematiskt arbetsmiljöarbete är att förebygga
Arbetsgivaren ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är ett förebyggande arbete med syfte att undvika ohälsa och olycksfall i arbetet. Dit räknas även smitta. Genom samverkan med arbetstagare och skyddsombud ökar möjligheterna att förebygga smittrisker. I det förebyggande arbetet handlar det om att ta reda på, undersöka, var risker kan finnas och sätta in åtgärder för att skydda de som utför arbetet.
Se även vår checklista för balans.
Arbetsuppgifter i nära kontakt med andra människor
På de flesta arbetsplatser finns det risk för att bli smittad av vanliga smittämnen. Till exempel förkylningsvirus. Det ingår normalt inte i arbetsgivarens ansvar att undersöka och bedöma riskerna för att arbetstagare smittas av vanligt förkylningsvirus. Men det finns undantag. När arbetsuppgifter innebär nära kontakt med andra människor behöver arbetsgivaren beakta och förebygga även sådana risker.
Risker ska bort
Arbetsgivaren behöver skaffa sig tillräcklig kunskap om vilka eventuella smittrisker som kan finnas i arbetet. Huvudregeln är att risker ska tas bort. Går det inte att ta bort risker behöver arbetsgivaren skydda de arbetstagare som utför arbete där smitta kan finnas. Det kan göras genom tekniska och organisatoriska åtgärder för att minimera risken, goda hygienrutiner samt genom att nödvändig personlig skyddsutrustning finns tillgänglig och används.
Personlig skyddsutrustning
När det handlar om smitta kan personlig skyddsutrustning till exempel vara
- handskar,
- andningsskydd,
- ögon- och ansiktsskydd samt
- skyddskläder.
Rekommendationer för användning av munskydd och visir
Den senaste rekommendationen innebär att visir och munskydd ska användas för all vård och omsorg vid misstänkt eller bekräftad covid-19. Bakgrunden till förändringen är att myndigheten har utvärderat kunskapsläget och vill underlätta lokala riskbedömningar. Därför skärps rekommendationen.
Folkhälsomyndigheten: Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg.
Om fler använder utrustningen
Den personliga skyddsutrustningen ska underhållas väl så att dess skyddseffekt och hygieniska standard bibehålls. Om den personliga skyddsutrustningen används för fler än en person ska åtgärder vidtas för att säkerställa att sådan användning inte skapar säkerhets-, hälso- eller hygienproblem för de olika användarna.
Skydd kan ses i ett vidare perspektiv
Skydd kan även ges genom tydliga instruktioner (kanske även på flera språk och med bilder), att särskilda arbetsmetoder ska användas, genom utbildning och möjlighet till praktisk träning samt i löpande information om att hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt. Arbetstagarna ska ha fått information om de risker den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot, förstått instruktionerna, ha tillräckliga kunskaper och känna till vilka risker som finns där arbetet utförs så att de kan arbeta på ett säkert sätt.
Om vaccin
Som en bland andra förebyggande åtgärder att skydda arbetstagarna mot ohälsa och olycksfall kan vaccinationer användas där smittrisker finns i arbetsmiljön. Vid behov ska arbetsgivaren erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan utsättas för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.
Läs mer i vår arbetsgivarguide Smitta på arbetsplatsen där du som arbetsgivare får svar på de vanligaste frågorna om vaccinering mot covid-19.
Tillbud och olyckor ska rapporteras
Arbetstagaren ska följa arbetsgivarens hanterings- och skyddsinstruktioner samt använda den personliga skyddsutrustning som behövs för att skydda sig själv och andra. Inträffar tillbud och olyckor ska arbetstagaren rapportera detta till arbetsgivaren.
Om någon skadar sig där smitta kan finnas, till exempel genom stick- eller skärskada, ska anmälan om allvarligt olycksfall eller tillbud göras till Arbetsmiljöverket.
Mer information om smitta och personlig skyddsutrustning finns hos Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.
Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker, föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning, föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg.
Vad ska du göra om dina åtgärder på grund av coronakrisen inte räcker till och det är risk för omorganisation och uppsägningar?
Om det finns risk för arbetsbrist måste du som arbetsgivare följa den ordning som är reglerad i lag och kollektivavtal.
Det handlar om
- att medbestämmandeförhandla (MBL) med de kollektivavtalsbärande facken innan beslut om organisationsförändringen eller driftsinskränkningen fattas,
- att göra omplaceringsutredningar,
- att upprätta turordningslistor,
- att göra arbetsmiljökonsekvensanalyser för de arbetstagare som ska stanna kvar,
- att varsla Arbetsförmedlingen (i vissa fall) och så vidare.
Därutöver finns ett stort behov av intern information till de anställda. Intern information är varken reglerat i lag eller kollektivavtal.
Kan arbetstagare dirigeras om till andra arbetsuppgifter i arbetsgivarens verksamhet än vad de normalt utför?
Kan arbetsgivaren låna ut anställda för arbete i annan juridisk person?
Arbetstagarens arbetsskyldighet definieras av det individuella anställningsavtalet och i viss mån av kollektivavtalet. Var den exakta gränsen får arbetsskyldigheten går kan ibland vara svår att dra.
Ju mer specialiserad en arbetstagare är desto snävare blir arbetsskyldigheten. Den är dock typiskt sett mer omfattande än vad de flesta arbetsgivare och arbetstagare tror. Om det rör sig om tillfälliga förändringar på grund av hastigt uppkomna situationer, så kallade nödlägen, kan en arbetstagare vara skyldig att utföra även sådana arbetsuppgifter som annars inte hade ingått i arbetsskyldigheten.
Om förändringen av arbetsuppgifterna innebär en väsentlig förändring för arbetstagaren ska medbestämmandeförhandling (MBL) först ske. Detta går undantagsvis att låta bli om synnerliga skäl, nödlägen där beslutet inte kan avvakta, föreligger.
Om förändrade arbetsuppgifter innebär att utlåning ska ske till en annan arbetsgivare under en period kan det bli svårare för arbetsgivaren att hävda att arbetsskyldighet föreligger. Det kan dock vara möjligt beroende på de närmare omständigheterna.
Alldeles oavsett vilket, går det alltid utmärkt att arbetsgivaren träffar överenskommelse med en arbetstagare, om att hen ska utföra arbetsuppgifter som ligger utanför arbetsskyldigheten, under en period. En sådan överenskommelse behöver normalt inte medbestämmandeförhandlas eftersom det inte är ett ensidigt arbetsgivarbeslut.
Arbetsmiljöperspektivet vid uthyrning av anställd
Om arbetstagare ska hyras ut till annan verksamhet har uthyraren (arbetstagarens arbetsgivare) och verksamheten som hyr in arbetstagarna ett gemensamt arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Uthyrare och inhyrare ska samverka om hur uthyrningen ska gå till och hur en arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.
Ta detaljerna med din rådgivare hos oss
Övriga frågor att tänka på kan till exempel vara försäkringar, moms och för vissa arbeten utdrag ur belastningsregistret. Förhållanden kan variera stort från fall till fall. Prata med din rådgivare hos oss om du funderar på att låna ut eller hyra in medarbetare.
Vad kan arbetsgivare göra om personlig skyddsutrustning, till skydd för anställda som ska utföra arbete där det finns risk för smitta, inte går att få tag på?
Arbetsgivaren har skyldighet att tillhandahålla personlig skyddsutrustning till sina arbetstagare som utför arbete där det kan finnas risk för smitta och betryggande skydd för ohälsa inte kan nås på annat sätt.
Under pågående pandemi finns det inte alltid tillräckligt med personlig skyddsutrustning att få tag på. Arbetsgivaren behöver då göra det bästa av situationen, med utgångspunkt från de förutsättningar och möjligheter som finns, bristen till trots.
Arbetsmarknadsdepartementet: Undantag tillåts för användning av skyddsmask 90.
I de samverkansfora som arbetsgivaren har med skyddsombud, arbetstagare och fackliga representanter kan arbetsgivaren informera om det besvärliga läget med brist på skyddsutrustning. Parterna kan prata om vilka åtgärder som ändå kan vara lämpliga att sätta in för att göra arbetet så säkert som det går.
Till exempel kan
- hygienrutiner ses över och vid behov uppdateras,
- nya arbetssätt införas,
- skyddsutrustning som ändå finns tillgänglig användas (även om den kanske inte är fullt tillräcklig),
- arbetstagarna informeras om vad som gäller samt uppmärksammas på vilka risker som finns och vikten av att följa skyddsinstruktionerna,
- arbetstagarna ska veta hur skyddsutrustningen används,
- alla kan uppmanas till att rapportera om något i arbetet inte fungerar som det ska,
- riskbedömningar genomföras löpande,
- parterna kan boka in löpande avstämningar för att följa skyddsarbetet,
- löpande information till arbetstagare om hur arbetet fortlöper,
- letandet fortsätta efter bättre lämpad skyddsutrustning för arbetet,
- kontakt tas med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), kommunen, Socialstyrelsen eller annan,
- följa utvecklingen via media och vad myndigheter rekommenderar och
- uppmana till nya förslag och idéer till förbättringar.
Är det tillåtet att informera om coronautbrott i sin verksamhet?
Får en arbetsgivare informera anställda, kunder, patienter, förskolebarn, föräldrar och andra som rör sig i de fysiska lokalerna om ett coronasjukdomsutbrott?
Sjuklönelagen innehåller en tystnadspliktsregel som förhindrar att enskildas personliga förhållanden lämnas ut. Andra lagar som skollagen, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, och patientsäkerhetslagen innehåller också tystnadspliktsregler som förhindrar att information om enskilds hälsotillstånd lämnas ut.
Däremot kan och bör arbetsgivaren lämna ut allmänt hållen information om pågående smittor såsom coronainfluensan, magsjuka och andra sjukdomar. Eftersom det ur arbetsmiljösynpunkt är viktigt att alla i omgivningen känner till situationen och de regler om vad som kan göras för att förhindra ytterligare smittspridning.
Vad bör jag som arbetsgivare ha med i min interna information till mina anställda?
- Utgå från att ansvaret som arbetsgivare har, med att förebygga smitta och om smitta uppstår även förhindra vidare spridning, och att åtgärder därför behöver sättas in. Ta även med som utgångspunkt den oro som kan uppstå hos såväl medarbetare som kunder och brukare.
- Informera om vilket ansvar varje arbetstagares har att följa arbetsgivarens föreskrifter, till exempel att stanna hemma om man känner sig krasslig, har feber eller känningar i hals och luftrör. Detta gäller även vid lättare besvär.
- Informera om vad som gäller vid sjukfrånvaro och att tystnadsplikt gäller enligt sjuklönelagen.
- Ta ställning till hur verksamheten ska bedrivas vad gäller tjänsteresor, sammanträden och sammankomster där många människor samlas.
- Ta ställning till i vilken omfattning eventuellt distansarbete är möjligt.
- Ta ställning till om externa besök ska vara tillåtet eller inte in på arbetsplatsen. Gäller verksamheter dit kunder inte normalt har tillträde.
- Informera om vad som ska gälla vid högre sjukfrånvaro och att friska medarbetare då kan beordras arbeta övertid för att klara verksamhetens behov.
- Se över och vid behov uppdatera hygienrutinerna i verksamheten.
Vad kan arbetsgivare göra när det visar sig att en arbetstagare blivit smittad av covid-19?
Frånvaron hanteras som vanlig sjukfrånvaro. Arbetstagaren ska enligt vanlig ordning sjukanmäla sig till arbetsgivaren. Läs mer om sjukintyg.
Sjuklön betalas ut enligt gällande bestämmelser. Se även regeringens beslut om karensavdrag. Arbetsgivarens rutiner för sjukfrånvaro bör gälla även i denna situation.
Oavsett om arbetstagaren varit på arbetet precis innan insjuknande eller inte är det bra att informera övriga anställda om att smitta kan finnas på arbetsstället. Informera på samma sätt som om det hade varit exempelvis magsjuka.
Tänk på attt tystnadsplikt gäller. Enligt sjuklönelagen innebär tystnadsplikt att en enskild person inte ska omnämnas i den interna informationen eller på annat sätt pekas ut.
Är en symptomdrabbad anställd att betrakta som sjuk?
Folkhälsomyndighetens rekommendation om att stanna hemma vid minsta symptom gäller.
Gymnasieskolor, högskolor och distansundervisning
Den 17 mars 2020 uppmanade regeringskansliet gymnasieskolor och högre utbildningar att från och med den 18 mars 2020 bedriva utbildning på distans så att elever och studenter studerar hemifrån. Utbildningen och studierna ska fortgå.
Regeringen säger också att de förbereder lagstiftning för eventuell stängning av förskola och skola. Fritidshem kommer också då att beröras. I samband med en eventuell stängning förbereds även hur omsorg ska kunna ges till barn vars föräldrar arbetar i samhällsnyttiga verksamheter.
Pressmeddelande från statsrådsberedningen och utbildningsdepartementet: Gymnasieskolor och högskolor bör hålla stängt.
Lättnader för distansundervisning
Från och med den 15 juni 2020 tas Folkhälsomyndighetens rekommendation om distansundervisning bort. Eleverna kan återvända till skolans lokaler efter sommarlovet.
Utbildningsdepartementet: Kravet på distansundervisning lättas upp.
Folkhälsomyndighetens och Skolverkets information till förskola och skola om covid-19
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Skolverket tagit fram rådgivningssidor med särskild information till förskola och skola om covid-19. Det handlar bland annat om hur du minskar risk för smittspridning, konkreta förbeyggande åtgärder mot luftvägsinfektioner, hygien, städning och elevhälsa.
Vem betalar lön om samhället beslutar att stänga vissa verksamheter till exempel förskolor och skolor?
Arbetsgivare som driver skolverksamhet
Vid ett sådant beslut får skolarbetsgivaren betala lön till sina anställda. (Gäller de anställda som är arbetsföra och ställer sin arbetskraft till skolarbetsgivarens förfogande).
Arbetsgivare som driver annan verksamhet än skola
En arbetsgivare som inte bedriver skolverksamhet, men som ändå drabbas av att en anställd stannar hemma för att ta hand om sina barn, på grund av att förskolan eller skolan har stängt, bör
- överväga om det är möjligt att låta den anställde arbeta hemifrån eller
- hänvisa den anställde till att söka föräldraledighet eller annan ledighet.
Skulle den anställde sakna möjlighet att vara föräldraledighet eller ta annan ledighet, bör arbetsgivaren bevilja tjänstledighet utan lön. Någon olovlig frånvaro uppstår inte i en sådan situation.
Vid arbetstagares sjukdom
Är arbetstagare sjuka (oavsett vem som är arbetsgivare) ska sjukanmälan göras till arbetsgivaren och sjuklön betalas ut enligt gällande regler. Arbetstagare som kan bära på en smittsam sjukdom men som inte själv är sjuk kan få smittbärarpenning från Försäkringskassan.
Vad gör vi med våra medarbetare om verksamheten behöver stängas ned?
Läraren står till arbetsgivarens förfogande under den tid som är schemalagd och utför de arbetsuppgifter som rektor eller huvudman bedömer är möjligt och som ligger i lärarens uppdrag på arbetsplatsen eller på annan plats. Lösningar för hur verksamheten ska bedrivas under tiden för stängning kommer sannolikt att se olika ut mellan olika skolor och i olika ämnen.
I de fall en stängning eller en förändring beräknas bli långvarig kan lärare anställda på ferieanställning kan en ändrad förläggning av de 194 arbetsdagarna bli aktuell. Besked om sådan ändring bör ges minst två veckor innan ändringen ska träda i kraft om man inte är överens om annat med berörda anställda, se kollektivavtalet § 4 Moment 3.
Läs mer om ferietjänst.
Övriga personalkategorier med semesteranställning som tex barnskötare, förskollärare, rektorer
Även denna personalkategori står till arbetsgivarens förfogande under den tid som är schemalagd och utför de arbetsuppgifter rektor eller huvudman bedömer är möjligt och som ligger inom dess arbetsskyldighet på arbetsplatsen eller på annan plats.
Om man inte har arbete att lägga ut är alla arbetstagare hemma med lön. Detta förutsätter att den anställde står till arbetsgivarens förfogande och att denne inte själv har önskat ledigt.
Vad händer om skolan eller förskolan måste stänga? Betalas bidrag ändå ut till huvudmannen under tiden som det är stängt?
Sveriges Kommuner och Regioner: SKR anser att bidrag ska fortsätta att betalas ut även om en fristående verksamhet hamnar i ett läge där det tillfälligt eller under en viss period inte går att bedriva verksamheten som normalt. Detsamma gäller interkommunal ersättning om kommunal verksamhet hamnar i samma läge.
SKR: Frågor och svar om kommunens ansvar för förskola/skola vid epidemi/pandemi.
Skolverket: Ny förordning möjliggör olika åtgärder när skolor behöver stänga på grund av coronaviruset.
Vad gäller då arbetstagare vill arbeta istället för att ta ut beviljad semester på grund av covid-19?
Beviljad semesterledighet ligger fast. Ledigheten är ett ömsesidigt avtal och kan inte hävas för att en part vill det. Om arbetsgivaren vill och det fungerar med verksamhetens behov kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att låta arbetstagaren arbeta istället för att ta ut den sedan tidigare beviljad semesterledigheten.
Om arbetstagare blir sjuk under semesterlönegrundande ledighet, och utan dröjsmål till arbetsgivaren begär att dagarna inte ska räknas som semesterdagar, avbryts semestern. Semesterdagarna förläggs då till annan tidpunkt.
Vad säger arbetstidsreglerna vid hög sjukfrånvaro och om friska arbetstagare då behöver arbeta mycket övertid för att klara verksamheten?
Hur mycket arbetstagare får arbeta regleras i arbetstidslagstiftningen, gällande kollektivavtal och i obligatoriska EU-regler om arbetstidens förläggning med minimiregler som veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid.
Arbetsgivaren ska följa kollektivavtalets bestämmelser. Ordinarie schemaläggning bör utnyttjas efter behov. Arbetsgivare har också möjlighet att beordra mertid och övertid enligt vad som regleras i gällande kollektivavtal.
Planera för vad som är möjligt att göra vad gäller arbetstidsförläggningen. Ha löpande dialog med både med arbetstagare, skyddsombud och fackliga representanter om utvecklingen utifrån sjukfrånvaro och verksamhetens behov. Vid en pandemi kan, enligt Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet över arbetstidslagstiftningen, vissa arbetstidsbestämmelser överskridas. Då handlar det framför allt om reglerna för veckovila och dygnsvila.
För att bedöma vad som gäller just din verksamhet är det bra att du kontaktar din rådgivare hos oss.
Anställda som uppmanas av läkare att inte vara på arbetet
En anställd, som tillhör en riskgrupp, som får råd av läkare att inte vara på arbetsplatsen, räknas idag inte som sjuk.
Är arbetstagaren inte sjukanmäld, har sjukintyg från läkare eller på annat sätt något som styrker giltig frånvaro, behöver arbetsgivaren ta ställning till hur situationen ska hanteras. I rådande pandemiläge på grund av coronavirus kan till exempel arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att arbete utförs på distans om det går. Verksamhetens behov styr arbetsgivarens bedömning.
Kan arbetsgivare stänga verksamheten om risk för smitta är mycket hög?
Det beror helt på vilken typ av verksamhet det gäller och vilken lagstiftning som är aktuell. Om arbetsgivare stänger sin verksamhet behöver kontakt tas med de kollektivavtalsbärande fackliga parterna. Arbetsgivaren får vid en stängning betala lön för de arbetstagare som inte kan arbeta trots att de står till arbetsgivarens befogenhet.
Vad händer om en kund inte vill släppa in din personal?
Om arbete är tänkt att utföras hos kund, till exempel i kundens hem, och kunden inte vill släppa in arbetstagaren av rädsla eller risk för smitta behöver arbetstagaren ta kontakt med sin arbetsgivare.
Arbetsgivaren får då bedöma situationen om vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Kontakt med kunden kan var en åtgärd, en annan kan vara att se vilka andra arbetsuppgifter som finns för arbetstagaren att utföra.
Så länge arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande har den anställde rätt till lön. I vissa verksamheter kan denna situation i förlängningen bidra till att arbetsbrist uppstår.
Socialstyrelsens webbstöd till dig som arbetar i vård och omsorg
Socialstyrelsen och Karolinska institutet har tagit fram webbutbildningar i syfte att hindra smittspridning och skydda medarbetare som arbetar inom hälsa, vård och omsorg inklusive socialtjänst.
Socialstyrelsen har information och stöd som riktar sig till medarbetare som arbetar inom hälso- och sjukvård, äldreomsorgen, annan omsorg eller verksamhet med råd rörande hygien och skydd. Även till socialtjänst och tandvård. Socialstyrelsen publicerar även svar på vanliga frågor om smittspridning.
Hantera sjuklönekostnader som assistansanordnare
Under augusti–december 2020 gäller en ny modell där staten ersätter en del av arbetsgivares sjuklönekostnader. För assistansanordnare, där kommunerna normalt står för alla sjuklönekostnader, innebär detta en speciell ordning.
Personlig assistans: Så hanterar du som assistansanordnare sjuklönekostnader
Hur kan vi förbereda oss för en högre sjukfrånvaro?
Arbetsgivaren kan utifrån en riskbedömning planera för vilka åtgärder som kan behövas sättas in vid sjukdomsutbrott i samhället och på arbetsplatsen.
Till exempel
- Hur samverkar vi med skyddsombud om gällande situation?
- Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid ett stort bortfall av personal?
- Hur ska kommunikationen upprätthållas internt och externt?
- Vilka smittförebyggande åtgärder som kan eller ska genomföras som till exempel
- arbeta på distans,
- begränsa av tjänsteresor och möten,
- kontrollera externa besök i verksamhetslokalerna,
- förstärka hygienrutiner och
- hur vi gör om arbete inte kan skötas på distans.
- När behöver vi ändra arbetstidsschemat?
- När behöver vi beordra övertid och mertid?
Vad gör jag om en sjuk arbetstagare kommer till arbetsplatsen?
Om en medarbetare dyker upp på arbetsplatsen och uppenbarligen är sjuk, kan arbetsgivaren skicka hem medarbetaren och förklara att personen ifråga inte är arbetsför. Arbetstagaren får i stället sjukskriva sig.
Personer som är eller kan antas vara smittade av en allmänfarlig sjukdom men som inte är sjuk kan beviljas smittbärarpenning av Försäkringskassan. Finns företagshälsovård kopplad till verksamheten kan de svara på frågor om bland annat smitta.
Vad ska arbetstagare göra?
Folkhälsomyndigheten har uppmanat alla som är sjuka att stanna hemma för att undvika smittspridning till andra människor i kollektivtrafiken, på arbetet eller när man är nära andra människor.
Arbetstagare som har sjukdomssymptom ska stanna hemma och sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Om hen har exponerats för covid-19 ska vården kontaktas via Vårdguiden 1177 för information och rådgivning vad gäller eventuell provtagning och vård.
Arbetstagare som inte är sjuk men som tror att hen kan ha exponerats för covid-19 ska kontakta Vårdguiden 1177 för information och rådgivning. Arbetstagaren ska även kontakta sin arbetsgivare innan hen kommer till arbetet.
Folkhälsomyndigheten har rekommendationer med förhållningsregler om vad som gäller för friska personer som delar hushåll med någon som har covid-19.
Hygienrutiner
Folkhälsomyndighetens råd om hur du kan skydda dig och andra från smittspridning
Var uppmärksam på symptom på covid-19 med anledning av coronavirus. Folkhälsomyndigheten: Skydda dig och andra från smittspridning.
Tvätta händerna ofta
Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder.
Tvätta alltid händerna när du kommer hem eller när du kommer till ditt arbete efter att ha varit ute, före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
Hosta och nys i armvecket
När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.
Undvik att röra ögon, näsa och mun
Smitta sprids genom slemhinnor i ögon, näsa och mun. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ögon, näsa och mun.
Stanna hemma när du är sjuk
Stanna hemma när du är sjuk. På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Använd handsprit
Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, kan man använda handsprit med minst 60 procent alkohol. Tvätta alltid händerna med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga.