Coronakrisen: Så hanterar du situationen som arbetsgivare

Här hämtar vi upp de vanligaste frågorna och svaren från vår arbetsgivarjour. Ämnen kan variera från bransch till bransch. Därför har vi kategoriserat frågorna efter både bransch och ämne.

Vid tveksamheter bör du kontakta din rådgivare för att veta vad som gäller inom ditt avtalsområde. Inte medlem? Ansök om medlemskap.

Frågor och svar
Vad är coronavirus?
Länkguide för arbetsgivare: Aktuell information från regering och myndigheter med anledning av coronakrisen
Hur länge dröjer det tills någon är smittfri efter covid-19?
Hygienrutiner: Folkhälsomyndighetens råd om hur du kan skydda dig och andra från smittspridning
Undvik smitta även efter coronakrisen
Vad händer när det är dags att komma tillbaka till arbetsplatsen?
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Arbetsgivarfrågor kopplade till arbetsbrist, korttidspermittering, uthyrning, utlåning och inlåning av anställda
Arbetsgivarfrågor om sjukfrånvaro och att vara hemma från jobbet, till exempel karens, sjuklön, sjukpenning, smittbärarpenning och sjukintyg (läkarintyg)
Arbetsgivarfrågor inom branscher som vård och omsorg, personlig assistans och hemtjänst
Arbetsgivarfrågor inom bransch förskola och skola
Arbetsgivarfrågor om likviditet, likviditetsförstärkning och hyresrabatter
Arbetsgivarfrågor om resor, semester och ledighet
Arbetsgivarfrågor om intern information
Övriga frågor och svar
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Vad gäller om arbetsgivare får en begäran om åtgärd från skyddsombud, en så kallad 6:6 a?
Vad gäller om arbetsgivare får ett skyddsombudsstopp i sin verksamhet?
Hur ska arbetsgivare rapportera och dokumentera enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker när covid-19 har riskklass 3?
Gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter även när en pandemi råder i samhället?
Om arbetstagare jobbar hemifrån, vad behöver arbetsgivare då tänka på utifrån ett arbetsmiljöperspektiv?
Hur hanterar jag arbetstagares oro för smittspridning?
Vad kan arbetsgivare göra när anställda uttrycker oro för sin egen och andras hälsa och oro över att skyddsutrustning inte ska räcka till för skydd mot smitta?
Vad behöver arbetsgivare tänka på, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, när arbete utförs där det finns smitta?
Arbetsgivarfrågor kopplade till arbetsbrist, korttidspermittering, uthyrning, utlåning och inlåning av anställda
Om korttidspermittering, villkor och undantag för permitteringsstöd
Ansökan om permitteringsstöd (stöd för korttidsarbete)
Vad ska du göra om dina åtgärder på grund av coronakrisen inte räcker till och det är risk för omorganisation och uppsägningar?
Kan arbetsgivaren låna ut anställda för arbete i annan juridisk person?
Regeringens samlingssida om ekonomiska åtgärder med anledning av coronakrisen
Arbetsgivarfrågor om sjukfrånvaro och att vara hemma från jobbet, till exempel karens, sjuklön, sjukpenning, smittbärarpenning och sjukintyg (läkarintyg)
Förebyggande sjukpenning
Fler möjligheter till smittbärarpenning
Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning
Regler för karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg
Förstärkta åtgärder för arbetsgivare och arbetstagare
Ersättning för sjuklönekostnader
Om verksamheten inte kan bedrivas som planerat, på grund av stor sjukfrånvaro bland medarbetare och intäkterna till verksamheten därmed snabbt reduceras, vad behöver arbetsgivaren då göra?
Är en symptomdrabbad anställd att betrakta som sjuk?
Hur kan vi förbereda oss för en högre sjukfrånvaro?
Vad kan arbetsgivare göra när det visar sig att en arbetstagare blivit smittad av covid-19?
Vad gör jag om en sjuk arbetstagare kommer till arbetsplatsen?
Vad gör jag om friska arbetstagare på grund av rädsla för att bli smittade inte kommer till arbetet?
Vad säger arbetstidsreglerna vid hög sjukfrånvaro och om friska arbetstagare då behöver arbeta mycket övertid för att klara verksamheten?
Arbetsgivarfrågor inom branscher som vård och omsorg, personlig assistans och hemtjänst
Se även: Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Uppdaterade rekommendationer för användning av munskydd och visir
Vad behöver du som arbetsgivare tänka på när arbete utförs där det finns smitta?
Vad kan arbetsgivare göra om personlig skyddsutrustning, till skydd för anställda som ska utföra arbete där det finns risk för smitta, inte går att få tag på?
Vad händer om en kund inte vill släppa in din personal?
Socialstyrelsens webbstöd till dig som arbetar i vård och omsorg
Hantera sjuklönekostnader som assistansanordnare
Arbetsgivarfrågor inom bransch förskola och skola
Se även: Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Se även: Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning i händelse av skolstängning
Distans- eller närundervisning
Folkhälsomyndighetens och Skolverkets information till förskola och skola om covid-19
Vem betalar lön om samhället beslutar att stänga vissa verksamheter till exempel förskolor och skolor?
Vad gör vi med våra medarbetare om verksamheten behöver stängas ned?
Vad händer om skolan eller förskolan måste stänga? Betalas bidrag ändå ut till huvudmannen under tiden som det är stängt?
Arbetsgivarfrågor om likviditet, likviditetsförstärkning och hyresrabatter
Omställningsstöd för organisationer med minskad omsättning
Hyresrabatt för utsatta branscher
Regeringens samlingssida om ekonomiska åtgärder med anledning av coronakrisen
Arbetsgivarfrågor om resor, semester och ledighet
Vad gäller då arbetstagare vill arbeta istället för att ta ut beviljad semester på grund av covid-19?
Hur kan arbetsgivare hantera arbetstagare som kommer hem från utlandet?
Vad gäller för utlandsresa?
Arbetsgivarfrågor om intern information
Är det tillåtet att informera om coronautbrott i sin verksamhet?
Vad bör jag som arbetsgivare ha med i min interna information till mina anställda?
Övriga frågor och svar
Kan arbetsgivare stänga verksamhet om risk för smitta är mycket hög?
Vad ska arbetstagare göra?

Vad är coronavirus?

Sammanfattning

  • WHO har beslutat att det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset ska vara covid-19.Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
  • Viruset som orsakar covid-19 har fått namnet SARS-CoV-2.
  • Den 11 mars 2020 klassade WHO coronavirusets spridning som en pandemi.
  • Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om coronavirussjukdom covid-19.

Länkguide för arbetsgivare

Aktuell information från regering och myndigheter med anledning av coronakrisen

Svenska myndigheters och institutioners rekommendationer ger vägledning i hur du som arbetsgivare kan besluta dig för att hantera situationer i din verksamhet med anledning av coronakrisen.

Om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Skapa en praktisk ordning med anledning av covid-19

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar innefattar att undersöka om det finns risker för arbetstagarna i arbetsmiljön, och vidta de åtgärder som kan behövas för förebygga ohälsa, till exempel smitta och smittspridning.

Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med arbetstagare, skyddsombud och arbetsmiljöombud alternativt elev- och studerandeskyddsombud. Ta även kontakt med de fackliga organisationer som är parter i ditt kollektivavtal. Vid en epidemi är det bra att ha löpande samverkan och ge tydlig information till samtliga berörda om vad som gäller.

Arbetsmiljöverket: Läs mer om bland annat arbetstidslagen vid ett stort utbrott av smitta.

Du som är arbetsgivare ska samverka med dina anställda, skyddsombud och arbetsmiljöombud, och de fackliga organisationer som har kollektivavtal på arbetsplatsen, i en sån här situation. Läs mer om systematiskt arbetsmiljö­arbete och intern information till anställda.

Vad gäller om arbetsgivare får en begäran om åtgärd från skyddsombud, en så kallad 6:6 a?

En 6:6 a-begäran enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivare få av skyddsombud. Begäran innehåller arbetsmiljöåtgärder som ombudet vill att arbetsgivaren ska genomföra.

Läs mer om skyddsombud och 6:6 a-begäran.

Vad gäller om arbetsgivare får ett skyddsombudsstopp i sin verksamhet?

Ett skyddsombudsstopp enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivare få av skyddsombud om arbete i arbetsgivarens verksamhet innebär omedelbar och allvarligt fara för arbetstagares liv eller hälsa.

Läs mer om skyddsombud och skyddsombudsstopp.

Hur ska arbetsgivare rapportera och dokumentera enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker när covid-19 har riskklass 3?

Covid-19 har tilldelats riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2018:4, om smittrisker.

Arbetsmiljöverket: Smittrisker vid corona.

Smittämnen är indelade i fyra riskklasser utifrån deras förmåga att infektera människor och orsaka sjukdom. I smittklass tre finns smittämnen som kan leda till sjukdomar med allvarliga konsekvenser, möjlighet att bota eller förebygga är begränsade, eller att sjukdomen är mycket smittsam. Andra smittämnen i riskklass 3 är exempelvis HIV och TBC.

Dokumentationskrav vid exponering för coronaviruset enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Enligt 11 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (2018:4) om smittrisker är arbetsgivaren skyldig att dokumentera exponering av smitta som har konstaterats.

Dokumentationskravet är förenat med sanktionsavgift. Dokumentationen ska sparas i tio år. Mer om vad som gäller går att läsa i smittföreskrifterna.

Arbetsmiljöverket: Dokumentation av oönskad händelse med konstaterad exponering för coronaviruset.

Anmälningskrav om allvarligt tillbud vid exponering för coronaviruset enligt arbetsmiljölagen

Enligt 3 kap 3a § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren utan dröjsmål anmäla allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket när arbetstagare exponerats för eller smittats av allmänfarliga sjukdomar i arbetet, exempelvis covid-19. Med allvarligt tillbud menas i det här fallet att arbetstagaren har exponerats för coronaviruset. Exempel ges i Arbetsmiljöverkets länk nedan. 

 Arbetsmiljöverket: Anmälan av allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket med anledning av exponering för coronaviruset

Anmälan om arbetsskada

Covid-19 har lagts till i förteckningen i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Ändringen trädde i kraft den 25 maj 2020 med tillämpning i fråga av skador som inträffat 1 februari 2020 eller senare.

Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma webbplats för anmälan om arbetsskada, olyckor och allvarliga tillbud på arbetsplatsen: anmalarbetsskada.se

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Uppdateringen i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd innebär att även reglerna i TFA ändrats.

Så här skriver AFA Försäkring: De som kan ha rätt till ersättning för smittsam sjukdom är anställda vid ett laboratorium, inom sjukvården eller anställd i annat arbete där man behandlar, vårdar eller omhändertar smittförande person. För att AFA Försäkring ska kunna pröva rätt till ersättning krävs att smittan kvarstår i 180 dagar.

Upplys dina anställda att de eventuellt kan rätt till ersättning från AFA Försäkring genom din kollektivavtalade trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Medarbetaren måste själv anmäla arbetsskada för att få ersättningen.

Gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter även när en pandemi råder i samhället?

Syftet övergripande med arbetsmiljölagstiftningen, där Arbetsmiljöverkets föreskrifter ingår, är att förebygga ohälsa och olycksfall samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Samtliga föreskrifter utfärdade av Arbetsmiljöverket är bindande regler, vilket betyder att reglerna inte går att förhandla bort eller bortse ifrån. Det är enbart myndigheten själv som kan göra ändringar i sina föreskrifter.

Uppdraget för arbetsgivare är att följa de arbetsmiljöregler som är tillämpliga i arbetsgivarens verksamhet.

Om du som arbetsgivare, på grund av en pågående pandemi, har svårigheter med att leva upp till vad Arbetsmiljöverket föreskriver betyder det inte att ditt ansvar minskar.

Vad händer när det är dags att komma tillbaka till arbetsplatsen?

Läs mer: Checklista för återgång till arbetsplatsen.

Hur länge dröjer det tills någon är smittfri efter covid-19?

Folkhälsomyndigheten har en vägledning om smittfrihet efter covid-19. Det vill säga, hur länge det dröjer innan en person som haft sjukdomen räknas som smittfri.

Folkhälsomyndigheten: Ny vägledning om smittfrihet efter covid-19.

Om arbetstagare jobbar hemifrån, vad behöver arbetsgivare då tänka på utifrån ett arbetsmiljöperspektiv?

Läs mer om distansarbete och att jobba hemifrån.

Hur kan arbetsgivare hantera arbetstagare som kommer hem från utlandet?

Se vår sida om karantän efter utlandsresa. 

Vad gäller vid utlandsresa?

Följ myndigheternas rekommendationer som uppdateras löpande. 

Hur hanterar jag arbetstagares oro för smittspridning?

Den riskbedömning som alla arbetsgivare har skyldighet att genomföra enligt arbetsmiljölagstiftningen omfattar, förutom risk för smitta, även andra arbetsmiljöfaktorer så som oro och stress.

Dialogen mellan arbetstagare och chef är viktig. Arbetsgivaren kan medverka till att mildra oro som uppstår genom att ge tydlig och saklig information om vad som gäller.

Att informera om vilka rutiner som är aktuella vid arbetsplatsen, till exempel uppdaterade hygienrutiner samt ge tydlig information om att arbetstagare ska stanna hemma om man känner sig krasslig och inte gå till arbetet kan vara en del i informationen.

Arbetstagare som bär på en smittsam sjukdom men som inte själv är sjuk kan få smittbärarpenning från Försäkringskassan. För att få den ersättningen krävs intyg från läkare.

Vad kan arbetsgivare göra när anställda uttrycker oro för sin egen och andras hälsa och oro över att skyddsutrustning inte ska räcka till för skydd mot smitta?

Den oro som arbetstagare ger uttryck för ska tas på allvar. Oro är inte bara en känsla utan en konkret arbetsmiljöfråga.

När du samverkar med skyddsombud och anställda, delar och tar del av information löpande om hur läget ser ut i arbetssituationer, kan det främja tillit och förtroende i organisationen.

Det har betydelse att anställdas oro blir tagen på allvar och att anställda ges möjlighet att delta i de riskbedömningar i arbetet som arbetsgivare ska göra. Arbetstagarnas kunskap om vad som fungerar i arbetet, vad som kan behöva förbättras och idéer om lösningar kan bidra till att hitta lösningar som tar verksamheten framåt.

Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning.

Myndigheters rekommendationer och råd från sakkunniga till stöd för bedömning av vilka arbetssätt som bör användas, samt vilken skyddsutrustning som ska användas i olika arbetsmoment, är en bra grund för din riskbedömning.

Såväl anställda som andra i verksamheten ska skyddas från smitta och arbetet ska kunna fortsätta på ett bra sätt för alla på arbetsplatsen.

Förebyggande sjukpenning

Vad är förebyggande sjukpenning?

Förebyggande sjukpenning är en ersättning som arbetstagare med risk för nedsatt arbetsförmåga kan få från Försäkringskassan. Syftet med ersättningen är medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering.

Tillfälliga bestämmelser om förebyggande sjukpenning

Tillfälliga bestämmelser gäller för de arbetstagare som löper störst risk att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller under perioden 1 juli 2020–30 september 2021 för arbetstagare som för tillfället inte kan komma till jobbet, helt eller delvis, på grund av risk för covid-19. 

De tillfälliga bestämmelserna gäller

  • när arbetstagaren inte kan jobba hemifrån,
  • när du som arbetsgivare inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen eller
  • när arbetssituationen på grund av smittrisk inte tillåter ett lämpligt avstånd mellan individer.

Mer om beslutet

Fler möjligheter till smittbärarpenning

Vad är smittbärarpenning?

Smittbärarpenning är en ersättning från Försäkringskassan till arbetstagare som inte kan jobba på grund av allmänfarlig sjukdom och som riskerar att smitta andra på arbetsplatsen. Arbetstagaren kan också ha rätt till ersättning för resor till exempel i samband med läkarundersökning.

Tillfälliga bestämmelser om smittbärarpenning

Riksdagen har beslutat om en tillfällig reglering som innebär att smittbärarpenning ska kunna lämnas till vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Beslutet gäller under perioden 1 juli 2020–30 september 2021. 

De tillfälliga bestämmelserna gäller om

  • Arbetstagaren är anhörig till person i riskgrupp för covid-19.
  • Arbetstagaren är personlig assistent till personen i fråga eller har närståendepenning.
  • Arbetstagaren utför normalt arbetet i samma hushåll som personen i riskgrupp.
  • Arbetsgivaren kan inte erbjuda andra arbetsuppgifter.
  • Arbetssituationen tillåter inte ett lämpligt avstånd mellan individer med tanke på smittrisk.
  • Arbetstagaren är borta från jobbet på grund av smittrisken.
»Regeringen beslutade den 24 september om ett förtydligande vad gäller kronisk lungsjukdom som riskgrupp, samt en utvigdning avseende målgruppen för vissa anhöriga till personer i riskgrupp som uppbär assistansersättning. Utvidningen innebär att även vissa anhöriga till personer med kommunalt beviljad assistans kan få möjlighet till ersättning.«

Fler möjligheter till tillfällig föräldrapenning

Om skolor måste stängas

Om förskolor och skolor skulle behöva stängas, som en åtgärd för att begränsa smittspridning av covid-19, så kommer föräldrar som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn kunna få tillfällig föräldrapenning. Föräldrar kommer i de här situationerna att få cirka 90 procent av den dagersättning de normalt får i tillfällig föräldrapenning. Beslutet gäller till och med den 30 september 2021.

Vård av barn som varit svårt sjuka

Syftet med tillfällig föräldrapenning vid vård av barn (VAB) i det här fallet är att bidra till ett ökat skydd för de barn som kan ha ökad risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Beslutet gäller under perioden 1 juli 2020–30 september 2021.

Regler för karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Ersättning för höga sjuklönekostnader hanteras via arbetsgivardeklarationen som arbetsgivare varje månad lämnar till Skatteverket. I arbetsgivardeklarationen lämnar arbetsgivaren uppgift om sjuklönekostnader och lönekostnader. Utifrån informationen beräknar Försäkringskassan vilken ersättning arbetsgivaren ska få. Skatteverket betalar ut ersättningen via arbetsgivarens skattekonto. 

Beslut om förlängning i sjukförsäkringen

Den 23 juni 2021 fattade regeringen beslut om att förlänga tillfälliga åtgärder i sjukförsäkringen till och med den 30 september 2021. Det handlar om bestämmelserna om ersättning för karensavdrag, kompensation till arbetsgivare för sjuklönekostnaden samt uppskjutet krav på läkarintyg från och med dag 15.

Undantag vid extraordinära händelser i fredstid

Från den 7 april 2020 presenterade regeringen tillfälliga undantag vid extraordinära händelser i fredstid. För dig som arbetsgivare påverkas exempelvis bestämmelser om karensavdrag, sjuklönekostnader och sjukintyg (läkarintyg).

Åtgärderna har förlängts till att gälla t o m 30 september 2021. Beslutet togs av riksdagen den 23 juni 2021.

Arbetsgivare

Arbetsgivare gör karensavdrag och betalar ut sjuklön enligt gällande kollektivavtal. Via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket redovisar arbetsgivaren utbetald sjuklön. Ersättning för sjuklönekostnaderna regleras i efterhand via arbetsgivarens skattekonto. Läs mer om att staten tar över sjuklöneansvaret.

Förstärkta åtgärder för arbetsgivare

Den 7 maj 2020 presenterade regeringen och januaripartierna fem förstärkta åtgärder för både arbetsgivare och arbetstagare med anledning av coronakrisen. Den 23 juni 2021 fattades beslut om förlängning av åtgärderna t o m 30 september 2021. Det handlar om:

  • höjt tak i a-kassan från dag 101
  • förlängd ersättning till arbetstagare (för karensavdrag på lönen) för första sjukdagen
  • fortsatt slopat krav på sjukintyg (läkarintyg)
  • att statligt ansvar för sjuklönekostnader förlängs och justeras och
  • fortsatt kompensation av egenföretagare vid sjukfrånvaro (förlängs från 31 maj till 30 september).

Arbetstagare

Arbetstagare behöver inte uppvisa sjukintyg (läkarintyg) från läkare eller tandläkare för sjuklöneperioden, dag 1–14, för att få sjuklön från arbetsgivaren. Arbetstagaren ansöker i efterhand om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren har gjort på utgående lön. Ansökan gör arbetstagaren hos Försäkringskassan.

Tidpunkter

Regler om undantag tillämpas från olika tidpunkter. Läs mer om slopade undantag för grupper vid korttidspermittering.

Undantag förPeriod
Karensavdrag 11 mars 2020–30 september 2021 
Sjuklön
  • 1 oktober 2020–30 september 2021 ersätter staten arbetsgivarens kostnader för sjuklön över normalnivå.
  • Ansökan gör du hos Försäkringskassan.
Sjukintyg (läkarintyg) 13 mars 2020–30 september 2021. (Kontakta vår rådgivning om du känner dig osäker.)

Om verksamheten inte kan bedrivas som planerat, på grund av stor sjukfrånvaro bland medarbetare och intäkterna till verksamheten därmed snabbt reduceras, vad behöver arbetsgivaren då göra?

Arbetsgivaren bör snabbt ta upp MBL-förhandlingar med de fackliga organisationer som har kollektivavtal på arbetsstället och införa eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivaren kan även behöva varsla Arbetsförmedlingen om eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist. Läs mer om förhandlings- och varselskyldighet på MBL-förhandlingar.

Enligt beslut från regeringen finns det möjlighet till att använda korttidspermittering. Men då krävs ett centralt tecknat kollektivavtal för detta. Diskussioner med motparterna pågår om framtagande av ett centrala avtal gällande korttidspermittering.

Om korttidspermittering, villkor och undantag för permitteringsstöd

Korttidspermittering innebär att arbetsgivaren under en period kan sänka arbetstiden för sina anställda samtidigt som dessa får behålla en stor del av lönen. Tack vare att staten går in och subventionerar lönekostnaden.

Läs mer om Korttidspermittering: Guide för arbetsgivare.

Vad gör jag om friska arbetstagare på grund av rädsla för att bli smittade inte kommer till arbetet?

Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att arbete utförs på distans. Är arbetstagaren inte sjukanmäld, har intyg från läkare eller på annat sätt något som styrker giltig frånvaro, behöver arbetsgivaren ta ställning till hur situationen ska hanteras.

Verksamhetens behov styr arbetsgivarens bedömning om det ska betecknas som olovlig frånvaro eller beviljad tjänstledighet utan lön.

Vad behöver arbetsgivare tänka på, utifrån ett arbetsmiljöperspektiv, när arbete utförs där det finns smitta?

Varje arbetsgivare har ansvar för att förebygga smitta. När smitta uppstår har arbetsgivare även ansvar för att begränsa spridning. Det ingår i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Systematiskt arbetsmiljöarbete är att förebygga

Arbetsgivaren ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är ett förebyggande arbete med syfte att undvika ohälsa och olycksfall i arbetet. Dit räknas även smitta. Genom samverkan med arbetstagare och skyddsombud ökar möjligheterna att förebygga smittrisker. I det förebyggande arbetet handlar det om att ta reda på, undersöka, var risker kan finnas och sätta in åtgärder för att skydda de som utför arbetet.

Se även vår sida om smitta och checklista för balans.

Personlig skyddsutrustning

Läs mer om rekommendationerna på vår sida om personlig skyddsutrustning. 

Om vaccin

Som en bland andra förebyggande åtgärder att skydda arbetstagarna mot ohälsa och olycksfall kan vaccinationer användas där smittrisker finns i arbetsmiljön. Vid behov ska arbetsgivaren erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan utsättas för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.

Läs mer på vår sida Smitta på arbetsplatsen där du som arbetsgivare får svar på de vanligaste frågorna om vaccinering mot covid-19. 

Tillbud och olyckor ska rapporteras

Arbetstagaren ska följa arbetsgivarens hanterings- och skyddsinstruktioner samt använda den personliga skyddsutrustning som behövs för att skydda sig själv och andra. Inträffar tillbud och olyckor ska arbetstagaren rapportera detta till arbetsgivaren.

Om någon skadar sig där smitta kan finnas, till exempel genom stick- eller skärskada, ska anmälan om allvarligt olycksfall eller tillbud göras till Arbetsmiljöverket.

Mer information om smitta och personlig skyddsutrustning finns hos Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.

Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker, föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning, föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg.

Vad ska du göra om dina åtgärder på grund av coronakrisen inte räcker till och det är risk för omorganisation och uppsägningar?

Om det finns risk för arbetsbrist måste du som arbetsgivare följa den ordning som är reglerad i lag och kollektivavtal.

Det handlar om

Därutöver finns ett stort behov av intern information till de anställda. Intern information är varken reglerat i lag eller kollektivavtal.

Kan arbetsgivaren låna ut anställda för arbete i annan juridisk person?

Arbetstagarens arbetsskyldighet definieras av det individuella anställningsavtalet och i viss mån av kollektivavtalet. Var den exakta gränsen får arbetsskyldigheten går kan ibland vara svår att dra.

Ju mer specialiserad en arbetstagare är desto snävare blir arbetsskyldigheten. Den är dock typiskt sett mer omfattande än vad de flesta arbetsgivare och arbetstagare tror. Om det rör sig om tillfälliga förändringar på grund av hastigt uppkomna situationer, så kallade nödlägen, kan en arbetstagare vara skyldig att utföra även sådana arbetsuppgifter som annars inte hade ingått i arbetsskyldigheten.

Om förändringen av arbetsuppgifterna innebär en väsentlig förändring för arbetstagaren ska medbestämmandeförhandling (MBL) först ske. Detta går undantagsvis att låta bli om synnerliga skäl, nödlägen där beslutet inte kan avvakta, föreligger.

Om förändrade arbetsuppgifter innebär att utlåning ska ske till en annan arbetsgivare under en period kan det bli svårare för arbetsgivaren att hävda att arbetsskyldighet föreligger. Det kan dock vara möjligt beroende på de närmare omständigheterna.

Alldeles oavsett vilket, går det alltid utmärkt att arbetsgivaren träffar överenskommelse med en arbetstagare, om att hen ska utföra arbetsuppgifter som ligger utanför arbetsskyldigheten, under en period. En sådan överenskommelse behöver normalt inte medbestämmandeförhandlas eftersom det inte är ett ensidigt arbetsgivarbeslut.

Arbetsmiljöperspektivet vid uthyrning av anställd

Om arbetstagare ska hyras ut till annan verksamhet har uthyraren (arbetstagarens arbetsgivare) och verksamheten som hyr in arbetstagarna ett gemensamt arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Uthyrare och inhyrare ska samverka om hur uthyrningen ska gå till och hur en arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Ta detaljerna med din rådgivare hos oss

Övriga frågor att tänka på kan till exempel vara försäkringar, moms och för vissa arbeten utdrag ur belastningsregistret. Förhållanden kan variera stort från fall till fall. Prata med din rådgivare hos oss om du funderar på att låna ut eller hyra in medarbetare.

Vad kan arbetsgivare göra om personlig skyddsutrustning, till skydd för anställda som ska utföra arbete där det finns risk för smitta, inte går att få tag på?

Arbetsgivaren har skyldighet att tillhandahålla personlig skyddsutrustning till sina arbetstagare som utför arbete där det kan finnas risk för smitta och betryggande skydd för ohälsa inte kan nås på annat sätt.

Under pågående pandemi finns det inte alltid tillräckligt med personlig skyddsutrustning att få tag på. Läs mer på vår sida om personlig skyddsutrustning.

Är det tillåtet att informera om coronautbrott i sin verksamhet?

Får en arbetsgivare informera anställda, kunder, patienter, förskolebarn, föräldrar och andra som rör sig i de fysiska lokalerna om ett coronasjukdomsutbrott?

Sjuklönelagen innehåller en tystnadspliktsregel som förhindrar att enskildas personliga förhållanden lämnas ut. Andra lagar som skollagen, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade, och patientsäkerhetslagen innehåller också tystnadspliktsregler som förhindrar att information om enskilds hälsotillstånd lämnas ut.

Däremot kan och bör arbetsgivaren lämna ut allmänt hållen information om pågående smittor såsom coronainfluensan, magsjuka och andra sjukdomar. Eftersom det ur arbetsmiljösynpunkt är viktigt att alla i omgivningen känner till situationen och de regler om vad som kan göras för att förhindra ytterligare smittspridning.

Vad bör jag som arbetsgivare ha med i min interna information till mina anställda?

  • Utgå från att ansvaret som arbetsgivare har, med att förebygga smitta och om smitta uppstår även förhindra vidare spridning, och att åtgärder därför behöver sättas in. Ta även med som utgångspunkt den oro som kan uppstå hos såväl medarbetare som kunder och brukare.
  • Informera om vilket ansvar varje arbetstagares har att följa arbetsgivarens föreskrifter, till exempel att stanna hemma om man känner sig krasslig, har feber eller känningar i hals och luftrör. Detta gäller även vid lättare besvär.
  • Informera om vad som gäller vid sjukfrånvaro och att tystnadsplikt gäller enligt sjuklönelagen.
  • Ta ställning till hur verksamheten ska bedrivas vad gäller tjänsteresor, sammanträden och sammankomster där många människor samlas.
  • Ta ställning till i vilken omfattning eventuellt distansarbete är möjligt.
  • Ta ställning till om externa besök ska vara tillåtet eller inte in på arbetsplatsen. Gäller verksamheter dit kunder inte normalt har tillträde.
  • Informera om vad som ska gälla vid högre sjukfrånvaro och att friska medarbetare då kan beordras arbeta övertid för att klara verksamhetens behov.
  • Se över och vid behov uppdatera hygienrutinerna i verksamheten.

Vad kan arbetsgivare göra när det visar sig att en arbetstagare blivit smittad av covid-19?

Frånvaron hanteras som vanlig sjukfrånvaro. Arbetstagaren ska enligt vanlig ordning sjukanmäla sig till arbetsgivaren. Läs mer om sjukintyg.

Sjuklön betalas ut enligt gällande bestämmelser. Se även regeringens beslut om karensavdrag. Arbetsgivarens rutiner för sjukfrånvaro bör gälla även i denna situation.

Oavsett om arbetstagaren varit på arbetet precis innan insjuknande eller inte är det bra att informera övriga anställda om att smitta kan finnas på arbetsstället. Informera på samma sätt som om det hade varit exempelvis magsjuka.

Tänk på att tystnadsplikt gäller. Enligt sjuklönelagen innebär tystnadsplikt att en enskild person inte ska omnämnas i den interna informationen eller på annat sätt pekas ut.

Är en symptomdrabbad anställd att betrakta som sjuk?

Folkhälsomyndighetens rekommendation om att stanna hemma vid minsta symptom gäller.

Omställningsstöd för organisationer med minskad omsättning

Statligt omställningsstöd har införts för att hjälpa organisationer som fått minskad omsättning med anledning av coronakrisen. Beslutet togs av riksdagen den 17 juni 2020 och har förlängts till att gälla t o m 30 september 2021.

Företag och organisationer (med F-skattsedel) kan ansöka om stödet hos Skatteverket.

Kravet på F-skatt gäller inte de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. För att ha rätt till omställningsstöd måste den ideella föreningen haft ett fastställt organisationsnummer senast den 31 december 2019.

Om ansökan beviljas av Skatteverket betalas omställningsstöd ut via skattekontot.

Sveriges riksdag: Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Mer om omställningsstöd och ansökan

Hyresrabatt för utsatta branscher

Regeringen har beslutat om en förordning om rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher. Åtgärden bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Det är länsstyrelsen i Västra Götaland som samordnar arbetet med att administrera hyresrabatten. På respektive länsstyrelses webbplats finns information om rabatter för fasta hyreskostnader och hur du går tillväga för att ansöka om statligt stöd.

Läs mer om villkor för stödet, vilka branscher som kan få stöd och hur mycket: Stöd för sänkta hyror i utsatta branscher.

Finansdepartementet och näringsdepartementet: Regeringen har beslutat om tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher.

Gymnasieskolor, högskolor och distansundervisning

Rekommendationerna om distansundervisningen ändras löpande och det är viktigt att hålla sig informerad via myndigheternas webbsidor. 

Folkhälsomyndigheten: Inför skolstart hösten 2021 – information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19

Utbildningsdepartementet: Närundervisning i skolan ska vara huvudregeln i höst

Folkhälsomyndighetens och Skolverkets information till förskola och skola om covid-19

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Skolverket tagit fram rådgivningssidor med särskild information till förskola och skola om covid-19. Det handlar bland annat om hur du minskar risk för smittspridning, konkreta förebyggande åtgärder mot luftvägsinfektioner, hygien, städning och elevhälsa.

Vem betalar lön om samhället beslutar att stänga vissa verksamheter till exempel förskolor och skolor?

Arbetsgivare som driver skolverksamhet

Vid ett sådant beslut får skolarbetsgivaren betala lön till sina anställda. (Gäller de anställda som är arbetsföra och ställer sin arbetskraft till skolarbetsgivarens förfogande).

Arbetsgivare som driver annan verksamhet än skola

En arbetsgivare som inte bedriver skolverksamhet, men som ändå drabbas av att en anställd stannar hemma för att ta hand om sina barn, på grund av att förskolan eller skolan har stängt, bör

  • överväga om det är möjligt att låta den anställde arbeta hemifrån eller
  • hänvisa den anställde till att söka föräldraledighet eller annan ledighet.

Skulle den anställde sakna möjlighet att vara föräldraledighet eller ta annan ledighet, bör arbetsgivaren bevilja tjänstledighet utan lön. Någon olovlig frånvaro uppstår inte i en sådan situation.

Vad gör vi med våra medarbetare om verksamheten behöver stängas ned?

Läraren står till arbetsgivarens förfogande under den tid som är schemalagd och utför de arbetsuppgifter som rektor eller huvudman bedömer är möjligt och som ligger i lärarens uppdrag på arbetsplatsen eller på annan plats. Lösningar för hur verksamheten ska bedrivas under tiden för stängning kommer sannolikt att se olika ut mellan olika skolor och i olika ämnen.

I de fall en stängning eller en förändring beräknas bli långvarig kan lärare anställda på ferieanställning kan en ändrad förläggning av de 194 arbetsdagarna bli aktuell. Besked om sådan ändring bör ges minst två veckor innan ändringen ska träda i kraft om man inte är överens om annat med berörda anställda, se kollektivavtalet § 4 Moment 3.

Läs mer om ferietjänst.

Övriga personalkategorier med semesteranställning som tex barnskötare, förskollärare, rektorer

Även denna personalkategori står till arbetsgivarens förfogande under den tid som är schemalagd och utför de arbetsuppgifter rektor eller huvudman bedömer är möjligt och som ligger inom dess arbetsskyldighet på arbetsplatsen eller på annan plats.

Om man inte har arbete att lägga ut är alla arbetstagare hemma med lön. Detta förutsätter att den anställde står till arbetsgivarens förfogande och att denne inte själv har önskat ledigt.

Vad händer om skolan eller förskolan måste stänga? Betalas bidrag ändå ut till huvudmannen under tiden som det är stängt?

Sveriges Kommuner och Regioner: SKR anser att bidrag ska fortsätta att betalas ut även om en fristående verksamhet hamnar i ett läge där det tillfälligt eller under en viss period inte går att bedriva verksamheten som normalt. Detsamma gäller interkommunal ersättning om kommunal verksamhet hamnar i samma läge.

SKR: Frågor och svar om kommunens ansvar för förskola/skola vid epidemi/pandemi.

Skolverket: Ny förordning möjliggör olika åtgärder när skolor behöver stänga på grund av coronaviruset.

Vad gäller då arbetstagare vill arbeta istället för att ta ut beviljad semester på grund av covid-19?

Beviljad semesterledighet ligger fast. Ledigheten är ett ömsesidigt avtal och kan inte hävas för att en part vill det. Om arbetsgivaren vill och det fungerar med verksamhetens behov kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att låta arbetstagaren arbeta istället för att ta ut den sedan tidigare beviljad semesterledigheten.

Om arbetstagare blir sjuk under semesterlönegrundande ledighet, och utan dröjsmål till arbetsgivaren begär att dagarna inte ska räknas som semesterdagar, avbryts semestern. Semesterdagarna förläggs då till annan tidpunkt.

Vad säger arbetstidsreglerna vid hög sjukfrånvaro och om friska arbetstagare då behöver arbeta mycket övertid för att klara verksamheten?

Hur mycket arbetstagare får arbeta regleras i arbetstidslagstiftningen, gällande kollektivavtal och i obligatoriska EU-regler om arbetstidens förläggning med minimiregler som veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid.

Arbetsgivaren ska följa kollektivavtalets bestämmelser. Ordinarie schemaläggning bör utnyttjas efter behov. Arbetsgivare har också möjlighet att beordra mertid och övertid enligt vad som regleras i gällande kollektivavtal.

Planera för vad som är möjligt att göra vad gäller arbetstidsförläggningen. Ha löpande dialog med både med arbetstagare, skyddsombud och fackliga representanter om utvecklingen utifrån sjukfrånvaro och verksamhetens behov. Vid en pandemi kan, enligt Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet över arbetstidslagstiftningen, vissa arbetstidsbestämmelser överskridas. Då handlar det framför allt om reglerna för veckovila och dygnsvila.

För att bedöma vad som gäller just din verksamhet är det bra att du kontaktar din rådgivare hos oss.

Anställda som uppmanas av läkare att inte vara på arbetet

En anställd, som tillhör en riskgrupp, som får råd av läkare att inte vara på arbetsplatsen, räknas idag inte som sjuk.

Är arbetstagaren inte sjukanmäld, har sjukintyg från läkare eller på annat sätt något som styrker giltig frånvaro, behöver arbetsgivaren ta ställning till hur situationen ska hanteras. I rådande pandemiläge på grund av coronavirus kan till exempel arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att arbete utförs på distans om det går. Verksamhetens behov styr arbetsgivarens bedömning.

Kan arbetsgivare stänga verksamheten om risk för smitta är mycket hög?

Det beror helt på vilken typ av verksamhet det gäller och vilken lagstiftning som är aktuell. Om arbetsgivare stänger sin verksamhet behöver kontakt tas med de kollektivavtalsbärande fackliga parterna. Arbetsgivaren får vid en stängning betala lön för de arbetstagare som inte kan arbeta trots att de står till arbetsgivarens befogenhet.

Vad händer om en kund inte vill släppa in din personal?

Om arbete är tänkt att utföras hos kund, till exempel i kundens hem, och kunden inte vill släppa in arbetstagaren av rädsla eller risk för smitta behöver arbetstagaren ta kontakt med sin arbetsgivare.

Arbetsgivaren får då bedöma situationen om vilka åtgärder som kan behöva vidtas. Kontakt med kunden kan var en åtgärd, en annan kan vara att se vilka andra arbetsuppgifter som finns för arbetstagaren att utföra.

Så länge arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande har den anställde rätt till lön. I vissa verksamheter kan denna situation i förlängningen bidra till att arbetsbrist uppstår.

Socialstyrelsens webbstöd till dig som arbetar i vård och omsorg

Socialstyrelsen och Karolinska institutet har tagit fram webbutbildningar i syfte att hindra smittspridning och skydda medarbetare som arbetar inom hälsa, vård och omsorg inklusive socialtjänst.

Socialstyrelsen har information och stöd som riktar sig till medarbetare som arbetar inom hälso- och sjukvård, äldreomsorgen, annan omsorg eller verksamhet med råd rörande hygien och skydd. Även till socialtjänst och tandvård. Socialstyrelsen publicerar även svar på vanliga frågor om smittspridning.

Hantera sjuklönekostnader som assistansanordnare

Under augusti–september 2021 gäller en ny modell där staten ersätter en del av arbetsgivares sjuklönekostnader. För assistansanordnare, där kommunerna normalt står för alla sjuklönekostnader, innebär detta en speciell ordning.

Personlig assistans: Så hanterar du som assistansanordnare sjuklönekostnader

SKR: Stöd för funktionshinderomsorgen med anledning av covid-19

Hur kan vi förbereda oss för en högre sjukfrånvaro?

Arbetsgivaren kan utifrån en riskbedömning planera för vilka åtgärder som kan behövas sättas in vid sjukdomsutbrott i samhället och på arbetsplatsen.

Till exempel

  • Hur samverkar vi med skyddsombud om gällande situation?
  • Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid ett stort bortfall av personal?
  • Hur ska kommunikationen upprätthållas internt och externt?
  • Vilka smittförebyggande åtgärder som kan eller ska genomföras som till exempel
    • arbeta på distans,
    • begränsa av tjänsteresor och möten,
    • kontrollera externa besök i verksamhetslokalerna,
    • förstärka hygienrutiner och
    • hur vi gör om arbete inte kan skötas på distans.
  • När behöver vi ändra arbetstidsschemat?
  • När behöver vi beordra övertid och mertid?

Vad gör jag om en sjuk arbetstagare kommer till arbetsplatsen?

Om en medarbetare dyker upp på arbetsplatsen och uppenbarligen är sjuk, kan arbetsgivaren skicka hem medarbetaren och förklara att personen ifråga inte är arbetsför. Arbetstagaren får i stället sjukskriva sig.

Personer som är eller kan antas vara smittade av en allmänfarlig sjukdom men som inte är sjuk kan beviljas smittbärarpenning av Försäkringskassan. Finns företagshälsovård kopplad till verksamheten kan de svara på frågor om bland annat smitta.

Vad ska arbetstagare göra?

Folkhälsomyndigheten har uppmanat alla som är sjuka att stanna hemma för att undvika smittspridning till andra människor i kollektivtrafiken, på arbetet eller när man är nära andra människor.

Arbetstagare som har sjukdomssymptom ska stanna hemma och sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Om hen har exponerats för covid-19 ska vården kontaktas via Vårdguiden 1177 för information och rådgivning vad gäller eventuell provtagning och vård.

Arbetstagare som inte är sjuk men som tror att hen kan ha exponerats för covid-19 ska kontakta Vårdguiden 1177 för information och rådgivning. Arbetstagaren ska även kontakta sin arbetsgivare innan hen kommer till arbetet.

Folkhälsomyndigheten har rekommendationer med förhållningsregler om vad som gäller för friska personer som delar hushåll med någon som har covid-19.


Hygienrutiner

Folkhälsomyndighetens råd om hur du kan skydda dig och andra från smittspridning

Var uppmärksam på symptom på covid-19 med anledning av coronavirus. Folkhälsomyndigheten: Skydda dig och andra från smittspridning.

Tvätta händerna ofta

Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder.

Tvätta alltid händerna när du kommer hem eller när du kommer till ditt arbete efter att ha varit ute, före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Hosta och nys i armvecket

När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.

Undvik att röra ögon, näsa och mun

Smitta sprids genom slemhinnor i ögon, näsa och mun. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ögon, näsa och mun.

Stanna hemma när du är sjuk

Stanna hemma när du är sjuk. På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.

Använd handsprit

Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, kan man använda handsprit med minst 60 procent alkohol. Tvätta alltid händerna med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga.

Uppdaterad
för 15 dagar sen