Privatanställdas tystnadsplikt

Yttrandefrihet och meddelarfrihet

Alla svenska medborgare är enligt grundlag garanterade en omfattande yttrandefrihet gentemot det allmänna (staten, regioner, kommuner och myndigheter). Yttrandefriheten innebär bland annat en rätt att lämna meddelanden till massmedier i publiceringssyfte (meddelarfriheten). Meddelarskyddet kompletterar meddelarfriheten och ger den som lämnar information i publiceringssyfte rätt att vara anonym. I meddelarskyddet ingår också ett förbud för det allmänna mot att efterforska vem som har lämnat uppgifter till massmedia (efterforskningsförbudet). Om meddelaren är känd ingår även ett förbud mot att vidta repressalier mot denne (repressalieförbudet).

Det finns undantag från meddelarfriheten. Meddelarfriheten gäller inte för uppgifter som omfattas av sekretess avseende rikets säkerhet, vid oriktigt utlämnande av allmän handling som är sekretessbelagd eller för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt lag (kvalificerad tystnadsplikt). Till den sistnämnda kategorien tillhör bland annat patientuppgifter (inklusive patientjournal).

Huvudregeln är att meddelarfriheten endast gäller för verksamheter inom det allmänna. Men det omfattar även anställda och uppdragstagare i privat bedriven verksamhet inom vård, omsorg, personlig assistans och skola (som regleras av skollagen), så länge någon del av verksamheten är offentligt finansierad.

Vad innebär sekretess?

Sekretess innebär att den som kommer i kontakt med en skyddad uppgift varken muntligen eller skriftligen får avslöja den för obehöriga. Begreppet sekretess är i princip synonymt med begreppet tystnadsplikt och används främst för att beskriva den tystnadsplikt som gäller i det allmännas verksamhet (stat, region, kommun och myndigheter). Sekretessen regleras i offentlighets- och sekretesslagen som innehåller en mängd bestämmelser avseende den specifika sekretess som gäller för olika offentliga verksamheter.

I privat verksamhet gäller lojalitetsplikten

I privat verksamhet har lojalitetsplikten företräde. Lojalitetsplikten är en allmängiltig arbetsrättslig princip som dessutom finns uttryckligt reglerad i Fremias kollektivavtal. Lojalitetsplikten inkluderar en tystnadsplikt för arbetstagaren. Det innebär att arbetstagaren inte får föra vidare uppgifter om arbetsgivarens verksamhet så att risk för skada uppstår.

Tystnadsplikten gäller för känsliga uppgifter som rör såväl verksamheten som enskilda individer (som till exempel elever, brukare, patienter, klienter och deras anhöriga). Tystnadsplikten fortsätter att gälla även efter anställningens upphörande. Vid grova brott mot lojalitetsplikten riskerar den anställde ytterst att bli uppsagd eller avskedad samt att bli skadeståndsskyldig för brott mot kollektivavtalet.

Det är naturligtvis viktigt att privatanställda arbetstagare känner sig fria att delta i diskussioner på arbetsplatsen och har möjlighet att framföra konstruktiv kritik. Det gynnar normalt verksamhetens utveckling. Kritik mot arbetsgivaren eller verksamheten ska dock i första hand framföras internt till en chef eller annan lämplig person (arbetstagarens kritikrätt). Endast om svåra brister inte åtgärdas trots gjorda påpekanden är det tillåtet för en arbetstagare att slå larm externt (visselblåseri). I vissa särskilt reglerade fall finns det dessutom en lagreglerad skyldighet att anmäla upptäckta missförhållanden till tillsynsmyndighet.

Arbetsgivaren har alltid rätt att bestämma vem som får uttala sig som formell representant för arbetsgivaren då massmedier söker uppgifter eller gör ett reportage om verksamheten. Detta innebär i sig ingen inskränkning av arbetstagarnas yttrandefrihet.

Läs mer om lojalitetsplikt 

Vad innebär lagstadgad tystnadsplikt?

Lagstadgad tystnadsplikt finns förutom i offentlighets- och sekretesslagen även i några speciallagar. Dessa regler riktar sig mot privatanställda som arbetar i sektorerna skola, personlig assistans och vård och omsorg. Tystnadsplikten innebär att arbetstagaren inte obehörigen får röja skyddade uppgifter gällande de personer som verksamheten riktar sig till och deras närstående. Den lagstadgade tystnadsplikten gäller parallellt med och kompletterar den kollektivavtalade tystnadsplikten som gäller för alla anställda hos en Fremiamedlem.

Tystnadsplikt gäller för uppgift om enskilds och dennes närståendes personliga förhållanden. Hit räknas till exempel hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi och sociala situation. Även till synes harmlösa uppgifter som telefonnummer och adress kan lyda under sekretess.

Det är förbjudet att lämna ut uppgifter oavsett om det sker muntligt, skriftligt eller genom att en handling lämnas ut, visas upp eller om dess innehåll röjs på annat sätt. Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att alla fysiskt sparade känsliga uppgifter (dokument, dataupptagningar, ljud- och bildinspelningar, fotografier och liknande) om enskilda personer förvaras så att de inte är tillgängliga för obehöriga. Hur uppgiften förvaras i teknisk mening spelar ingen roll: dataupptagningar, ljud- och videoinspelningar och fotografier kan således omfattas av tystnadsplikten.

Tystnadsplikten gäller även efter det att anställningen eller verksamheten har upphört.

Vilka omfattas av tystnadsplikten?

Tystnadsplikten omfattar all personal (inklusive chefer, administrativ personal och praktikanter). Den omfattar även styrelsemedlemmar och medlemmar i en förening som genom att delta aktivt i verksamheten får tillgång till sekretessbelagd information. Det är bara den personal som behöver ha tillgång till de känsliga uppgifterna för att kunna utföra sina arbetsuppgifter som får ta del av dem. Tystnadsplikten gäller därför även internt.

Enligt 7 kap 13 § arbetsmiljölagen har även den som utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet tystnadsplikt. De får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget fått kunskap om gällande yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande eller enskilds personliga förhållande.

Enligt 18 § sjuklönelagen har också den som arbetar i arbetsgivarens personaladministrativa verksamhet tystnadsplikt och får inte obehörigen röja vad han eller hon under uppdraget har fått kännedom genom intyg av läkare eller tandläkare om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt.

I vissa fall gäller tystnadsplikten inom hälso- och sjukvården även mot patienten själv.

Brott mot tystnadsplikten

Den som bryter mot den lagstadgade tystnadsplikten kan dömas för brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap 3 § brottsbalken. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Dessutom riskerar den dömde att drabbas av skadeståndsskyldighet samt att förlora sin anställning.

Undantag från sekretess och tystnadsplikt

Om den enskilde person som tystnadsplikten gäller ger sitt tillstånd att lämna ut uppgift får den utlämnas. Men även om samtycke getts får uppgift inte lämnas ut om detta kan innebära men eller skada för någon närstående som inte har lämnat samtycke.

Uppgifter som är belagda med tystnadsplikt får lämnas till myndighet (till exempel domstol, Socialstyrelsen, Skolverket, Statens Skolinspektion, länsstyrelsen och socialnämnden i kommunen), förutsatt att det finns en uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning. Den som begär att få ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikt måste kunna visa att den som röjer uppgiften har rätt att bryta sekretessen med stöd av någon bestämmelse. Vid minsta tveksamhet om huruvida en uppgift kan lämnas ut ska en chef tillfrågas.

Anmälningsplikter

Skyldighet att anmäla om barn far illa

Alla – även privatpersoner – rekommenderas att anmäla till socialtjänsten om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa.

Anställda som arbetar i verksamhet där de kommer i kontakt med barn och unga (exempelvis förskola/skola, hälso- och sjukvård, tandvård samt personlig assistans) har en skyldighet enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen att anmäla till socialnämnden om de i sitt arbete misstänker eller har fått kännedom om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Det gäller även personal i enskild verksamhet. Bestämmelsen innebär också en skyldighet att delge socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för ett barns behov av skydd.

Lex Maria 

Lex Maria är en bestämmelse i patientsäkerhetslagen (6 kap 4 §). Den gäller endast sådan hälso- och
sjukvårdspersonal som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg, IVO (inklusive anställda inom personlig assistans som har fått delegation av sjukvårdande uppgifter). Enligt 6 kap 4 § är personalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och ska rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, till vårdgivaren.

En vårdgivare är enligt 3 kap 5 § patientsäkerhetslagen skyldig att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Lex Sarah 

Lex Sarah innebär att personal inom till exempel äldreomsorg samt omsorg av personer med funktionsnedsättning är skyldiga att anmäla missförhållanden till huvudmannen. Syftet är att säkra den enskildes rätt att få insatser av god kvalitet.

Skyldigheten omfattar brister i insatsen, inte sådana brister som beror på den enskildes sätt att leva och forma sitt liv. Huvudmannen ska informera berörd socialnämnd om de rapporter om missförhållanden som inkommer. Om missförhållandet bedöms som allvarligt måste det anmälas till IVO av huvudmannen och samtidigt ska berörd socialnämnd informeras om att detta sker. Regler om rapporteringsskyldighet och anmälningsplikt finns i 14 kap 2-7 §§ socialtjänstlagen samt i 23 e-24 f §§ lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Uppdaterad
för 6 månader sen