Bakgrund till tvisten

Arbetsgivaren i det här fallet var ett vårdbolag som bedrev specialiserad sluten hälso- och sjukvård på sjukhus. I november 2021, under pågående covid19-pandemi, införde bolaget en vaccinationspolicy som ställde krav på att personal som arbetade patientnära skulle vaccinera sig mot covid-19. Som motiv angavs patientsäkerhet och arbetsmiljöaspekter. Av policyn framgick att personal som valde att inte vaccinera sig skulle betraktas som otillgängliga för arbete, inte få lön och ytterst riskerade att bli uppsagda.

Tre undersköterskor som arbetade på en geriatrisk avdelning vägrade att vaccinera sig. Det ledde till att undersköterskorna stängdes av från arbetet utan lön vid årsskiftet 2021/2022.  På avdelningen behandlades årligen cirka 6 000 patienter, med en snittålder på 85 år.

Undersköterskornas fackförbund Kommunal stämde vårdbolaget och deras arbetsgivarorganisation i Arbetsdomstolen, AD, med krav på ekonomiskt skadestånd för den lön undersköterskorna gått miste om, och allmänt skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott, för underlåtenheten att betala lön.

Kommunals argument

Kommunals argument i första hand var att bolagets vaccinationskrav stred mot kollektivavtalet eller god sed på arbetsmarknaden eftersom:

• det inte är tillåtet av en arbetsgivare att med stöd av arbetsledningsrätten ställa krav på att arbetstagare underkastar sig medicinska ingrepp; det saknas lagstöd i hälso- och sjukvårdslagstiftningen och den arbetsmiljörättsliga lagstiftningen
• privatanställda arbetstagares kroppsliga integritet är skyddad av den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
• arbetstagares integritet skyddas dessutom av GDPR; arbetstagares vaccinering är en sådan känslig uppgift som inte får registreras.

Kommunal ansåg i andra hand att även om AD skulle anse att det fanns en rättslig möjlighet att ställa vaccinationskrav på anställda, förelåg det efter en intresseavvägning ändå inte tillräckliga skäl i detta fall. Vårdbolaget borde i stället ha vidtagit andra mindre ingripande åtgärder i form av upprätthållandet av befintliga krav på hygien, skyddsutrustning och med tillägg av snabbtester. Det saknades enligt Kommunal dessutom vetenskapligt stöd för att ovaccinerade spred smitta i större omfattning än vaccinerade.

Vårdbolagets argument

Vårdbolaget ansåg sig inte ha brutit mot några lagar eller kollektivavtalet eller brutit mot god sed på arbetsmarknaden. Bolaget ansåg att hälso- och sjukvårdslagstiftningen generellt prioriterar patientsäkerhet samt ansåg sig ha följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer under pandemin. En intresseavvägning mellan patienternas och kollegornas intresse av att inte exponeras för ovaccinerade personal vägde tyngre än de ovaccinerades rätt till att få utföra sina arbetsuppgifter och få lön.

Redan innan vaccinationspolicyn infördes hade bolaget informerat sina anställda om att kravet skulle ställas upp; de anställda hade således haft god tid på sig. De tre undersköterskor hade inte kunnat omplaceras till andra arbetsuppgifter eftersom det inte fanns några sådana tillgängliga som inte krävde vaccinering.

Arbetsdomstolens dom

AD uttryckte i sina domskäl att arbetsledningsrätten innebär att en arbetsgivare kan införa riktlinjer för sina anställda som är såväl gynnande som betungande. En förutsättning är dock att riktlinjerna inte strider mot lag eller god sed på arbetsmarknaden. För att kunna bedöma denna laglighet måste en intresseavvägning göras mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intressen.

AD konstaterade att Europakonventionen slår fast att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv. Vilket inte bara ska säkerställas i relationen mellan individen och det allmänna, utan i vissa fall även i relationen mellan enskilda individer.

Vårdbolagets vaccinationspolicy låg i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, som grundade sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Policyn syftade till att uppnå det högsta skyddet mot en potentiellt livsfarlig smitta för de mest sköra patienterna och kollegor. Mindre ingripande åtgärder hade inte varit tillräckliga för att uppnå detta viktiga och legitima mål.

AD fann att skälen för att införa vaccinationspolicyn vägde tyngre än den enskildes intresse av att låta bli att vaccinera sig, även om de arbetstagare som valde att inte vaccinera sig drabbades av svåra konsekvenser. Kommunals talan ogillades.