Bakgrunden i målet var att Försäkringskassan hade stoppat utbetalning av assistansersättning med motiveringen att den person som utfört assistansen samtidigt hade haft ett beslut om halv sjukersättning. Enligt Försäkringskassan innebar detta beslut att personen saknade förmåga att arbeta som assistent. Försäkringskassan nekade därför utbetalning av assistansersättning med stöd av 51 kap. 16 § socialförsäkringsbalken. Av bestämmelsen följer bland annat att assistansersättning inte betalas ut om assistansen har utförts av någon som till följd av ålderdom, sjukdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent.

Kammarrätten fastslog att det är de faktiska förhållandena som är avgörande, det vill säga om assistenten i praktiken har haft förmåga att utföra assistans. I målet hade inte framkommit något annat än att assistans hade lämnats med god kvalitet och kammarrätten fastslog att den assistansberättigade därför hade rätt till utbetalning av assistansersättning.

Domen innebär att varken den assistansberättigade eller anordnaren kan hållas ansvarig för att någon har arbetat i strid med sitt sjukersättningsbeslut från Försäkringskassan.

- Det är en tydlig och principiellt viktig dom som går helt i linje med vad vi under lång tid har framfört till Försäkringskassan, säger Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO.

Att den som har arbetat i strid med ett beslut om sjukersättning kan bli återbetalningsskyldig för sjukersättningen är en annan sak. Men det är nu klarlagt att detta är något som ligger utanför den assistansberättigades eller assistansanordnarens ansvar.

- En assistansanordnare ansvarar för att assistans utförs med god kvalitet men har inga möjligheter att kontrollera om en anställd samtidigt har ett beslut om sjukersättning. Ett annat utfall än detta hade därför varit helt orimligt, säger Henrik Petrén.