Värmland Visar Världen Vägen är namnet på en kooperativ tankesmedja. Det behövs teori för att praktiken ska fungera, en praktik som omfattar allt från dammar, kraftverk och fiber till solcellsparker - och hårdrock.

Leif Tyrén från Torsby är verksamhetsledare för Coompanion, som samlar initiativen i regionen. Han ser att kooperation kan vara lösningen i delar av samhället “där det skaver”, och exemplifierar initialt med barnomsorgen.

– Det var genom ett föräldrakooperativ som jag kom in på det här spåret, berättar Leif. Kommunen kunde inte ordna barnomsorg och då startade vi ett kooperativ. Sen gick jag upp till Coompanion och frågade om de behövde hjälp. Jag blev anställd och på den vägen är det. Det var för 25 år sedan. Nu äts tiden för Leifs favorithobby, flugfiske, upp av ett allt bredare engagemang. Dammar och kraftverk kom på tapeten när EU-direktiv tvingade Sverige att lyfta in dessa i miljölagen.

Värmland Visar Världen Vägen

Ett oblygt namn på ett nystartat kooperativ i landskapet. Det behövs kaxighet när Coompanion ska gå i bräschen för en levande landsbygd med kooperation som ekonomisk och demokratisk motor. 

Som att stoppa handen i ett getingbo

Ingen vet hur många dammar som finns men estimatet är ett antal mellan 11 och 20000. Ibland vet man inte vem som är ägare och många sköts på ideell basis. Att miljöpröva beräknas kosta cirka en halv miljon per damm.

– Ägare som till exempel Fortum vill riva, särskilt de dammar som inte kopplar an till något kraftverk. En damm i sig är knappast ekonomiskt lönsam och en miljöprövning innebär kostnader.

Var kommer kooperation in i bilden?

Leif tydliggör genom ett exempel. Några boende längs tre sjöar i norra Värmland, med en Fortum-ägd damm utan kraftverk, såg att kraftjätten ville riva för att slippa den dyra miljöprövningen.

– Konsekvensen skulle bli tre gyttjehål, sjunkande fastighetspriser och miljöpåverkan, inte minst för fisket. Vi hjälpte de boende att bilda en kooperativ förening.

Fortum skänker en summa motsvarande kostnaderna för rivning som kooperativet kan lägga på renovering av dammen. Frågan är ett getingbo. Räddningsverket hämtar vatten ur dammar för att kunna släcka skogsbränder, vissa kommuner hämtar sitt dricksvatten ovan dammar och rivning betyder också ökade risker för översvämning. Röster för att återställa dammarna som ett inslag i kulturarvet och fiskens vandringsleder måste också vägas in. Tvister förs till Vattendomstolen i Vänersborg.

– Det här kommer att bli en stor fråga i riksdagshuset, tror Leif.

Åldrande generation företagare

En annan hjärtefråga för Coompanion är företagarnas generationsskifte. 36 procent av företagarna utanför storstäderna har redan passerat pensionsåldern. Många har vare sig barn eller släktingar som vill eller kan ta över.

– Här utvecklar vi nu en modell för hur de anställda kan ta över företagen. Det är ett exempel på hur vi kan stå emot när stad och land allt mer glider isär. För ett par veckor sedan var vi i riksdagshuset och förklarade potentialen i kooperativa arbetsförmedlingar.

Tankesmedjan Värmland Visar Världen Vägen

Den nystartade kooperativa föreningen tar sikte på att bygga samman stad och land, eller, lite kaxigare, att stärka landsbygdens förmågor att förse människorna i de urbana miljöerna med de grundläggande förnödenheterna. - Och då på ett hållbart sätt så att alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss inte hanteras som en springnota.

Ekosystem, tjänsterna är ju grunden för vår välfärd. I fokus nu för Coompanion är den regionala utvecklingsstrategin, Värmlandsstrategin, som tar sikte på år 2040.

– Strategin pekar ut vart vi är på väg och Värmland Visar Världen Vägen vill medverka till dess framväxt. Ofta hålls mötena på Torfolks gård utanför Hagfors, en gård som sedan länge står för nytänk; här uppfanns tillsammans med Coop Värmland KRAV-märkningen av livsmedel. En annan hjärtefråga för Coompanion är företagarnas generationsskifte. 36 procent av företagarna utanför storstäderna har redan passerat pensionsåldern.

Hårdrocksband blir kooperativ

Musikbranschen är stor i Värmland med många band som spelar hårdrock. När Spotify och andra strömningstjänster började efterfråga organisationsnummer från banden för utbetalningar, var kooperativ organisering ett alternativ. Idag finns det 45 kooperativa band i länet.

– Tidigare var det en del svarta pengar, faktura via ett studieförbund eller att någon i bandet startade enskild firma som var lösningen. Men musik gör man tillsammans.

Det ligger i sakens natur att man gör det på lika villkor. Kooperation passar som hand i handske. Leif utstrålar inte bara värmländsk kaxighet. Ödmjukheten kommer fram när han blickar utanför Sveriges gränser. Där finns inspiration för nya lösningar “där det skaver“.

– Titta på Frankrike, där har 60 procent sina pengar i kooperativa banker. Där är många företag inom tillverkningsindustrin medarbetarägda. I Holland finns kooperativ som arbetar med skydd av personlig integritet, allt mer aktuellt i tider av storföretagens kartläggning av oss alla via Internet. Ett problem, säger Leif, är att behöva förklara för varje banktjänsteman vad en ekonomisk förening är.

– Det är tragiskt. Och ändå konstaterade Civildepartementet redan 1996 att ekonomiska föreningar är missgynnade i utbildningssammanhang. 32 år senare visar Svensk Kooperations utredning samma sak, vilket förstås leder till okunskap i samhället, hos företagsrådgivare, banker och jurister. Här är det återigen av värde att blicka utåt. I andra länder finns utbildningar på universitet i till exempel kooperativt ledarskap. Det, avslutar Leif, vore ett välkommet bidrag när nykooperationen expanderar.

– Världen kan faktiskt också visa Värmland vägen. Ibland.