Sammanfattning

Vi har i tidigare remissvar tagit upp frågeställningar som behöver hanteras om demokrativillkor ska införas. Vår inställning har i huvudsak varit att om riksdag och regering verkligen anser det nödvändigt att införa sådana villkor är det avgörande att det görs samlat. Civilsamhället behöver ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till. Lika omistligt är det att granskningar och processer görs rättssäkert med möjlighet för den granskade att bemöta det som påstås om organisationen.

Vi ställer oss frågande inför en del av de definitioner som utredningen gör eller låter bli att göra. Vad innebär kopplingar, vilka är civilsamhället och vilka är beslutsorgan? Och inte minst, hur stort är egentligen problemets omfattning? Är det rimliga och proportionerliga åtgärder som föreslås i förhållande till hur stor andel av det offentliga bidragsgivandet som kommit antidemokratiska sammanhang till dels? Det är svårt att bedöma detta, både för utredningen och för oss, och särskilt svårt blir det när vi inte har några konkreta uppgifter att utgå från.

Trots en rad tveksamheter i förhållande till demokrativillkorens utformning och tillämpning, tillstyrker vi förslaget att det bör inrättas en stödfunktion, framförallt med motiveringen att det skulle kunna innebära en strukturerad och rättssäker process.