Viktoria Carlsén är Skoopis samlande kraft. Hennes arbetsplats är sex charmiga kvadratmeter hos samarbetspartnern Ekobanken i Gamla Stan. Det här, märker vi direkt, är en människa vars entusiasm smittar. Hon har arbetat länge i civilsamhället. 17 år inom IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis, med utbildning av ledare och verksamhetsutveckling. Hon har arbetat på försäkringsbolag i Örnsköldsvik, där hon växte upp, är dramapedagog-terapeut och… hattmakare! 80 procent av arbetstiden ägnas idag åt SKOOPI.

Drivkraften är att göra en insats

De frågor som SKOOPI driver är viktiga på riktigt och jag känner att vi jag bidrar till en positiv samhällsutveckling. Medlemsföretagens största drivkraft är inte att tjäna pengar utan att göra en insats. Men för att göra det måste man också tjäna pengar, som sedan återinvesteras. Liksom Elisabeth Wallenius på Funktionsrätt Sverige använder Viktoria analogin med att måla om stolar.

– Om vi nu renoverar stolar så ska det inte vara en form av terapi. Vi ska också sälja stolen. Med stolthet.

SKOOPI vill ge möjligheter för människor med psykisk ohälsa och andra funktionshinder att arbeta 100 procent av sin förmåga, även om den förmågan är 17 procent av vad en vanlig anställd klarar av.

– Det ska finnas en plats för oss alla där vi kan komma till vår rätt, i arbete eller studier. Våra företag gör också en insats för integrationen. Flera av dem arbetar inkluderande med invandrarkvinnor, mot utanförskap, missbruk och fattigdom.

Från hunddagis till industrisömnad

Idag har SKOOPI ungefär 150 medlemmar. Ett exempel är Vägen Ut-kooperativen som har drygt 100 anställda. De är ett Göteborgsbaserat konsortium med en rad bolag. Ekocaféer, odling, stödboenden, industrisömnad, hotell och återbruk. I samarbete med Världskulturmuséet syr ASF:et Tråd och Trade om stora uttjänta reklamvepor till kassar. Ett hållbarhetsperspektiv präglar verksamheten när det gäller såväl varor och tjänster som människor.

SKOOPI vill se en satsning på fler konsortier, idag ingår åtta, och hitta samarbetsformer över länsgränserna. Andra exempel på företag i SKOOPI är hunddagis, städning, hotell och restaurang samt bilvård.

– För att uttrycka mig diplomatiskt är det svårt för många av dem. De är beroende av stöd från Arbetsförmedlingen och där är det just nu rörigt, bland annat på grund av att kontor stängs.

Certifiering

Allt fler arbetsintegrerande sociala företag, så kallade ASF:er, väljer att certifiera sig enligt en ny och unik metod som SKOOPI tagit fram i samarbete med SIS- Svenska institutet för standarder och Fremia. Processen tar fyra månader och tar tag i samtliga delar av företagen; ekonomi, stadgar, personal, miljö, socialt ansvarstagande med mera. Det är en kvalitetssäkring - en bra stämpel att visa upp. Intresset är stort. 16 företag är certifierade och lika många på väg in. Tillväxtverket finansierar och Fremia har en viktig roll i styrgruppen.

Certifieringen bygger inte på fysiska träffar utan utförs genom en digital plattform liknande Skype.

– Företagen vänjer sig vid att använda modern teknik. Det blir ett naturligt arbetssätt som ger färre resor, minskar slöseriet med människors tid och kraft. SKOOPI, vars medlemmar är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet, ser nu över möjligheten att arbeta regionbaserat.

Mer kraft när företag samverkar regionalt

Det är en stor fördel om våra företag kan samverka regionalt. Då kan vi få mer kraft när vi pressar på om en tydlig lagstiftning som stärker ASF-ernas roll. En sådan lagstiftning finns i andra länder. Ett land som är duktiga på det är Italien. Ännu ett exempel på att en global utblick visar att Sverige är långt ifrån bäst i klassen vad gäller arbetsintegration. Om SKOOPI:s offensiva och trägna arbete lyckas så kommer alla ASF:er att bidra till att vi blir det.