Idéburen välfärd

Arbetsgivarföreningarna KFO och IDEA (Fremia från och med 1 januari 2021) har lämnat svar på remissen Idéburen välfärd (SOU 2019:56).

Sammanfattning

Utvecklingen för idéburen välfärd är en angelägen fråga för både KFO och IDEA. Utifrån detta välkomnade vi dir 2018:46 som underströk att idéburna organisationer är viktiga aktörer inom framtidens välfärd, liksom att idéburna organisationer bidrar till samhällsnytta och mångfald i välfärden. Vi är särskilt positiva till att utgångspunkten för utredningen är regeringens uttalade målsättning att få fler idéburna organisationer att verka som aktörer i välfärden, samt att öka den andel av offentligt finansierad eller subventionerad välfärdsverksamhet som bedrivs av idéburna aktörer. Denna målsättning delar vi med regeringen.

Vi välkomnar därför också de konstruktiva förslag som utredningen presenterar i betänkandet 2019:56. Inledningsvis i vårt remissyttrande vill vi emellertid rikta uppmärksamhet mot att vi inte bedömer att regeringens målsättning om tillväxt för idéburen välfärd i dagsläget kommer uppnås enbart utifrån att föreliggande förslag träder i kraft. För att regeringens tillika vår egen målsättning ska nås krävs mer än genomförande av förslagen i 2019:56. Skälen till detta är bland annat utvecklingen sedan direktiven skrevs.

I direktiven till utredningen dir 2018:46 fastslog regeringen att utredningen skulle analysera och lämna förslag på hur det utrymme som finns inom EU-rätten för icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse kan tillämpas i en svensk välfärdskontext, exempelvis för att underlätta samverkan med idéburna aktörer.

Högsta förvaltningsdomstolen gjorde i mars 2020 i dom mål nr 3165–19 bedömningen att den korrekta tolkningen av unionsrätten beträffande den fråga som aktualiserats i målet (Alingsås kommun, icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse) är så uppenbar att det inte finns utrymme för något rimligt tvivel om hur frågan ska avgöras. Det saknades enligt Högsta förvaltningsdomstolen därför skäl att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen och kommunens yrkande om detta avslogs.

Sammantaget kan inte organisationerna inom idéburen välfärd uppfatta det som annat än att det utrymme inom EU-rätten för hur icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse kan tillämpas för att underlätta samverkan med idéburna aktörer (enligt direktivet 2018:46), sedan dess har reducerats snarare än banats väg för att tillämpas i svensk välfärdskontext. Parallellt med detta bedömer idéburen sektor att upphandlande myndigheters benägenhet att våga ingå IOP framgent torde vara ytterligare minskad, då kommuner och regioner naturligtvis skyr att riskera hamna i kostsamma rättsprocesser.

KFO och IDEA är positiva till flertalet förslag som presenteras i betänkandet 2019:56. För att uppnå regeringens mål krävs utöver att dessa förslag träder i kraft också tydlig strategi och politisk handlingskraft. De senaste årens konstruktiva samverkan mellan idéburen sektor och regeringskansliet har tagit oss en bit på väg, och vi vill med emfas betona vårt engagemang i frågorna även framgent. KFO har samordnat referensgruppens arbete vid sidan om utredningens möten under den tid som utredningen har pågått, och vi kommer fortsätta att försöka bidra i arbetet för idéburen välfärd i Sverige, som samtalspart både för regeringskansli och intresseorganisationer.

Läs hela remissvaret

Uppdaterad
för 2 månader sen