Arbetsrätten under krig och krigsfara

Fremia har lämnat remissvar på Arbetsmarknadsdepartementets betänkande Arbetsrätten under krig och krigsfara (SOU 2023:79) .

Sammanfattning

Fremia ställer sig positiva till arbetet med att höja författningsberedskapen genom att förtydliga arbetsrätten under krig och krigsfara.

Rätten att i fredstid förhandla om intresse- och villkorsfrågor är en funktion av den etablerade partsautomin på arbetsmarknaden. Men det bör ifrågasättas om det också är den mest lämpliga ordningen för att skapa tydliga förutsättningar för totalförsvarets överordnade behov vid höjd beredskap.

Utredningens förslag att ge arbetsmarknadens parter huvudansvaret för författningsberedskapen vilar på teorin om den så kallade ansvarsprincipen. Denna princip har dock vid ett flertal tillfällen i närtid visat sig bristfällig som organisatoriskt styrmedel vid samhällskriser. Som utredningen själv konstaterar har endast två av totalt 60 ansvariga totalförsvarsmyndigheter tagit initiativ till att föra någon sorts dialog med arbetsmarknadens parter i syfte att främja tecknandet av beredskapsavtal, och på så sätt bidra till den förmågehöjning som totalförsvaret kräver.

För att beredskapsavtalen ska kunna fylla den funktion som utredningen föreslår måste arbetsmarknadens parter ha god inblick i totalförsvarets behov. Fremia ställer sig frågande till dels om en sådan inblick existerar, dels att det i denna kontext skulle finnas partsspecifika värden som kan läggas till grund för avtalsförhandlingar. Totalförsvaret är ett allmänintresse, inte ett särintresse där förhandlingsvärden ska fördelas på enskild individ- eller organisationsnivå genom kollektivavtal.

Arbetsmarknadens funktion vid höjd beredskap bör i vidare omfattning än vad utredningen föreslår författningsregleras, i form av ett tydligt och heltäckande regelverk. I första hand genom allmängiltig beredskapslagstiftning i syfte att skapa den övergripande författningsberedskap som krävs över hela arbetsmarknaden för att samordnat och snabbt kunna möta totalförsvarets behov. I andra hand genom att författningsreglera krav på att ingå i beredskapsavtal, vad de ska innehålla samt regler för utövandet av tillsyn av dessa avtal.