Sammanfattning

Rapporten är tänkt att ge ett underlag för att arbeta vidare med och förstärka arbetet mot det hat och de hot som riktas mot aktörer i civilsamhället. Rapporten bygger på intervjuer med åtta civilsamhällesorganisationer och refererar till andra rapporter och sammanställningar inom ämnet. Sammanfattningsvis slår rapporten fast följande: 

• Samtliga tillfrågade organisationer i denna rapport drabbas och tvingas hantera hot och hat som riktas emot organisationen eller enskilda företrädare. Det finns en variation i mängden hot och hat som drabbar de olika organisationerna samt karaktären av dessa. 

• De flesta av organisationerna upplever att hoten ökar, alternativt att oron för att utsättas ökar. Vissa av organisationerna vittnar om ett konstant tryck från antagonistiska aktörer och har under många års tid varit måltavla för en omfattande och systematisk hat- och hot-kampanj. En del av organisationerna beskriver läget som mycket allvarligt och frågar sig själva om det ens är
värt att fortsätta med sin verksamhet.

• Hot och hat har lett till att personal, medlemmar och förtroendevalda har valt att sluta. Flera organisationer vittnar också om en större försiktighet och att ens organisation blivit mer sluten. Vissa använder till och med ordet självcensur då det upplevs att man tystnar i frågor som skapar för mycket hat, hot och drev.

• Graden av systematik, resurser, samt professionalism i hanteringen av hot och hat varierar kraftigt mellan organisationerna i studien. Vissa har inte möjlighet, resurser eller kunnandet att hantera detta överhuvudtaget medan andra har det. Sammantaget bedöms det dock finnas kunskap, metoder, 
strategier och material om dessa frågor bland många organisationer i civilsamhället. Detta går att på olika sätt ta till vara på och skulle kunna hjälpa andra.

• Många efterfrågar och uppmuntrar till att bygga nätverk där det går att dela med sig av kunskap och erfarenheter kring hur man kan hantera hat och hot. Ett tillskott av resurser i bred bemärkelse behövs, inte minst för små organisationer. Särskilt efterfrågas ett stöd för implementering av ett systematiskt arbete, kompetensutveckling samt en möjlighet till extern
konsultation och att få hjälp från olika sakkunniga.

• Arbetet med att hantera hat och hot hos en organisation kräver en struktur som inkluderar många olika roller och kunskaper men med tydlig  ansvarsfördelning. Inte sällan är detta frågor som i någon form berör både extern och intern kommunikation, medlemsorganisering men också juridik,
HR samt riskbedömning och säkerhetsanalys. 

• Flera organisationer tycker att arbetsgivaransvaret behöver belysas än mer och att man inom sin organisation vill att dessa frågor hanteras som ett arbetsmiljöproblem. Ofta diskuteras hot och hat utifrån hur det ska bemötas rent kommunikativt, vilka konsekvenser det kan få för organisationen och hur hot ska anmälas och rapporteras. Inte hur det påverkar människor, anställda och medlemmar