Den 9 oktober 2018 presenterade dåvarande KFO, numera Fremia, i samarbete med den oberoende tankesmedjan Global Utmaning och rapportförfattaren Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i företagsekonomi från Handels i Stockholm, en idéskrift om ett Sverige där anställda äger.

Den faktatäta storyn kretsar kring anställda som önskvärda hel- eller delägare i det privata näringslivet. De äger personalstiftelser eller aktier direkt, de driver arbetskooperativ tillsammans, de utvecklar den idéburna sektorn och civilsamhället, de bryggar över utanförskap eller startar plattformskooperativ i den digitaliserade ekonomin.

Det handlar om en inkluderande marknadsekonomi som främjar olika former av personalägande, bejakar egenanställning i gigekonomin och löser utanförskapet på samma gång.

Till exempel kanske ärtfabriken i Bjuv hade kunnat räddas med hjälp av peronalövertagande.

Boken Ett Sverige där anställda äger publicerades av oberoende tankesmedjan Global utmaning och medfinansierades av KFO. Denna skrift riktar fokus på de anställda, deras roll i företagets värdeskapande, hur samhället ser på den rollen och deras möjligheter till inflytande och delägande. Vill vi behålla svenskt ägande i våra storföretag, eller se mindre växa upp till nya stora, borde vi istället titta bredare efter nya och fler ägarkategorier.

Anställda som ägare utgör just en sådan ny ägarkategori. Mot bakgrund av detta ser vi det som angeläget att på allvar ta upp diskussionen om ett Sverige där anställda ges fler möjligheter att äga och ha riktigt inflytande i verksamheten.

Författaren Sophie Nachemson-Ekwall har tidigare publicerat bland annat boken Hållbar ägararkitektur för Sverige.

Idédebatt

Den 14 februari 2019 arrangerade vi en idédebatt om alternativa ägarmodeller — och i synnerhet om personalägande. Idén till samtalet var baserat på boken. Inbjudna var våra fackliga motparter och även medlemmar. Det blev en bra debatt eftersom flera tunga fackliga företrädare tog sig tid att närvara.

Huvudrubriken till idédebatten var formulerad som en fråga. Varför har ett innovativt land som Sverige så svårt att ta till sig nya modeller för ägande?
Vi ville utmana gamla strukturer och få igång en diskussion om nya idéer som tar hand om de nya anställningsformerna. För om de nya formerna inte ryms inom den svenska modellen, så kommer ju någon annan att lösa saken. Kanske utan kollektivavtal, med sämre anställningstrygghet och dåliga försäkringsvillkor som följd.

Hur ska vi få olika intressenter (fackförbund, stat, regionala aktörer, finansiärer, etc) att stötta anställda som vill ta över verksamheter i samband med generationsskiften, omstruktureringar och nedläggningar?

Kom igen, Sverige

Framförallt, hur ska Sverige ska bryta sig ur den sekelgamla konfliktytan mellan kapital och arbete för att ge plats för ett brett samtal kring nya former för hållbart ägande? Vi tror att nya ägandeformer är en del av lösningen. Här finns massor att göra. Sverige ligger långt efter jämförbara västländer.

Näringsliv och arbetsmarknad är inne i stora skiften. Det växer fram nya produkter, tjänster, teknologier, kompetenser och nya yrken. Intensiteten i förändringskrafterna är större i dag än på många decennier. Men de institutionella formerna för detta värdeskapande i Sverige förnyas inte.

Samtalet om nödvändiga förändringar i näringslivets institutionella och ägarmässiga organisering känns iskallt.

Men som vi brukar säga. Så kan vi inte ha det.