Här kommer den nya arbetsgivarorganisationen för idéburen sektor att vara instrumentell. Ett nytt namn på organisationen ska bära förändringen, förmedla trygghet och ge stadga under en offensiv som kommer att rita om kartan för våra liv och för samhället.

Avsiktsförklaring: Idea och KFO på väg att skapa en ny arbetsgivarorganisation

Vi har något att berätta

Tobias Nilsson, förbundsdirektör på Idea, och jag har jobbat med att ta fram det nya namnet Fremia. Ett namn som ska rimma med stora kliv framåt för det idéburna Sverige. Att ta fram ett nytt namn av den här kalibern är en metodisk process i många steg som jag återkommer till senare.

5 400 medlemmar med 145 000 anställda bildar basen i det som kommer att bli en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer. En maktförskjutning i Arbetsgivarsverige. Den idéburna sektorn blir mer enhetlig, får en starkare röst och blir tydligare i budskapet.

Fonetiken. Fremia uttalas främja. Som verbet.

Utmaningen för den nya arbetsgivarorganisationen är delvis att föra samman en mängd olika öar till en enda kontinent. Det gäller att få ihop organisationer, föreningar, ett brett, delvis snårigt avtryck av samhällets alla delar utan att de olika delarna känner att de försvinner i ett ofantligt hav.

Den nya organisationen har ett starkt trumf på hand när Sverige snart landar efter coronakrisens chockvågor. Då allt fler ser sig om efter alternativ till ett samhälle som inte längre håller ihop. Gretaeffekter smälter samman med coronaeffekter och mynnar ut i frågor.

Kanske frågar vi oss om det finns alternativ till dagens något bipolära syn på privat och offentligt drivna verksamheter när coronakrisen är över. Frågan om hur vi vill att samhället ska se ut blir viktigare.

Nu har vi möjligheten att skriva berättelsen om hur Sverige ska drivas på ett annat sätt. Med ett annat sorts entreprenörskap.

Den nya berättelsen, eller narrativet som det kallas i författartermer, behöver ett namn som bär förändringen och bottnar i värderingarna.

Det nya namnet Fremia tar form

Tobias och jag har jobbat på uppdrag av våra respektive styrelser och den inriktningsgrupp som utsågs för att hålla ihop processen. Första steget var att tillsammans med gruppen rama in och formulera vad det var som skulle namnges.

När vi två blir en: Från KFO och Idea till ny gemensam arbetsgivarorganisation

Det har samtalats om den nya organisationen under några år. I en av två omfattande rapporter från förut så framgår det att de flesta tycker att det är en jättebra idé. Men vissa har uttryckt att de aldrig kommar att gå in i en organisation som heter KFO.

Då har vår styrelse tänkt att namnet inte ska vara ett hinder för att uppnå ett syfte som är betydligt större. Ett nytt namn ska motsvara höga förväntningar. Vi ska inte skapa mer av det vi haft tidigare, utan något helt nytt som bygger på det, något som förändrar på riktigt.

Namnet ska i sig självt symbolisera förening. Handlingskraft, ambition, vilja. Det ska vara nytt men ändå återspegla de två organisationernas traditioner, kunskaper och kompetenser. Läs gärna mer om det i bloggen om #NyOrg2020.

Vi släpper inte vårt fokus på den viktigaste arbetsgivarfrågan. De bästa, mest konkurrenskraftiga kollektivavtalen om löner, pensioner och övriga villkor, anpassade efter medlemmarnas behov.

Den nya organisationen ska utveckla och bredda arbetsgivarservicen och kunna inrymma branschfrågor som efterfrågas av medlemmarna. Nätverk, medlemsträffar, utbildningar samt stärka demokratifrågorna genom föreningsjuridik och föreningsrätt.

KFO och Idea: Historiska beslut på historiska stämmor

Vi tar medlemmarnas utveckling på allvar genom projekt som Svensk Kooperation, Vård- och Omsorgscollege och Handelsrådet som är ett samarbete mellan KFO, Handelsanställdas förbund, Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden.

Stabil bas för förändring

En stabil bas i vårt engagemang för det nya namnet är min roll som medlemschef på KFO. Här kan jag utveckla arbetssätt och rutiner till gagn för medlemmar. Inte minst förbättra och modernisera den upplevelse medlemmar får när de kommer i kontakt med oss på olika sätt.

Hållbarhetsaspekten är bärande för oss. För vi representerar verksamheter som till största delen har en annan logik än de riskkapitalägda och börsnoterade företagen.

Till exempel kooperationen är sprungen ur ett behov av att förändra Sverige. Av att förändra en marknad. Kooperativa företag är födda och uppvuxna i Sverige och kommer att stanna här.

Flyga i Sverige och bära i Bryssel

Innehåll och mening

Namnet måste kännas som om det blickar framåt. Det ska kännas att vi menar allvar, vad vi vill och står för, på vilka sätt vi bidrar till en förändring och hur det kommer att märkas hos våra medlemmar.

Lika heterogen som vår medlemsgruppering är, lika spretig är synen på vad ett varumärke är. Många vill inte använda ordet varumärke eftersom det för tankarna till företagsvärlden.

Men faktum är att många organisationer inom civilsamhället har, och är, oerhört starka varumärken. Min förhoppning är att innehållet i och resultatet av det nya arbetet kommer att uppskattas.

Namnet ska inte bara flyga i Sverige utan också bära i Bryssel. Där tas många beslut som rör oss och våra medlemmar. Vi ska påverka besluten där de fattas och då måste vi ha ett namn som funkar på plats både språkligt och legalt.

Berättelsen och narrativet

Namnet Fremia rymmer en berättelse

Fremias berättelse är en annan än den som framförs av offentlig sektor eller privat näringsliv. Nu gäller det att hitta utvecklingskraft och enas kring visionen med ambition och vilja.

Det här är lite utanför oss själva. Och det kan göra litet ont när knoppar brister, som det heter. Vi gör inte detta bara för vår egen skull utan också för att bidra till samhällsutvecklingen i Sverige.

Det är inte många som under sin levnad får vara med om en sån här omvandling, från idé till att en ny organisation föds, komplett med namn och allt.

Nu är det upp till våra medlemmar att bestämma om det var en bra idé. Det är en dialog med våra uppdragsgivare — medlemmarna. Kollektivet ska säga sitt och så måste det fungera. Det är trycket från medlemmarna som gör att kansliet måste stå på tå.

Den dag vi slutar att leverera medlemsnytta, den dag vi upphör att vara relevanta, då riskerar vi ju att tappa medlemmar. Och ett exempel på medlemsnytta är vad den nya organisationen kan åstadkomma. Inklusive det nya namnet.