I sin roll som ledare har Johanna ett engagemang för inkludering med fokus på personer som har behov av att mötas av specifik kompetens inom kommunikationsområdet. Johanna har en akademisk bakgrund inom strategiskt personalarbete och en filosofie kandidatexamen inom pedagogik med inriktning på organisation- och förändringsarbete.

Under sina år inom koncernen har hon arbetat på en rad olika positioner, många av dem har varit ledande befattningar så som verksamhetschef, HR-chef och stabs-chef. Nu senast i den kombinerade rollen som vd för det största verksamhetsbolaget på Mo Gård och koncernchef sedan 2018.

Kommunikation leder utvecklingen framåt

Mo Gård erbjuder insatser när kommunernas egna verksamheter inte har tillräcklig kompetens för att möta individer med stora behov av anpassad kommunikation, samt utmanande uttryckssätt till följd av kombinerade funktionsnedsättningar. Verksamheten utgår från rätten till kommunikation, i både visuell och taktil form men även annan alternativ kommunikation. Teckenspråk har varit centralt genom hela Mo Gårds 75-åriga historia.

Johanna började sin resa på Mo Gård 1998, då som elev på Mo Gårds Folkhögskolas Teckenspråkslinje, det var också första gången hon kom i kontakt med de målgrupper som finns på Mo Gård första gången:

− Intresset för hur kommunikation leder utvecklingen framåt, och framför allt hur olika människors kunskaper och erfarenheter tillsammans med en tydlig pedagogisk och humanistisk värdegrund kan ge personer med omfattande svårigheter ett gott liv har varit en av anledningarna till att jag har blivit kvar på Mo Gård, säger Johanna.

Rollen som VD och koncernchef

En viktig del i rollen som företagsledare är att våga selektera, att välja och – välja bort. Enligt Johanna finns det alltid saker att göra och bollar att springa på, men att våga välja ut de frågor som man anser är viktigast, och hantera dessa på ett klokt sätt och att därefter följa upp resultatet är en av de viktigaste utgångspunkterna i hennes ledarskap.

Johanna Bergstrand. Foto: Crelle.

− Det blir sällan bra av att bara göra mer och mer hela tiden, utan vi måste ställa oss frågan ”vad plockar vi bort också?”. Cheferna ute i organisationen måste få tid att leda och vara närvarande i sina verksamheter. Administration får inte ta all deras tid. Alla stödfunktioner måste stötta detta från grunden. Kvalitet är bara det som kommer ut i verksamheterna och når dem som verksamheten är till för, i vårt fall våra brukare. Det hjälper inte att hitta på massor av fina system som inte används eller som bara matas för saken skull utan att någon använder resultatet till att förbättra verksamheten, förklarar Johanna.

Utmaningen att verka som kvinnlig företagsledare

Utmaningen i rollen som kvinnlig företagsledare är enligt Johanna, utifrån ett samhällsperspektiv att både organisationer och frågeställningar blir alltmer komplexa. Många frågor får påverkan på varandra, och ibland tenderar både politik och lagstiftning att dra åt olika håll.

− En klok företagsledare kan få ihop en ledning där alla har sina tentakler ute i sitt område, men där det även finns tid att mötas för att se hur det som sker på olika områden påverkar varandra. Det kan inte göras av en enda person, utan att vi är ett väl fungerande team som drar åt samma håll gör att vi är bättre rustade för att möta komplexa frågeställningar, och också för att få frågor belysta från olika håll. För det krävs tydlighet, men också tilltro till de personer jag omger mig med, säger Johanna.

Johanna verkar också inom en bransch som är kvinnodominerad i stort:

− Jag har alltid haft män och kvinnor som har trott på mig, och som har uppmuntrat mig till att göra de förändringar som jag trott på, både gällande mig själv och min organisation. Tyvärr är det nog fortfarande så att som kvinna måste du visa att du är kompetent, och att du har det driv du har, där får du inte något gratis. Däremot har jag märkt att vågar man bara ta de första stegen så är ofta män både villiga att släppa in kvinnor, och uppskattar också dynamiken som följer av att vi tar med oss olika perspektiv in i styrelserummen.

Medlemskapet i Fremia är en trygghet

Johanna har haft många års samarbete med tidigare KFO och numera Fremia, främst i sin tidigare roll som HR-chef.

− Det jag uppskattar med Fremia är erfarenheten av många olika branscher, och även kunskapen av många olika frågeställningar och lösningar. Samtidigt har Fremia alltid haft en väldigt nära och personlig kontakt med sina medlemmar, vilket har gjort att vi har känt oss väldigt trygga i det stöd vi har fått i arbetsgivarfrågor, som ibland kan vara svåra att hantera.

Fremia befinner sig också i ett spännande utvecklingsskede med andra idéburna organisationer. Om vi som idéburna företag ska kunna få ut våra värden som långsiktiga och stabila aktörer i den svenska välfärden, då behöver vi också en stark arbetsgivarorganisation, förklarar Johanna.

Text: Sara Andréasson