Den 1 januari 2023 görs ett antal lagändringar som påverkar rätten till personlig assistans. Förändringarna är ett resultat av utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, som tillsattes mot bakgrund av de senaste årens urholkning av rätten till assistans.
Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans (SOU 2021:37) tillsattes av den förra regeringen efter att många människor hade förlorat sin rätt till personlig assistans, och de protester som följde. Vid årsskiftet införs många av de lagändringar som utredningen föreslog.
Fler barn kan få personlig assistans
Den första förändringen är att föräldraansvar försvinner som begrepp inom den personliga assistansen. I stället införs ett schabloniserat föräldraavdrag som utgår från barnets ålder.
Det väntas innebära att fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans efter lagändringen. Barn som i dag har personlig assistans kommer också att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra så många som 4 000 barn. För hjälpbehov som handlar om andning eller sondmatning ska det inte göras något föräldraavdrag alls.
Förebyggande stöd och medicinsk tillsyn
En annan förändring är två nya grundläggande behov tillkommer samtidigt som behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” tas bort. De två nya grundläggande behoven är förebyggande stöd och medicinsk tillsyn.
Förebyggande stöd innebär stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
Medicinsk tillsyn innebär stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hens fysiska hälsa. För detta grundläggande behov ska det inte göras något föräldraavdrag.
Förtydligande av grundläggande behov
En tredje och mycket betydelsefull förändring är att det läggs till ett förtydligande i fråga om hur bedömningen av hjälp med de grundläggande behoven ska göras. Om någon på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att hen själv ska klara att tillgodose ett grundläggande behov som avser personlig hygien, måltider, av- och påklädning eller kommunikation med andra, ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.
Regelverket kring egenvård, som tidigare har varit reglerat i föreskrift, förs in i en ny lag om egenvård. Med egenvård avses enligt den nya lagen en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, exempelvis en personlig assistent.
Slutligen höjs åldersgränsen för att kunna beviljas personlig assistans från 65 till 66 års ålder.
