Därför är omstöpningen av arbetsrätten mycket välkommen. Vi behöver en modern och mer flexibel arbetsmarknad, med snabbare vägar till omställning och bättre matchning. Vi ser mycket fram emot de förändringar som aviseras i budgeten, även om de kommer att innebära en hel del jobb för oss inom partsvärlden. Processen att ta fram den nya ordningen har däremot lämnat en hel del övrigt att önska. Det är inte rätt att en så avgörande förändring i arbetsrätten bygger på en uppgörelse endast mellan några utvalda parter på arbetsmarknaden, där bara det privata näringslivet är representerat. Viktiga perspektiv saknas när hela civilsamhället, den idéburna sektorn, kooperationen och offentliga verksamheter utelämnas. En sådan sluten process underlättar inte förankringen framåt.

Förödande för assistansanordnare

Många av Fremias medlemmar är delvis eller helt offentligt finansierade och behöver ha rimliga förutsättningar att kunna utföra sina uppdrag med god kvalitet. Ett tydligt exempel från budgeten är inom personlig assistans. Att assistansersättningens timbelopp permanent ska räknas upp med bara 1,5 procent per år får förödande konsekvenser för seriösa assistansanordnare.

Assistenternas löneökningar i kollektivavtalen ligger på 2,2 procent fram till 2023. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Regeringen måste se till att det finns ekonomiska förutsättningar att ge personlig assistans av hög kvalitet. Det behövs en modell för uppräkning av assistansersättningen som är förutsebar och ger utrymme för rimliga villkor i branschen. Samtidigt är det positivt att regeringen vill genomföra utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” i sin helhet.

Det finns också en hel del oklarheter och orosmoln i budgeten angående studieförbundens finansiering framåt: Regeringen aviserar att de riktade statsbidragen ska upphöra 2023, samtidigt som generella anslag och statsbidrag inte räknas upp för att kompensera för inflation eller löneökningar.

Civilsamhällets och den idéburna sektorns viktiga roll i samhället, inte minst inom välfärden, uppmärksammas förtjänstfullt på vissa punktområden. Regeringen gör till exempel satsningar på kvinnojourernas verksamhet, suicidprevention, tidiga insatser för asylsökande och barnrättsarbete.

“Budgetens bästa” ur ett idéburet perspektiv: Att statsbidragen till kvinnojourerna görs permanenta.

Men det saknas en systematisk satsning för att uppnå regeringens mål om att den idéburna välfärdens andel ska öka. Vi ser med särskild oro på frånvaron av satsningar på idéburna aktörer inom arbetsintegration. De idéburna aktörerna har en överlägsen förmåga att rusta människor med komplexa utmaningar att ta steg mot reguljärt arbete.

Kooperativa företag förtjänar central plats

Sociala och kooperativa företag nämns på några ställen i budgeten och inriktningen på de övergripande ambitionerna för näringslivspolitiken är bra, men även här saknas uttalade satsningar. Kooperativa företag bidrar till demokratiutveckling, jämställdhet, hållbarhet och en rad andra samhällsviktiga värden. De förtjänar en mer central plats i näringslivspolitiken.

“Budgetens sämsta” ur ett idéburet perspektiv: Givet det stora reformutrymmet på 73 miljarder kronor är det synd att den idéburna sektorns samhällsstärkande funktion inte tas tillvara mer systematiskt i budgeten. Särskilt i ljuset av de massiva samhällsutmaningar vi står inför bland annat inom det sociala området, arbetsmarknadssektorn och den gröna omställningen. Civilsamhället är en avgörande samhällskraft för att lösa flera av dessa utmaningar.

I Nystarapporten som lanserades innan sommaren skriver vi mer om hur civilsamhället och den idéburna sektorn kan bidra till ett nytt samhällskontrakt. Läs gärna den om ni inte har hunnit med det ännu!

Vi lever i ett svårt politiskt läge, med osäkerhet om regeringens budgetförslag går igenom. Min förhoppning att riksdagens partier kan hitta en konstruktiv väg framåt, inte bara när det gäller budgetarbetet.