Tillsammans har de nystat i de tunga samhällsfrågorna. Nu är det dags för hela civilsamhället att leverera och på ett tydligare sätt bli en genomgående del i samhällsbygget.

– För att hantera morgondagens utmaningar måste det offentliga, civilsamhället och näringslivet arbeta tillsammans, slår Martin Ärnlöv, ordförande i Nystaprojektet, fast.

Det är de stora frågorna som behandlas inom Nysta. Hur ska vi ha det och hur kommer vi dit? Livets mening, att ha en uppgift – de sociala, psykologiska och existentiella dimensioner som är civilsamhället.

– Civilsamhället går in litet djupare, litet skarpare, säger Martin Ärnlöv. Vi adderar dimensioner i livet och i samhället.

Därför ska också, slår Nysta fast, civilsamhället ha en självklar plats vid bordet. Det ska upp tidigare och högre. Ja, ända upp i beslutsprocessernas infrastruktur, på nationell, regional och kommunal nivå – ”därför att alla behövs och ska vara med på jämlika villkor”.

Visionen är att det ska finnas ett telefonnummer för den som vill nå civilsamhällets organisationer. Den visionen är en bild som speglar ett samarbete med struktur, ordning och reda. Ett steg på vägen dit är bildandet av Fremia, som spelar en allt viktigare, samlande opinionsbildande roll.

Nysta var ett fyrljus, en ansats – ja. Nu rullar bollen vidare så att gnistan kan tända en präriebrand. Nystas idéer kan bara bli långlivade om civilsamhällets organisationer fortsätter att gemensamt, genom sina olika plattformar, driva förändringsfrågorna.

Martin fortsätter att driva på med Nysta-arbetet. Utöver det har han sitt ”linjejobb” som han uttrycker det, som generalsekreterare i Röda Korset, Sveriges största humanitära frivilligorganisation. Han är också styrelsemedlem i Fremia – med mycket mera. 

Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Röda Korset och ordförande i Nystaprojektet.

Skuggsamhället växer

Martin beskriver ett Sverige som med covid-smittan också har drabbats av en annan sjukdom: ökad ojämlikhet.

– Det är skillnad om du är en akademikerfamilj som tidigt har förstått att du ska vaccinera dig och som kan jobba hemifrån, jämfört med en tättboende familj med språkutmaningar som måste åka kollektivt till jobbet. Skuggsamhället växer och har förstärkts av covid.

Det gäller inte bara storstäderna. 110 barnfamiljer i Skellefteå har ingenstans att bo, är ett exempel som Martin tar upp. Här är det något som har gått snett.

Behovet av civilsamhället verkar explodera, både i Sverige och utomlands. Ska ni gå in och styra upp i en tid då den offentliga vården haltar och demokratiska värden ifrågasätts?

– Vi ska inte blunda för konsekvenserna av hur samhällsbygget ser ut i dag och att vi kompenserar för en del av det. Men det offentliga ska bära ansvaret och sätta premisserna.

Nysta är en vakthund för ett Sverige som arbetar mer strukturerat med civilsamhället som en avgörande del av samhällsbygget – inte bara ad hoc, när kriser uppstår.

– Vi vill se kollektiva lösningar som tar hänsyn till individuella olikheter. Sverige har breda, likriktade lösningar för medelsvensson i vårt DNA. Men vi är dåliga på individuella anpassningar utifrån enskilda förutsättningar. Är du ensamstående äldre, funktionsnedsatt eller jobbar i en otrygg anställning – då har du andra förutsättningar än medelsvensson.

Martin anser att vi är för marinerade i uppfattningen att det offentliga ska komma med lösningar på alla utmaningar – det präglar ju till stor del den svenska modellen.

– Civilsamhället ska på ett tydligare sätt vara en aktiv part för att hitta lösningar och skapa förutsättningar för människor där vi inte riktigt når fram med gängse recept.

Civilsamhället ska på ett tydligare sätt vara en aktiv part för att hitta lösningar.

Krisberedskapen har visat att det offentliga måste arbeta mer med det privata näringslivet och civilsamhället. Det är som ett exempel privata företag som har tagit fram covid-vaccinerna – inte folkhälsomyndigheten.

Samhällskontraktet måste breddas

Det unika med Sverige, menar Martin, är tilliten som vi har, till varandra och till de offentliga institutionerna – samhällskontraktet. De flesta i Sverige anser att det offentliga vill oss väl.

– Därför blir det ohanterligt när vi har folk som inte litar på vaccinationer, eller som anser att socialtjänsten tar våra barn. Så är det inte och den delen av det svenska kontraktet är viktigt att värna. Då når inte den offentliga, rektangulära medelsvensson-lösningen tillräckligt långt.

Ett nytt, bredare kontrakt måste skrivas, i tät samverkan mellan samhällets olika delar, med privata företag, det offentliga och civilsamhället.

Något som pekar i Nystas riktning, om än inte tillräckligt långt, är regeringens proposition som säger att upphandlande myndigheter ska kunna reservera rätten för idéburna organisationer att delta i upphandlingar och valfrihetssystem.

Begreppet ”stuprör” dyker upp titt som rätt i Nystas rapporter. Vad betyder det? Martin:

– Upphandlingsväsendet tar inte hänsyn till alla aspekter. Den ene aktören vet ofta inte vad den andre gör, vilket blir tydligt i vården. Det blir inte en vårdkedja utan enskilda insatser som bryts ut. Idéburna aktörer är bra på att erbjuda hela kedjan: ingrepp, behandling, eftervård.

Ett exempel är Röda Korset där folk med utmaningar får komma in i en mänsklig samvaro, får arbetsträning i en second hand-butik och sedan blir kapabla att söka arbete.

Civilsamhället står för kontinuitet och långsiktighet i att driva och praktiskt arbeta med frågor som riskerar att försvinna i politikens valcykler. Men det offentliga måste ge bra förutsättningar.

– Samhället kan ge lokaler till föreningar på orten utan kommersiella hyror och utveckla partnerskap med idéburna aktörer i stället för att de ska konkurrera kommersiellt i upphandling av fritidsgårdstjänster.

Från näringslivet till idéburen sektor

Alingsåsgrabben Martin Ärnlöv gick från det privata näringslivet, ekonom på SKF och ekonomichef på Akzo Nobel, till samma post på Bräcke Diakoni där han senare blev vd.

Under hans tid där växte organisationen från 300 till 1 200 anställda och från 130 till 800 miljoner kronor i omsättning. Kanske en bild av att idéburen välfärd behöver mer professionalism för att växa.

När det känns bra till 80–85 procent – gör’t! Sen får du kalibrera längs vägen.

Vad fick du med dig från näringslivet som du har kunnat applicera i den idéburna sektorn?

– Att våga göra saker! När det känns bra till 80–85 procent – gör’t! Sen får du kalibrera längs vägen. I Bräcke Diakoni insåg vi att vi inte kan sitta och sura. Vi satsade på att vara offensiva, göra oss tillgängliga för medborgarna genom att delta i vårdval och rimliga upphandlingar.

Martin pekar på hur många av civilsamhällets organisationer som har funnits länge: Röda Korset i 157 år, Skyddsvärnet sedan 1910, Ersta Diakoni i 170 år. Listan kan göras lång. Få företag har funnits så länge och har en förmåga att fortsatt vara angelägna i sin samtid.

När vi pratas vid är det mitt i ett Europa präglat av krigslarm. Röda Korset står som vanligt redo att rycka in och bistå.

Att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar, är en slitstark ”affärsidé”, i rakt nedstigande led från det blodiga slag vid Solferino 1859 som fick den schweiziske affärsmannen Henri Dunant att grunda Röda Korset.

Text: Christian Wigardt.
Foto: Anette Palm-Wigardt.