Byråkratin bör brytas ner så att vi kan fokusera på vården

Intervju med Karin Thalén, sjukhusdirektör på idéburna och expanderande Stockholms Sjukhem

Trots att det läggs mycket resurser på vård och omsorg i Sverige så har vi utmaningar i att tillgodose de behov som finns. Byråkrati och administration tar onödig kraft och tid från kärnverksamheten. Vi håller på att administrera ihjäl oss. Det menar Karin Thalén, sjukhusdirektör på Stockholms Sjukhem. Hon ser att Fremia kan bidra till synlighet och goda förutsättningar för tillväxt i den idéburna välfärdssektorn.

Stockholms Sjukhem är en idéburen aktör och stiftelse som startade för 154 år sedan. De driver i dag tre sjukvårdskliniker med 200 vårdplatser och två äldreboenden. Inom några år tillkommer tre äldreboenden.

– Vi är en populär vård- och omsorgsgivare och kön till oss är lång i Stockholm. Och inte bara bland patienter och boende utan också på medarbetarsidan. Många vill arbeta hos oss, just på grund av att vi är en idéburen aktör där vinsten går tillbaka till verksamheten, säger Karin Thalén.

Stockholms Sjukhem. Idéburen stiftelse som har funnits i över 150 år. Bedriver både sjukvård och äldreomsorg inom geriatrik, palliativ vård, rehabilitering och äldreboenden. 1 400 anställda. Omsättning 800 miljoner kronor.

Verksamheten står på två ben: sjukvård och äldreomsorg. I sjukvården ingår rehabilitering, avancerad sjukvård i hemmet, palliativ vård och geriatrik. Karin återkommer till de regelverk som försvårar i stället för att underlätta.

– I våra avtal med regionen och staden har vi hundratals ”skall-krav”. I Sverige har vi inte brist på resurser till vård och omsorg, utan brist på samordning av resurserna. Kommuner och regioner har monetära muskler. Men det arbetas inte med smarta lösningar.

Patienter och anhöriga är beroende av att vården och omsorgen hänger ihop, i stället för att hanteras i stuprör. Ett vårdpussel ska läggas.

Karin Thalén

Karin Thalén, sjukhusdirektör Stockholms Sjukhem.

Ställa upp för varandra

Karin Thalén vill göra den idéburna vården och omsorgen mer känd bland beslutsfattare och allmänhet. Tio procent av den svenska välfärden ska vara idéburen år 2030 – det är målet som Famna, branschorganisationen för idéburen välfärd, har tagit fram, och som även Fremia skriver under på.

– När den offentliga sektorn expanderade på 50- och 60-talen satsades mycket pengar på att bygga den svenska välfärden. Det medförde att folkrörelserna och civilsamhället marginaliserades.

Vi har blivit tillbakalutade när samhället tar hand om oss från vaggan till graven. Utmaningen är att åter göra oss beredda när vi behöver ställa upp mer för varandra – inte minst nu när krig härjar helt nära.

– Individen tvingas ta mer samhällsansvar nu. Efter alla år av starkt fokus på individualismen har vi insett att ensam inte är stark – och då behövs civilsamhällets krafter. Det kan bidra till att göra oss idéburna aktörer mer synliga.

Fremia ger synlighet

Karin är glad över att Stockholms Sjukhem i Fremia har funnit en arbetsgivarorganisation som arbetar för synligheten och för att påverka lagstiftning, politiker, utredningar och regelverk så att de främjar den idéburna tillväxten.

– Vi ska positionera oss och ta andelar, men inte på bekostnad av den privata vården. Vi har goda relationer och samarbetar med flera, till exempel vår granne S:t Görans sjukhus som drivs av Capio. Men vi ska lyfta fram den potential som vi idéburna har.

Däremot, lägger hon till, finns det barnsjukdomar i lagstiftningen om valfrihet där kommuner och regioner har konkurrensutsatt vård, skola och omsorg de senaste åren.

Nytt regelverk måste användas

Karin välkomnar beslutet som togs i riksdagen 2 juni i år, när bifall klubbades till regeringens förslag om att ”idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.”

Ett litet, dock betydelsefullt steg, kommenterar Karin och inflikar ett ”men”:

– Nu krävs det att kommuner och regioner vågar ändra regelverken för upphandlingar och att villkoren blir konkurrensneutrala.

Holistiskt synsätt

Med sig till Stockholms Sjukhem tog Karin det holistiska synsättet från ett pionjärprojekt i Norrtälje, där vård och omsorg hänger ihop i en organisation; Tiohundra. Hon har tidigare jobbat som utredare i Region Uppsala och de senaste 20 åren haft olika ledaruppdrag inom både kommun, region och som vd för ett kooperativt äldreomsorgsbolag.

– Jag älskar att arbeta i de svåra gränslanden mellan kommun och region. Utmaningen är att få en sammanhållen vård och omsorg för de medborgare som behöver många insatser från samhällets olika aktörer.

Stockholms sjukhem arbetar med såväl äldreomsorg som sjukvård. Under pandemin var det en stor tillgång för de som bor på äldreboende att kunna få sjukvårdsinsatser från den egna geriatriska kliniken och slippa omvägen till en akutmottagning.

– Forskning visar att vi har god kvalitet på vården i Sverige men att tillgänglighet och samordnade vårdkedjor är en brist, säger Karin och fortsätter:

– Vi skulle kunna använda skattepengarna på ett smartare sätt. Vi måste få våra 290 kommuner och 21 regioner att utmana stuprören och montera hängrännor mellan vården och omsorgen. Då krävs det både mod och vilja!

Språkprojekt och kulturcafé

Stockholms Sjukhem har tidigare drivit ett språkprojekt där alla medarbetare testades i det svenska språket. Resultaten låg till grund för utbildningar som anpassades för den enskilde medarbetaren.

– Vi har fortfarande språkombud inom äldreomsorgen. Nu har vi övergått till att språktesta alla som söker arbete inom vår äldreomsorg. Det ställs krav på att nå en viss språknivå för att få anställning hos oss.

På äldreboendet Vallgossen på Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem ett kulturcafé – en satsning som kombinerar kultur och samtal. Till kulturcafét bjuds medarbetare in som inte har svenska som förstaspråk.

– Stunden leds av vår enhetschef som har ett planerat tema för respektive träff. Temat är kopplat till svensk kultur och traditioner. Samtalet får på så vis en dubbel effekt. Medarbetarna stärks i att tala svenska samtidigt som de lär sig mer om vår kultur.

Samtalen kan handla om vad vi äter under olika högtider, om böcker och författare eller om svenska traditioner. Samtalsämnena på caféet kan medarbetarna sedan prata vidare om med de boende. Stockholm Sjukhem har producerat en film om kulturcafét.

Yoga, körsång och familjeliv

Karin är operativ, har hela tiden kontakter med chefer och medarbetare, ett arbetssätt som hon verkligen brinner för.

– Jag var otroligt engagerad som sjuksköterska när jag arbetade med patienter en gång i tiden. Nu har jag privilegiet att få leda en verksamhet som ger god vård och omsorg åt patienter och boende i nära kontakt med deras anhöriga. Jag är inte bara en administratör utan finns till för verksamheterna, slår hon fast.

Roligast på jobbet är det ”när solen skiner på mina 1 400 medarbetare och chefer – och när vi får uppskattning för den kvalitet vi levererar varje dag i vården och omsorgen”.

När jag intervjuar Karin sitter hon i bilen på väg från hemmet i Uppsala till arbetet på Kungsholmen i Stockholm.

Hur gör du för att inte bli utbränd?

– Nu på morgonen har jag varit på gymmet där jag har en personlig tränare. Det gäller att ta hand om såväl kropp som själ. Vi kan inte jobba 24/7 utan måste stänga av för vila och återhämtning. Jag yogar också och sjunger i kör.

Tankar energi gör Karin också genom familjen, med barn och barnbarn.

Text: Christian Wigardt
Foto: Anette Palm-Wigardt

Uppdaterad
för 1 månader sen