I måndags presenterade regeringen sin ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget. Det är en fortsatt återhållsam och inflationsdämpande politik som gäller. Tillsammans med kommande löneökningar och ett redan högt kostnadsläge blir det en riktigt tuff tid för många av Fremias medlemmar.
Regeringen fortsätter, ganska väntat, på inslagen väg och presenterade i måndags en stram budget med fokus på att få ner inflationstakten. Det kan man på ett sätt förstå, men samtidigt är vi på väg in i en lågkonjunktur som påverkar både privatpersoner, företag och organisationer på ett fundamentalt sätt. Balansen mellan satsningar och åtstramningar blir oerhört viktig.
Tufft för Fremias medlemmar
Flera av våra medlemmar inom civilsamhället har redan nu fått skära ned på personal på grund av att den statliga finansieringen har stramats åt. Några har till och med gått i konkurs. Vi kan tyvärr bara anta att fler kommer att hamna i den situationen. I ekonomiskt ansträngda tider har inte heller privatpersoner eller företag samma möjlighet att skänka pengar eller på andra sätt finansiera civilsamhällets organisationer.
Detsamma gäller våra medlemmar inom den idéburna välfärden och personlig assistans. Ersättningsnivåerna inom den offentligt finansierade välfärden släpar efter och räknas inte upp i tillräckligt snabb takt. Regeringens vårbudget innehåller inga lugnande besked på det området, med stora underskott redan nu bland landets kommuner och regioner.
Historiskt högt märke
Samtidigt oroas många över den historiskt höga nivån på ”märket” – 7,4 procent – som sätter löneutrymmet den kommande avtalsperioden. Inom exempelvis personlig assistans räknades den statliga ersättningen upp med 1,5 procent för 2023. Det säger sig självt att det inte går ihop. Samma ohållbara ekvation återkommer inom andra välfärdsområden, som exempelvis äldreomsorgen.
Fremia tror på den svenska modellen och står bakom märket och en ordnad lönebildning. Men vi känner stor oro för hur idéburna äldreboenden, föräldrakooperativa förskolor, assistansanordnare och våra andra medlemsgrupper ska klara så stora löneökningar, givet det ekonomiska läget och regeringens budgetprioriteringar.
Stärk stöd och offentlig finansiering
Civilsamhället, den idéburna välfärden och de kooperativa verksamheterna vill självklart ge sina medarbetare löneökningar i paritet med vad andra på arbetsmarknaden får. Men varifrån ska pengarnas tas, när den offentliga finansieringen inte hänger med? Både stödet till civilsamhället och den offentliga finansieringen av välfärdstjänster behöver förstärkas.
Något litet glädjeämne finns ändå i budgeten, till exempel en satsning om 50 miljoner kronor till civilsamhällets arbete för människor i särskilt utsatta situationer. Men de pengarna är en droppe i havet när lågkonjunkturen fördjupas. Det vittnar bland annat Stadsmissionen om.
Jag ser med stor oro på den närmaste framtiden. Både ur våra medlemmars synvinkel, men i slutändan är det de mest utsatta människorna i Sverige och på andra håll som drabbas. Behovet av våra medlemmars insatser är större än på länge och det behöver återspeglas på allvar i regeringens kommande budgetar.
