– Överenskommelsen är ett gemensamt framtaget dokument som återspeglar parternas synsätt i fråga om korruption och mutor. Syftet är att skapa en ram inom vilken aktörer kan agera och mötas i enlighet med lagar och på så sätt undvika att hamna i situationer där osäkerhet om vad som är tillåtet uppstår, säger Hayaat Ibrahim, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.

Genom överenskommelsen har respektive part åtagit sig att sprida kunskap om och verka för tillämpning av överenskommelsen bland aktörer i sektorn. Den gemensamma överenskommelsen innehåller grundläggande principer och praktiska exempel över hur olika situationer kan hanteras och hur verksamheter kan arbeta mot korruption.

Branscher med högt förtroende från allmänheten

– Aktörer verksamma inom vård- och omsorg samt inom personlig assistans som finansernas helt eller delvis av offentliga medel förvaltar ett förtroende från allmänheten. Därför är det oerhört viktigt att enskilda kan förlita sig på att det offentliga agerar sakligt och opartiskt. Därför är det nödvändigt med nolltolerans mot korrupt eller olämpligt beteende, missbruk av förtroende såsom kringgående av bestämmelser, utnyttjande av det skattefinansierade välfärdssystemet och kriminalitet, säger Hayaat.

Hayaat fortsätter:

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de allra flesta organisationer och enskilda anställda faktiskt vill göra rätt och agerar på ett professionellt och förtroendegivande sätt. Det kan dock uppstå situationer som är svåra att hantera och som riskerar att leda till förtroendeskada såväl i en enskild situation som för branschen i stort.

Hayaat Ibrahim, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor. Foto: IMM.

Nära relationer kan skapa en svår gränsdragning

Arbetet inom sektorn präglas till stor del av mellanmänskliga relationer med täta kontakter mellan anställda och enskilda. När nära relationer uppstår kan det skapa svåra gränsdragningar. Det ställer i sin tur högre krav på anställda att agera på ett professionellt sätt och med hög integritet.

– I samband med dessa relationer kan förmåner förekomma i skilda former, såsom måltider, tjänster, gåvor, lån av exempelvis pengar, saker eller fritidshus samt erbjudanden om inköp till rabatterade priser. I vissa fall kan förmåner innebära mutbrott, men även förmåner som inte är olagliga kan vara olämpliga och leda till förtroendeskada såväl i en enskild situation som för sektorn i stort. Man ska komma ihåg att detta i allra högsta grad är en förtroendebransch, säger Hayaat.

Utmaningarna inom sektorn

– Är man inte medveten om att korruption finns och hur den kan se ut är det svårt att få till en förändring. Inom sektorn förekommer situationer som kräver kunskaper för att kunna göra ett noggrant övervägande, säger Hayaat.

Överenskommelsen innehåller praktiska exempel kopplat till myndighetsutövning, offentlig upphandling och valfrihetssystemet samt relationer mellan anställda och enskilda. Syftet är att skapa underlag för tankeväckande diskussioner som resulterar i en gemensam etisk kompass inom sektorn, men också handfasta tips på hur arbetsgivare bör gå till väga i vissa situationer.

Ansvar som arbetsgivare

– Arbetsgivare har ett tydligt ansvar att förebygga korruption och olämpligt beteende. Det innebär att det ställs krav på hur verksamheten organiseras. Först och främst behöver arbetsgivare identifiera vilka korruptionsrisker ens medarbetare kan möta i olika situationer. På basis av det underlaget bör det finnas tydliga riktlinjer, säger Hayaat.

Varje organisation bör ta fram konkreta och verksamhetsanpassade riktlinjer, förklarar Hayaat och fortsätter:

– I riktlinjerna kan det finnas praktiska och handfasta exempel på situationer som kan uppkomma och hur dessa ska hanteras. Eftersom många upplever att dessa frågor kan vara svåra och lite jobbiga bör man som arbetsgivare skapa trygga forum där man kan lyfta olika aspekter. I överenskommelsen finns en checklista som innehåller sju konkreta råd på hur man som arbetsgivare angriper dessa frågor i sin verksamhet.

Foto: Institutet Mot Mutor

Text: Sara Andréasson