Regeringens strama budget och det ekonomiska läget i kommuner och regioner kommer att påverka idéburna och andra fristående vård- och omsorgsgivares verksamheter, som också själva har kostnadsökningar som de inte rår över. I vår genomgång av de viktigaste punkterna för vården och den sociala omsorgen i regeringens budget saknar Fremia vidare en långsiktig satsning på kompetensförsörjningen i äldreomsorgen.
Så har regeringen presenterat sin första budget för riksdagen. Som Fremias vd Petter Skogar konstaterar är det en återhållsam budget, vilket är förståeligt mot bakgrund av den höga inflationen. Vi har tittat närmare på de utgiftsområden i budgeten för 2023 som har störst påverkan på idéburna och andra fristående vård- och omsorgsgivare. Nedan följer några nedslag som vi bedömer kan vara av särskilt intresse för våra medlemmar i vård och social omsorg.
Ansträngt läge för kommuner och regioner påverkar idéburna verksamheter
De flesta verksamheter som våra medlemmar bedriver inom sjukvården och den sociala omsorgen sker på kommuners och regioners uppdrag. Sveriges kommuner och regioner har varnat för ett mycket ansträngt ekonomiskt läge i kommuner och regioner kommande år. Mycket tyder på att de ökade generella statsbidragen till kommuner och regioner om sex miljarder kronor kommer att vara otillräckliga för att möta de ökande kostnaderna inom vården och den sociala omsorgen, som också påverkar idéburna och andra fristående vård- och omsorgsgivare.
Det finns inga garantier för att den idéburna vården och omsorgen får ersättning från kommuner och regioner för kostnadsökningarna, som de inte rår över. Tvärtom riskerar ett tufft ekonomiskt läge i kommuner och regioner att i sin tur påverka förutsättningarna för den verksamhet som våra medlemmar bedriver inom vården, äldreomsorgen, LSS och för människor i stor social utsatthet.
Som vår vd Petter Skogar tidigare kommenterat är det ofta våra medlemmar inom civilsamhället och den idéburna sektorn som dessutom får fånga upp dem som det offentliga skyddsnätet inte mäktar med att hjälpa. Med ett tuffare ekonomiskt läge och ökad utsatthet kommer också behoven av insatser från civilsamhället att öka. Det behovet tar regeringens budget inte höjd för.
Nationell plan för kompetensförsörjningen i sjukvården
Kompetensförsörjningen inom vård och omsorg är en av de stora utmaningarna framöver. Vi välkomnar därför att regeringen avser att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Det behövs nationella tag i den frågan. Vi förväntar oss att representanter från idéburna och andra fristående arbetsgivare i sjukvården bjuds in att delta i arbetet.
Oroande att Äldreomsorgslyftet avslutas efter 2023
När det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen har vi i Fremia, i direkta kontakter med politiker och i den allmänna debatten, betonat hur viktigt det är att det så kallade Äldreomsorgslyftet får en fortsättning i budgeten. Via Äldreomsorgslyftet kan medarbetare i äldreomsorgen få möjlighet att på arbetstid utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska. Regeringen avsätter medel för Äldreomsorgslyftet under nästa år, men inte därefter. Det är oroande, inte minst mot bakgrund av att den skyddade yrkestiteln för undersköterskor införs nästa sommar. Den skyddade yrkestiteln för undersköterskor är ett politiskt beslut fattat av riksdagen, som får stor påverkan för arbetsgivare och medarbetare i vård och omsorg, såväl på kort sikt som under den tioåriga omställningsperioden. Vi ser risker för att reformen kommer att förstärka kompetensbristen i äldreomsorgen och att omställningen kan bli särskilt svår för idéburna och andra mindre, fristående omsorgsgivare. Det behövs en långsiktig statlig satsning på kompetensförsörjningen i äldreomsorgen.
Utvecklingen av idéburen välfärd ska följas upp
I avsnittet om upphandlingsfrågor i budgetpropositionen skriver regeringen om både små företags och idéburna välfärdsaktörers möjligheter att delta i upphandlingar. Från 1 januari 2023 införs nya möjligheter för staten, kommuner och regioner att reservera upphandlingar och valfrihetssystem för idéburna aktörer i välfärden. Regeringen skriver att det är ”viktigt att tillvarata idéburna organisationers möjligheter att bidra till en stark välfärd”. Enligt budgetpropositionen kommer regeringen att följa utvecklingen av såväl små företags som idéburna organisationers deltagande i upphandlingar och i valfrihetssystem.
Statliga medel för att bekämpa vårdköer och vårdplatsbrist
Regeringen avsätter två miljarder kronor för fler vårdplatser och de tre miljarder kronor som tidigare regering avsatt mot vårdköer ligger kvar. Samtidigt försvinner de statliga pandemirelaterade medlen för uppskjuten vård, så det är svårt att spå vad den sammantagna effekten blir. Regeringen avser vidare att införa nationell vårdförmedling, för att underlätta möjligheterna att nyttja ledig vårdkapacitet såväl i regionerna som hos fristående vårdgivare.
Tidigare satsningar på nära vård samt äldreomsorg fortsätter
Regeringen lägger nivån på den statliga satsningen på nära vård på samma nivå som den tidigare regeringen, det vill säga tre miljarder kronor. Likaså får kommunerna även nästa år fyra miljarder kronor för att fritt disponera till äldreomsorgen. Tidigare satsningar (om 3,9 miljarder kronor i stimulansmedel) för att minska timanställningarna i äldreomsorgen, samt öka sjuksköterskebemanningen och läkarkompetensen förlängs också. En generell reflektion är att det är mycket svårgenomträngligt för den som vill följa i vilken mån statliga satsningar, som slussas till kommuner och regioner som huvudmän, också kommer idéburna och andra fristående vård- och omsorgsgivare till del.