Stram budget fast behoven kommer att öka

Fremias vd Petter Skogar kommenterar statsbudgeten för 2023

Petter Skogar, vd

"Jag saknar en mer sammanhållen syn på civilsamhällets och den idéburna sektorns betydelse."

Det blev som väntat en återhållsam första budget från den nya regeringen. Förståeligt med tanke på inflationstakten. Samtidigt är risken stor för att behoven av insatser ökar till följd av ett tufft ekonomiskt läge. Jag saknar fortsatt en mer sammanhållen syn på civilsamhällets och den idéburna sektorns betydelse. Och mycket i budgeten är fortfarande oklart.

En hel del av budgetens inriktning var känd sedan innan från Tidöavtalet, regeringsförklaringen och olika utspel. På många sätt blev det därför en ganska väntad budget med exempelvis en sänkning av biståndet och besparingar inom miljö- och klimatområdet. Många av de budgetposter som är lägre jämfört med förra året är justeringar av tillfälliga pandemistöd och återgångar till det ”normala”. Det gäller för folkbildningen, idrotten och samlingslokaler. Det är dock positivt att ungdomsorganisationerna får ett fortsatt förstärkt stöd på 50 miljoner.

Utfallet blev kanske inte så farligt som många inom civilsamhället hade befarat, åtminstone inte vid en första anblick. Det görs också en del konkreta satsningar som civilsamhällets organisationer kan ta del av. Bland annat vill regeringen motverka ofrivillig ensamhet, där delar av de avsatta medlen är vikta för civilsamhället. Det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck förstärks och idrottsrörelsen får medel för särskilda satsningar i utsatta områden. Även stödet till organisationer som främjar kvinnors och flickors organisationer i utsatta områden ökar, och ett fritidskort för barn och unga införs.

Höga kostnader äter upp satsningar

Samtidigt påverkas många organisationer fortfarande av pandemin och kriget i Ukraina. Och den höga inflationen innebär, tillsammans med höga el- och räntekostnader, att många satsningar riskerar att ätas upp av det ökade kostnadsläget. Till exempel har SKR varnat för ett mycket ansträngt ekonomiskt läge i landets kommuner och regioner kommande år. Mycket tyder på att de ökade statsbidragen på sex miljarder till kommuner och regioner som finns i budgeten för 2023 inte kommer att räcka för att möta de ökande kostnaderna inom vården och den sociala omsorgen. I ett redan ansträngt läge. Det påverkar givetvis idéburna och andra fristående vård- och omsorgsgivare som upphandlas av kommuner och regioner.

Dessutom: när det ekonomiska läget blir ansträngt i kommunerna, är det ofta våra medlemmar inom civilsamhället och den idéburna sektorn som får fånga upp dem som det offentliga skyddsnätet inte mäktar med att hjälpa. Med ett tuffare ekonomiskt läge och ökad utsatthet kommer också behoven av insatser från civilsamhället att öka. Det behovet tar regeringens budget inte höjd för.

Risk för kompetenskris inom vård och omsorg

Kompetensförsörjningen inom vård och omsorg är en av de stora utmaningarna framöver, för såväl kommuner och regioner som idéburna och andra fristående vård- och omsorgsgivare. Fremia välkomnar att regeringen vill ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Däremot är det oroande att regeringen inte planerar någon fortsättning för Äldreomsorgslyftet efter 2023. Äldreomsorgslyftet ger medarbetare i äldreomsorgen möjlighet att på arbetstid utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska. I sommar införs den skyddade yrkestiteln för undersköterskor. Det riskerar, på kort sikt men också under en lång omställningsperiod, att förvärra kompetensbristen i äldreomsorgen. Omställningen kan bli särskilt svår för idéburna och andra fristående aktörer.

Nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken

Regeringen drar ner på ambitionerna inom arbetsmarknadspolitiska program och insatser med cirka 2,2 miljarder kronor. De drar även ner på de generella anslagen till Arbetsförmedlingen för bland annat löner. Samtidigt som arbetslösheten enligt prognoserna kommer att öka under 2023, och personalbrist är en av anledningarna till att Arbetsförmedlingen regelbundet inte klarar av att omsätta delar av sina anslag som är riktade mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Här har vi sedan tidigare föreslagit ett Civilsamhälleslyft, som regeringen gärna får titta närmare på.

Urholkning av personlig assistans fortsätter

Regeringen meddelar i budgeten att uppräkningen av assistansersättningen endast blir 1,5 procent för 2023. Det innebär att urholkningen av assistansersättningen i förhållande till ökade kostnader för löner och annat fortsätter. Det är mycket bekymmersamt. Inför valet uttryckte tre av de fyra partierna i regeringsunderlaget stöd för en större höjning och det är en stor besvikelse för branschen att regeringen nu i stället väljer att ytterligare försämra förutsättningarna för långsiktig och kvalitativ personlig assistans.

Inget om kooperationen

Budgeten innehåller inga satsningar på kooperativ utveckling eller kooperativa och ömsesidiga företag. Det är olyckligt, och faktiskt ganska märkligt. Kooperativa och ömsesidiga företag är viktiga aktörer för att hela Sverige ska leva. Det gäller allt från landets livsmedels- och energiförsörjning till den kooperativa butiken eller macken som ofta är navet i det lokala samhället på landsbygden. Alla frågor som Sveriges nya regering säger sig vilja arbeta för den kommande mandatperioden.

Det här var några snabba nedslag efter gårdagens presentation av budgetpropositionen för nästa år. Det finns fortfarande en hel del oklarheter i hur budgeten kommer att påverka olika sektorer. Vi på Fremia kommer givetvis att fortsätta följa regeringens arbete med frågor som är viktiga för oss och våra medlemmar.

Prenumerera gärna på vårt intressepolitiska nyhetsbrev, det är ett bra sätt att hålla dig uppdaterad. Nästa nummer kommer bland annat att innehålla fler och djupare budgetkommentarer.