Äldreomsorgens kvalitet och möjligheterna att rekrytera och behålla kompetenta och erfarna medarbetare, är två sidor av samma mynt. Det vet Fremias idéburna och värderingsstyrda medlemsorganisationer och de flesta andra som verkar i äldreomsorgens vardag. Regeringens satsning Äldreomsorgslyftet är därför strategiskt helt rätt. Den gör det möjligt för medarbetare att, med hjälp av statliga pengar, utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på arbetstid.

Lågt utnyttjande bland kommuner

Pandemin har dock försvårat för verksamheter, oavsett regi, att frigöra medarbetare för utbildning. Kanske är det därför en stor kommun som Göteborg i år bara har sökt en tredjedel av de statliga pengar som de kunde använda för kompetensutveckling i äldreomsorgen. Malmö har gjort anspråk på ännu mindre, bara 16 procent. Socialstyrelsens uppföljning från 2020 visar också att 43 procent av kommunerna som har avtal med idéburna och andra fristående omsorgsgivare i äldreomsorgen delade med sig av pengarna till dem. 57 procent av kommunerna gjorde inte det. Vi ser också att bara fem procent av de medarbetare som, med hjälp av medlen för 2020, utbildade sig till undersköterska eller vårdbiträde var anställda hos någon annan än kommunen. Det är en låg siffra med tanke på att ungefär var fjärde hemtjänsttimme utfördes av medarbetare hos fristående omsorgsgivare.

Fremia får fortsatt signaler från våra idéburna medlemmar om bristande information om Äldreomsorgslyftet från kommunerna. Vi får vidare signaler om att kommuner har satt upp krav på heltidsanställning och/eller tillsvidareanställning för att delta. Detta trots att Socialstyrelsen, som delar ut medlen, anger att satsningen omfattar medarbetare i äldreomsorgen oavsett anställningsform eller anställningsgrad. 

Våra medlemmar strävar efter att ge sina medarbetare den anställningsgrad som de önskar. Som arbetsgivarorganisation har vi i Fremia inlett ett partsgemensamt arbete med Kommunal, där utgångspunkten är att arbetsgivaren, om verksamheten så tillåter, bör verka för att medarbetare ska få möjlighet att anställas på heltid, samt sträva efter sammanhållen arbetstid.

Men förutsättningarna för en kommun och en mindre idéburen verksamhet skiljer sig åt markant. Den förståelsen behöver inte bara landets alla kommunpolitiker. Samma budskap skickar vi också i vårt remissvar till socialminister Lena Hallengren på utredningen om kompetensförsörjningen i äldreomsorgen (SOU 2021:52). Utredaren Göran Johnsson rekommenderar arbetsgivare att se till att heltids- och tillsvidareanställning är norm.

Svårt för idéburna att ta del av pengarna

För en mindre idéburen eller annan fristående omsorgsgivare är det, utifrån verksamhetens förutsättningar, inte alltid möjligt att erbjuda medarbetare tillsvidare- och/eller heltidsanställning. Stelbenta krav, som inte är anpassade till verksamhetens förutsättningar, riskerar att gå ut över kvaliteten i omsorgen. I förlängningen är det de äldre som drabbas.

Att hindra medarbetare hos idéburna omsorgsgivare – som vill skaffa sig rätt kompetens och fortsätta arbeta i äldreomsorgen – att delta i Äldreomsorgslyftet kan knappast vara förenligt med regeringens ambition. Vi har två önskningar inför 2022. För det första att regeringen och landets kommuner säkerställer att Äldreomsorgslyftet omfattar hela äldreomsorgen och inte bara kommunalt drivna verksamheter. För det andra att medarbetare får chansen att vidareutbilda sig, oavsett anställningsform eller anställningsgrad. Så stärker vi äldreomsorgens kvalitet tillsammans.

Debattartikeln publicerades först i Dagens Samhälle