Hur går förhandlingarna till? När är avtalen klara? Hur långa blir avtalsperioderna? Här hittar du svar på vanliga frågor om avtalsrörelsen.
Frågor och svar om avtalsrörelsen
Så kallas arbetet då ungefär hundra olika parter, fack och arbetsgivarorganisationer, omförhandlar de 654 kollektivavtal som på riksnivå reglerar villkoren på svensk arbetsmarknad.
Kollektivavtal innebär att arbetsgivaren får arbetsfred i utbyte mot villkorsförbättringar. Under 20- och 30-talen hade Sverige flest strejkdagar i hela Europa. Fack och arbetsgivare behövde hitta bättre samverkansformer och lagstiftning var ett alternativ som ingen av parterna ville ha. Lösningen blev det så kallade Saltsjöbadsavtalet om hur man förhandlar kollektivavtal under ordnade former. Kollektivavtal är sedan dess en central del i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Du kan löpande ta del av läget under dina avtalsuppdateringar. Bäst blir det om du loggar in för att se det som är specifikt för dig. Vi informerar dig löpande via nyhetsbrev och direktutskick. När du är inloggad kan du passa på att säkerställa att vi har rätt kontaktuppgifter till dig, så kommer informationen rätt.
31 mars sattes det så kallade märket av industrins parter. Märket är löneutrymmet som blir normerande för resten av arbetsmarknaden. Avtalsperioden sattes till 2 år, med en löneökning på 4,1 procent för 2023 och 3,3 procent för 2024. Fremias olika avtal förhandlas nu i tur och ordning. Håll utkik på sidan för ditt kollektivavtal i inloggat läge.
31 mars 2023 sattes det så kallade märket av industrins parter. Avtalsperioden är satt till 2 år, med en löneökning på 4,1 procent för 2023 och 3,3 procent för 2024.
Även här styr industrins förhandlingar. 31 mars 2023 sattes avtalsperioden till 2 år, med en löneökning på 4,1 procent för 2023 och 3,3 procent för 2024.
Om det gamla avtalet exempelvis löper ut den 31 mars 2023 börjar det nya avtalet som huvudregel att gälla från den 1 april. Skulle förhandlingarna inte vara klara till den 1 april brukar löneavtalet gälla retroaktivt från det datumet, men parterna kan också avtala om andra lösningar.
Ja, Fremias styrelse är det demokratiskt valda organ som beslutar om Fremias inriktning i avtalsförhandlingarna. Styrelsen har också i stadgemässig ordning utsett verksamhetskommittéer som är rådgivande under avtalsförhandlingarna. Deltagarna i kommittéerna är verksamma i Fremias medlemsorganisationer.
Informera personalen om läget och varför nya löner dröjer. Genomför löneprocessen så långt det är möjligt. Förbered lönesättande chefs underlag för individuella bedömningar och genomgång av lönekriterier. När avtalen är klara kommer direkt information från Fremia och ni kan då genomföra de sista stegen och genomföra lönesamtal.
Nej, Fremias rekommendation är att avvakta att avtalen blir klara. Eventuella lönerevisioner som sker innan dess är inte med automatik avräkningsbara. Risken är alltså att ni får betala för dubbla lönerevisioner.
VI är beredda på en komplicerad avtalsrörelse. Vi har sedan Fremias bildande byggt vidare på goda partsrelationer som varat under en lång tid. Vi har också för tecknat nya huvudavtal och förhandlingsordningar för att fortsatt kunna verka framgångsrikt som Sveriges största oberoende arbetsgivarorganisation. De utmaningar som en avtalsrörelse alltid innebär är en av våra huvuduppgifter. Våra förhandlare och verksamhetskommittéer kommer att hålla dig som medlem uppdaterad under resan fram till nya avtal.
Om Fremia och någon av våra motparter inte kan enas under kollektivavtalsförhandlingarna kommer vi att söka frivillig medlingshjälp för att lösa de avtalsfrågor som ligger på bordet. Under medlingen får vi ta ställning till olika lösningsförslag som medlarna presenterar. Det vanliga är att ett slutbud till sist läggs som därefter leder till avtal.
Då kan facket varsla om stridsåtgärder. I varslet pekas de arbetsplatser ut som facket vill rikta stridsåtgärderna mot. Om vi hamnar i ett varsel håller vi dig informerad om vad som gäller.
Oftast avses strejk, dvs. att arbetstagaren vägrar utföra arbete.
Ja, det finns olika typer av blockad för att hindra att arbetet utförs, exempelvis nyanställnings- eller övertidsblockad. Arbetsgivarorganisationens försvarsåtgärd kallas lockout, att arbetsplatsen stängs och ingen lön utbetalas.
Den fackliga organisationen kan endast råda över sina egna medlemmar när det gäller stridsåtgärder. Det betyder att oorganiserade arbetstagare och medlemmar i andra fackliga organisationer inte omfattas av varslet.
Arbetstagare som inte berörs av konflikten ska alltså utföra sitt vanliga arbete enligt samma regler som normalt gäller.
Dock gäller enligt praxis att oorganiserade arbetstagare, eller arbetstagare som är medlemmar i andra organisationer än det strejkande facket, har rätt att förhålla sig neutrala. Detta innebär att de kan vägra att utföra sådant arbete som berörs av stridsåtgärderna. Om en arbetstagare väljer att förhålla sig neutral och inte utföra arbete behöver arbetsgivaren givetvis inte betala lön för samma tid.
Under pågående strejk (arbetsnedläggelse) ska ingen lön eller annan löneförmån utbetalas till de arbetstagare som har tagits ut i strejk. Frånvaro för strejk eller lockout är inte heller semesterlönegrundande. Det är dock inte tillåtet att innehålla redan intjänad lön.
Medbestämmandelagen gäller som huvudregel även under avtalslöst tillstånd. Kalla alltså till förhandling i vanlig ordning när det gäller beslut om verksamheten. Beslut och information som har direkt koppling till åtgärder som rör redan utbruten strejk är dock undantagna.
Även om kollektivavtalet formellt tillfälligt upphört att gälla så menar praxis att kollektivavtalet har så kallad ”efterverkan”. Det innebär att du ska fortsätta att tillämpa kollektivavtalets villkor för de arbetstagare som är i arbete.
Så kallat skyddsarbete undantas från stridsåtgärder. Med skyddsarbete menas åtgärder för att kunna avsluta arbetet på ett korrekt sätt som skyddar verksamheten. Åtgärder för att skydda liv och hälsa och förhindra olycksfall, haveri eller liknande händelser faller också under reglerna om skyddsarbete.
Arbetsgivare som anser att det föreligger särskilda omständigheter som talar för att verksamheten helt eller delvis skall undantas från stridsåtgärder kan ansöka om dispens. En ansökan om dispens riktas till den fackliga organisationen, men sänds in till Fremia.
Ansökan om dispens bör innehålla uppgifter om;
- företagets namn och adressuppgifter,
- den strejkdrabbade arbetsplatsens adress,
- kontaktperson hos arbetsgivaren,
- information om vilket arbete, under vilken tid samt uppgift om vilka arbetstagare som dispensbegäran gäller,
- redogörelse för de omständigheter som dispensbegäran grundar sig på.