Det finns en växande nyfikenhet på Idéburet offentligt partnerskap, IOP, som samverkansmodell mellan det offentliga och civilsamhället. I en ny rapport beskrivs 94 pågående IOP:er, fördelat på 13 kommuner och 5 regioner i Sverige. Partnerskapen spänner över en rad samhällsutmaningar, exempelvis mottagande av flyktingar från Ukraina.

Samhället ställs inför allt fler komplexa och svåra utmaningar, som vi behöver hitta nya vägar för att lösa. Samverkan mellan olika samhällssektorer, till exempel genom ett så kallat IOP, är ofta ett lyckat sätt att uppnå förändring.

– IOP är en bra samverkansform för att driva utveckling i kommuner och regioner inom områden där offentlig sektor inte kan eller vill agera, men där det finns en önskan att lösa ett problem. IOP leder ofta till långsiktiga samarbeten, samtidigt som civilsamhället och den idéburna sektorn främjas säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare Famna.

– Många aktörer, både inom det offentliga och civilsamhället, tycker att IOP är ett bra sätt att gemensamt möta viktiga samhällsutmaningar. Men potentialen är så mycket större. Vi hoppas att vår rapport kan bidra till att ännu fler upptäcker IOP som samverkansmodell, och att det ger en skjuts till idéburna organisationernas roll i välfärden, säger Ulrika Stuart Hamilton.

Västra Götaland bäst i klassen

Variationsrikedomen bland de 94 aktiva IOP:erna som beskrivs i rapporten är stor. Inte minst visar exemplen att IOP är ett lämpligt sätt för offentlig sektor och civilsamhället att samarbeta vid kriser, som den flyktingsituation som kriget i Ukraina har gett upphov till.

IOP som samarbetsmodell har fått särskilt stort genomslag i Västra Götaland. Här finns sammanlagt 30 partnerskap; 14 i Göteborgs stad, 6 i Borås kommun och 10 inom Västra Götalandsregionen.

– Vi hoppas att fler kommun- och regionledningar runtom i landet kan inspireras av hur man i Västra Götaland och på andra håll har skapat IOP:er för att laga glipor i välfärden, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert, Fremia.

Lagstiftning behövs

– Vi skulle gärna se att regeringen tar initiativ till lagstiftning kring IOP. Det skulle kunna undanröja de sista tvivlen bland offentliga aktörer att använda IOP som samverkansmodell. Det är viktigt att påpeka vi inte ser IOP som ett alternativ som bör ersätta offentlig upphandling eller föreningsbidrag. IOP är en av flera vägar till mer samarbete mellan det offentliga och den idéburna sektorn. Något som hela samhället skulle tjäna på, säger Karin Liljeblad.

Rapporten ”Idéburet offentligt partnerskap (IOP). En samverkansform i tiden – och vanligare än du tror” har tagits fram gemensamt av Famna och Fremia. I rapporten beskrivs kortfattat vad ett IOP är och hur det fungerar, när det är en passande samverkansform och vilka juridiska förutsättningar som gäller. Rapporten är den andra i ordningen och innehåller en sammanställning över 94 pågående IOP:er i Sverige.

Läs hela rapporten:
https://www.fremia.se/intressepolitik/publikationer/ideburet-offentligt-partnerskap-iop--rapport-2023/

För mer information och kommentarer, kontakta:
Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd Fremia, 0720-76 24 64, karin.liljeblad@fremia.se
Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare, Famna, 070-555 74 76, ulrika.stuart@famna.org