Igår fattade riksdagen beslut om lagändringar för att utveckla den idéburna välfärden. Fremia uppmanar regioner och kommuner att nu använda lagändringarna till att utveckla mångfalden i den svenska välfärden, genom mer verksamhet i idéburen regi.

– Det är ett efterlängtat riksdagsbeslut som Fremias idéburna medlemmar har verkat länge för, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd hos Fremia. Nu har vi starka förväntningar på landets kommun- och regionpolitiker att använda de nya verktygen för att öka andelen idéburen verksamhet och därmed också mångfalden av alternativ i sjukvården och den sociala omsorgen.

Riksdagen fattade igår beslut om lagförslag för att stärka den idéburna välfärden. I korthet innebär beslutet som klubbades i riksdagen att en ny lag införs från den 1 januari 2023 om registrering av idéburna organisationer. Samtidigt görs ändringar i lagen om offentlig upphandling, LOU.

Kan reservera välfärd till idéburna

Lagändringarna innebär att idéburna organisationer inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet kommer att kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Upphandlande myndigheter får också möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer, med undantag av vårdvalet i primärvården.

Det finns många mervärden, både för den enskilde och för samhället, att vård och social omsorg drivs i idéburen regi. Ändå är den idéburna sektorn idag liten i Sverige. Endast omkring tre procent av den svenska välfärden drivs av idéburna aktörer. Det kan jämföras med 8 procent i Norge och 14 procent i Danmark.

Positiv inställning bland politiker

En stor majoritet av landets kommun- och regionpolitiker har en positiv syn på idéburen välfärd och ser gärna att den växer. Det visar en undersökning bland politiker som Famna presenterade i mars i år. Samma undersökning visar att det finns ett starkt stöd bland region- och kommunpolitiker för att använda sig av de lagändringar som nu har beslutats. Sju av tio lokalpolitiker i undersökningen kan absolut tänka sig, eller överväga, att reservera upphandlingar för idéburna aktörer i välfärden.

– Det är glädjande att så stor andel av landets lokalpolitiker säger att de vill öka den idéburna sektorns del av välfärden. Med riksdagsbeslutet i ryggen förväntar vi oss att de nu går från ord till handling och underlättar för den idéburna sektorn att växa, säger Karin Liljeblad.

Potentialen att utveckla mångfalden i välfärden är stor. På många håll i landet är det endast en liten andel av vården och omsorgen som bedrivs av fristående vård- och omsorgsgivare och valmöjligheterna för invånarna i välfärden är därmed begränsade. Regionens och kommunens egenregi dominerar och de få fristående aktörer som finns ges inte möjlighet att bedriva sin verksamhet på likvärdiga villkor. Mindre aktörer kan också ha svårt att hävda sig i konkurrensen.

Behövs lag även om IOP

Många av de svårigheter som idéburna verksamheter har när det gäller offentlig upphandling möter också andra värderingsstyrda verksamheter, som personal- och brukarkooperativ.

– Vi ser också att idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en samarbetsform som regioner och kommuner skulle kunna använda i betydligt större utsträckning. Därför vill vi gärna se ett lagförslag även för IOP inom en snar framtid. Arbetet för att stärka mångfalden av aktörer i välfärden är långt ifrån över, säger Karin Liljeblad.

För ytterligare information och kommentarer, kontakta

Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd Fremia, 08 702 54 92, karin.liljeblad@fremia.se