Så kan regeringen stärka den idéburna välfärden

Fremia träffade civilminister Erik Slottner

Fremia och Famna träffade den 15 maj civilminister Erik Slottner. I samtalet pekade vi på ett antal steg som regeringen bör ta för att stärka den idéburna välfärden i Sverige.

På bilden: Emma Henriksson, Famna, Karin Liljeblad, Fremia, Erik Slottner (KD), civilminister, Ulrika Stuart Hamilton, Famna.

Civilminister Erik Slottner har i regeringen ansvar för många sakfrågor som har stor betydelse för många av Fremias medlemmar. Hans ansvarsområden är bland annat offentlig upphandling, statlig förvaltning, statens relation till kommuner och regioner samt offentlig statistik.

– I mötet gav vi civilministern vår lägesbild av hur det går med tillämpningen av de nya upphandlingsreglerna för idéburen välfärd. Men framför allt pekade vi på vilka åtgärder som regeringen nu bör vidta för ökad idéburen välfärd i Sverige, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert hos Fremia.

I mötet med civilministern lyfte Fremia och Famna nedanstående fem frågor och lämnade förslag till vad regeringen bör göra nu.

De nya upphandlingsreglerna för idéburen välfärd börjar tillämpas

I våra kontakter med kommun- och regionledningar framkommer att de nya lagreglerna om idéburen välfärd är relativt okända, men att det samtidigt finns ett nyfiket intresse. Nu är det viktigt att några kommuner och regioner tar täten och börjar nyttja möjligheterna att reservera upphandlingar för idéburna aktörer i välfärden. Det är därför glädjande att det börjar ske nu.

  • Regeringen bör ge Upphandlingsmyndigheten ett förstärkt uppdrag när det gäller information och stöd.

Kammarkollegiets register för idéburna aktörer i välfärden

Vi lyfte att de farhågor som vi tidigare har lyft har besannats. Den höga avgiften gör att idéburna organisationer avstår från att registrera sig. Om avgiften inte ändras kommer nyttan av registret att bli ytterst begränsad för upphandlande myndigheter. Vi pekade också på att registret skulle bli mer användbart för upphandlande myndigheter om det kompletterades med mer information om de registrerade idéburna organisationerna.

  • Regeringen bör, i höstens budgetproposition, tillföra Kammarkollegiet medel för att, åtminstone initialt, finansiera registret för idéburna organisationer i välfärden. På så vis kan avgifterna sänkas till en nivå där en kritisk massa av organisationer väljer att registrera sig och registret så småningom kan drivas på avgiftsintäkterna.
  • Regeringen bör ge Kammarkollegiet i uppdrag att se över avgiftsstrukturen så att den inte hindrar riksorganisationer och små idéburna organisationer att registrera sig. En modell med avgiftstrappa bör övervägas. Myndigheten bör vidare få i uppdrag att vidareutveckla registret så att det innehåller ytterligare information som kan vara av stort värde för den som upphandlar. Uppdraget bör genomföras i samråd med kommuner, regioner, statliga myndigheter samt idéburna organisationer i välfärden.

Utredning om IOP – och ny lag

Vi berättade om den kartläggning som Famna och Fremia har gjort av idéburna offentliga partnerskap, IOP, och att vi dessvärre får signaler om att tjänstepersoner i kommuner och regioner tvekar att använda IOP som samverkansform. Detta trots att det är bra modell för samverkan med civilsamhället och den idéburna sektorn. En otydlig lagstiftning gör att kommuner och regioner inte vågar använda sig av IOP i den utsträckning som vore önskvärt.

  • Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utarbeta en lag som tydliggör förutsättningar för idéburet offentligt partnerskap, IOP. Direktiven från utredningen om Idéburen välfärd (SOU 2019:56) kan delvis återanvändas, men med ett tydligt uppdrag att inte bara väga för- och nackdelar med en IOP-lag, utan faktiskt lägga ett lagförslag.

Idéburen sektor i den officiella statistiken

Vi pekade på att det är högst otillfredsställande att officiell statistik sällan synliggör att det finns något mer än en tvåsektorsmodell med offentligt respektive privat, där ”privat” anses omfatta såväl det vinstdrivande näringslivet som den idéburna sektorn. Det osynliggör alla de insatser som sker inom idéburen sektor, civilsamhället och kooperativ verksamhet i välfärden och på arbetsmarknaden.

  • Regeringen bör ge Statistiska Centralbyrån (SCB) ett uppdrag att utveckla ändamålsenlig statistik kring det civila samhället, idéburen välfärd och kooperativ verksamhet. Det måste bli möjligt att särskilja civilsamhällets organisationer, idéburen sektor och kooperativt driven verksamhet från privata företag i den offentliga statistiken. Motsvarande uppdrag bör ges till Socialstyrelsen och andra statliga myndigheter, för att möjliggöra exempelvis kvalitetsanalyser utifrån driftsform i välfärden.

Konkurrensneutraliteten i valfrihetssystemen i LOV

Ett återkommande problem som fristående aktörer möter i valfrihetssystemen är att de inte behandlas likvärdigt med kommunens eller regionens egenregi. Särskilt allvarligt är att de ekonomiska förutsättningarna, i praktiken, inte är likvärdiga. Vi pekade på behovet av att skärpa LOV för att säkra likvärdiga förutsättningar.

  • Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att skärpa LOV för att garantera likvärdiga villkor mellan fristående aktörer och egenregi.