13 september 2023 arrangerade Famna en konferens om IOP, med inbjudna från både policynivå och praktiken. Först ut på talarlistan var civilminister Erik Slottner (KD). Han poängterade att idéburen sektor spelar en mycket viktig roll i samhällsbygget och för den svenska välfärden.

– Utan idéburen sektor skulle Sverige vara ett mycket fattigare land. Ni identifierar behov och fyller igen luckor i samhället, ni är kreativa och innovativa och ser behov som det offentliga varken identifierar eller kan lösa. Jag ser inte idéburen sektor som ett komplement till den offentliga sektorn, utan som en del av samhällskroppen, sa Erik Slottner.

Vill att sektorn växer

Slottner berättade att Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att se över hur de bättre kan stötta mindre företag och idéburna organisationer i upphandlingsprocesser. Han har också inlett arbetet med att se över den nationella upphandlingsstrategin. Syftet är att göra det enklare för mindre företag och idéburna organisationer att vinna upphandlingar.

– Ni har en särskild potential och min ambition är att jobba för att den tas tillvara och att ni får en ännu större roll i välfärdsbygget framöver. Till exempel genom att sänka trösklarna för offentlig upphandling. Vi har en ny lagstiftning sedan årsskiftet som gör det möjligt att reservera upphandlingar och valfrihetssystem till idéburna. Men kunskapen om de möjligheterna måste öka. Här har både jag och ni ett viktigt ansvar, sa Slottner.

IOP – för flexibla samarbeten

Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset, blev glad över ministerns tydlighet kring att idéburen sektor inte är ett komplement utan en aktiv del i den svenska välfärden. En anledning till att många organisationer inom civilsamhället och idéburen sektor tycker att IOP är en bra samarbetsform, är att en stor del av det sektorn kan bidra med är svårt att upphandla.

– En upphandling landar ofta i ett antal aktiviteter som ska genomföras, och som baseras på en gammal analys. Ett IOP är mycket mer flexibelt, särskilt när komplexa samhällsutmaningar ska lösas. I ett IOP utgår man från vilken effekt man vill uppnå för människor. När målgruppens behov eller omvärlden förändras, kan även aktiviteterna i samarbetet förändras. Man är inte låst till en upphandling som inte kan ändras. IOP är det främsta exemplet på samarbete i praktiken, sa Johan Oljeqvist.

Behövs en lag om IOP?

Oljeqvist menar att det finns en positiv syn på IOP ute i kommuner och regioner, men att styrningen är för otydlig.

– På upphandlingsavdelningarna ute i kommunerna har man inte tid och råd att lägga förslag som inte kommer att gå igenom. Man behöver tydliga politiska direktiv för att våga ta ut svängarna. Viljan finns men ofta är tolkningsutrymmet stort, där juristerna avgör, inte politiken. Därför behövs en lag om IOP, sa Johan Oljeqvist.

Leif Sandberg, första vice ordförande i SKR och tidigare kommunalråd i Tomelilla, ville inte gå så långt som att säga att det definitivt behövs ett lagförslag. Det finns en risk att en lag kan leda till inlåsningseffekter menar han.

– Jag vet att många kommunpolitiker längtar efter en tydlighet inom IOP. Vi kanske landar i att det behövs en lag, men jag är inte säker på att det är den bästa lösningen. Det viktiga är att vi jobbar tillsammans för att lösa problemen, och att det finns en öppenhet i frågan, sa Leif Sandberg.

Krävs modiga politiker

När Fremia och Famna gjorde en sammanställning över landets aktiva IOP våren 2023, var det Göteborg som kom ut som vinnare i den meningen att de har tecknat flest IOP i landet. Ingela Andersson, enhetschef för Samverkan med civilsamhället i Göteborg, menar att det har mycket med politiskt mod att göra.

– Det är viktigt att politikerna ger tjänstemän förtroendet att testa. Det är också viktigt att inse att i ett IOP har men en annan sorts relation än vid en upphandling. I en upphandling är man beställare och utförare, men i ett IOP är man partners, sa Ingela Andersson.

Hon poängterar att flexibiliteten är en grundsten och rekommenderar att man utgår ifrån en samhällsutmaning och kontaktar aktörer som man tror kan bidra till lösningen.

– Jag är lite rädd att den här flexibiliteten försvinner om man lagstiftar om IOP. Samtidigt, om det är tydligheten i en lagstiftning som kommunjuristerna behöver för att våga ta steget, så kanske det är värt det. Jag tror också att det är viktigt att fundera på hur vi ser på samverkan med civilsamhället i allmänhet, sa Andersson.

Ingen lag på gång

Erik Slottner är medveten om de önskemål som finns från många idéburna aktörer att lagstadga om IOP. Han var dock tydlig med att något sådant arbete inte ännu är inlett.

– Jag vet att man som politiker kan uppleva att jurister är lite nej-sägare. Men juridiken har en viktig roll och som politiker behöver man ha juridiken med sig. Samtidigt är jag lite trött på politiker som för lättvindigt skyller på juridiken när de säger nej till ett förslag. Ofta går det att hitta en väg framåt om man sitter ner med juristerna och får dem att förstå hur viktigt ett förslag är. Det går ju att tolka lagrum på olika sätt, sa Erik Slottner.

Under konferensens andra del gavs flera praktiska exempel på IOP. Ulrika Wickman från Röda korset berättade bland annat om deras verksamhet för att stötta tortyrskadade. Mats Hedenskog från Skyddsvärnet i Göteborg berättade om sex pågående IOP:er, med fokus exempelvis på kvinnor som är utsatta för hedersförtryck, akutboende för hemlösa och boende med mervärde för flyktingar från Ukraina.