Civilsamhället efter valet

Patrik Schröder:

"Svensk biståndspolitik behöver vara fortsatt offensiv"

Sverige är på väg att få en ny regering bestående av Moderaterna och Kristdemokraterna, och troligen Liberalerna. Även Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget. Vad betyder det för civilsamhällets organisationer och vilka förväntningar har Fremia på den nya regeringen?

Intressepolitik direkt i inkorgen? Prenumerera på Fremias nyhetsbrev.

Ulf Kristersson, trolig tillträdande statsminister, har i valrörelsen betonat att hans regeringsunderlag är överens om de stora frågorna. Ofta exemplifierat med kriminalitet, migration och energipolitik. Men hur ser det ut på civilsamhällesområdet? På ett övergripande plan är regeringsunderlaget, i alla fall i retoriken, överens om att civilsamhället är viktigt. De är också överens om att offentliga medel ska granskas och följas upp grundligt. Men hur kommer det bli i praktiken? Vad händer med biståndet, folkbildningen och dialogen med regeringen?

Stöd och kontroll

Sverigedemokraterna säger i sitt principprogram att de värdesätter civilsamhället och vill värna dess oberoende. Enligt partiet är civilsamhället viktigt för kunskapsutveckling, folkhälsa, friluftsliv, demokrati och kulturarvets bevarande. Man betonar även vikten av att motverka att stöd går till organisationer med en anti-demokratisk agenda. Moderaterna har en liknande linje och poängterar att lagar, regler och arbetssätt bör ses över för att säkerställa ändamålsenligt bidragsgivande. Även möjligheten att skapa en supermyndighet med ansvar för all bidragshantering har dryftats.

Kristdemokraterna har varit pådrivande för införandet av skattereduktion för gåvor, inklusive en höjning av beloppsgränserna, inför budgetåret 2022. I sin budgetmotion för 2021 föreslog partiet att reklamskatten för ideella organisationer skulle slopas. Det finns även förslag på medel till ideell sektors arbete för att minska ensamheten bland äldre. Kristdemokraterna har, i större utsträckning än partierna de samarbetar med, konkreta förslag i civilsamhällespolitiken.

Liberalerna poängterar att civilsamhällespolitiken på ett tydligt sätt ska motverka icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer. Men vill även se mer forskning och bättre statistik om civilsamhället. Som övriga partier vill man inte att skattemedel ska gå till verksamheter som vill förändra det demokratiska samhället med våld eller på annat sätt motarbetar grundläggande demokratiska värderingar.

Demokrativillkoren viktig fråga

En av de första frågorna som den nyvalda riksdagen har att ta ställning till är proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället, i dagligt tal ”demokrativillkoren”. Fremia och många andra organisationer har varit tydliga med att vi delar uppfattningen om att offentliga medel inte ska gå till sammanhang som står för våld, terror eller andra icke-demokratiska uttryck. Problemet är att demokrativillkorens utformning riskerar att skapa barriärer för engagemang och i stället inskränka demokratin. Särskilt problematiskt är synen på vem som företräder organisationen, men även balansen mellan brott och straff. Givet hur regeringsunderlaget har resonerat i dessa frågor är det troligt att ett beslut om demokrativillkor tas under hösten. Fremia har, tillsammans med andra aktörer i vår närhet, under de senaste veckorna haft möten med företrädare både för regeringsunderlaget och oppositionen där vi lagt fram förslag på justeringar av demokrativillkoren. Fremia kommer fortsatt att följa hur genomförandet utvecklas och hoppas att vårt arbete ska leda till positiva förändringar innan riksdagen fattar beslut i frågan.

Folkbildningen central i civilsamhället

Folkbildningen – studieförbund och folkhögskolor – är central för föreningslivets lärande och arbetsmetoder, och i förlängningen för demokratiutvecklingen. Regeringsunderlaget har olika bilder av folkbildningen. Sverigedemokraterna sticker ut och vill göra neddragningar med cirka 1,2 miljarder kronor. Även övriga partier inom regeringsunderlaget har tidigare aviserat neddragningar, men i storleksordningen 40–300 miljoner kronor. För Fremia är folkbildning en viktig del av civilsamhället, många organisationer arbetar nära studieförbund och folkhögskolor med lärande och utveckling. Sverige behöver en fortsatt ambitiös folkbildningspolitik.

Offensiv biståndspolitik behövs

Inom biståndsområdet finns en tydlig splittring inom regeringsunderlaget. Återigen vill Sverigedemokraterna se de största neddragningarna, medan Liberalerna och Kristdemokraterna förespråkar en oförändrad nivå där en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) avsätts till bistånd. Moderaterna vill avskaffa enprocentsmålet och i stället arbeta med en fyraårig budgetram och större fokus på humanitärt bistånd.

Det finns en stor oro inom de organisationer som arbetar med bistånd för vad regeringsunderlagets diskussioner ska landa i. Det utvecklingssamarbete som sker mellan organisationer i Sverige, och deras partners och systerorganisationer i andra länder, är en viktig del av svenskt bistånd. Inte minst det demokratibistånd som går till att stärka civilsamhällesorganisationer i länder med auktoritära regimer. Svensk biståndspolitik behöver vara fortsatt offensiv.

I Sverige finns ett 40-tal organisationer som är bildade på etnisk grund, som delar på statsbidrag om 19 miljoner kronor. Det är små medel men med stor dokumenterad betydelse. Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna har argumenterat för att dessa organisationer motverkar integrationen. Forskning har visat att det är precis tvärtom, och att de spelar en avgörande roll för integrationen i Sverige. Ett fortsatt stöd till dessa organisationer är viktigt.

Mer samarbete mellan regering och civilsamhälle

Under det tidigare borgerliga styret 2006–2014 gjordes ett omfattande arbete där regeringen och civilsamhället tillsammans slöt en överenskommelse om spelregler för vidare dialog och samarbete. Arbetet var banbrytande och har funnit sina former inom ramarna för NOD, Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället. NOD har varit en viktig arena för dialog mellan regeringen och civilsamhället under den förra mandatperioden. Fremia hoppas att den dialogen nu kan fortsätta och fördjupas av den tillträdande regeringen.

Finansieringsmodeller för civilsamhället är ett av områdena som det finns anledning att föra samtal om det kommande året. Det råder stor enighet bland partierna om vikten av ett självständigt civilsamhälle och att generella bidragsformer är att föredra framför än projektbidrag, det visade vår partienkät från i somras. Med en sådan samsyn finns alla möjligheter att göra mer – tillsammans.

Det offentliga Sverige vänder sig ofta till civilsamhället i tider av kris. Men för att finnas där i kris, behöver civilsamhällets organisationer bra villkor att verka även när det inte är kris. Det fria och självständiga föreningslivet är en bärande del av många människors liv. Möjligheten att tillsammans engagera sig för frågor och intressen har byggt det svenska samhället, oavsett om det handlar om ett engagemang för kvinnors rättigheter, mot hedersförtryck, för mänskliga rättigheter, mot psykisk ohälsa, för sitt barns idrottande eller sitt eget friluftsliv, i mottagandet av flyktingar, i krisberedskap eller bara för att det är kul. I föreningslivet samlas vi för gemenskap, vi tycker och vi gör. Det kommer vi att fortsätta med. Vi välkomnar Sveriges nya förtroendevalda att besöka våra verksamheter. Vi finns där ni finns.