Inför valet svarade samtliga riksdagspartier på frågor från Assistanskoll, bland annat om uppräkningen av assistansersättningen. Det kan konstateras att en klar majoritet i regeringsunderlaget då signalerade att man skulle verka för en betydligt större höjning än 1,5 procent.

Liberalernas besked var att ersättningen skulle räknas upp med 3,5 procent i tre år och därefter skulle höjningen knytas till index för löner och kostnader i liknade branscher.

Kristdemokraterna hänvisade till budgeten för 2022 där man hade föreslagit en uppräkning med 2,2 procent.

Sverigedemokraterna sa att en årlig höjning av schablonen motsvarande kostnads- och löneutvecklingen var ett minimum för vad som var befogat.

Kritiskt för alla inom personlig assistans

För assistansanordnarna är läget kritiskt. Men den ansträngda situationen påverkar i lika hög grad assistansberättigade och personliga assistenter. Därför driver vi sedan i somras gemensamt, assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare, kampanjen Rimliga villkor som syftar till att lyfta yrket personlig assistent och sprida kunskap om konsekvenser av den pågående nedmonteringen. Inför regeringens budgetproposition skrev vi exempelvis en gemensam debattartikel i Expressen för att understryka behovet av en kraftig uppräkning av assistansersättningen. Vårt arbete tillsammans i kampanjen fortsätter förstås med oförminskad styrka.

Rejäl höjning av assistansersättningen behövs

Det är en klen tröst att ansvarig minister Camilla Waltersson Grönvall efter budgetbeskedet har uttryckt att hon är väl införstådd med att dagens nivå på assistansersättningen är låg, och att det skapar problem. Men samtidigt är det illavarslande att hon i samma intervju kopplar ersättningsfrågan till huvudmannaskapsutredningen som ska lämna sitt betänkande i mars 2023.

För att garantera personlig assistans med god kvalitet måste assistansersättningen återställas och det är givetvis helt oberoende av huvudmannaskapsfrågan.