De flesta ekonomiska prognoser för det kommande året pekar mot lågkonjunktur, med ökad arbetslöshet som följd. Det brukar drabba dem som redan står längst bort från arbetsmarknaden hårdast. Behovet av insatser för att bryta långtidsarbetslösheten kommer därför att öka.

I samband Fremias och Arbetsförmedlingens överenskommelse bildades Nationell samverkansgrupp för idéburen verksamhet inom det arbetsmarknadspolitiska området. Syftet med gruppen är att skapa en struktur för strategisk och långsiktig samverkan mellan Arbetsförmedlingen och idéburen sektor inom ramen för den statliga arbetsmarknadspolitiken. Vid samverkansgruppens senaste möte 26 september låg fokus på finansiering och samarbetsformer.

Civilsamhälleslyft kan ge många nya jobb

Civilsamhällets organisationer pekade återigen på möjligheten att göra ett civilsamhälleslyft där insatser för förstärkt arbetsträning, anpassade anställningar med lönebidrag, extra satsningar på stödpersoner skulle kunna ge 13 000–18 000 anställningar i idéburen verksamhet. Dessutom innehåller satsningen ett förslag på ett gemensamt utvecklingsarbete som även skulle ge ett förbättrat kunskapsläge. Även frågor om hur lönebidragen fungerar och hur olika tillämpningar görs över landet lyftes.

Arbetsförmedlingen vill bidra till projekt, gärna så tidigt i processen som möjligt, för att identifiera fler områden att samverka kring. Fokus framåt ligger även på att utveckla hur de olika arbetsgrupperna konkret ska samverka. Arbetsförmedlingen kan ta hjälp av civilsamhället vid utredningar, lagförslag och skrivningar och skicka förlag på remiss. Civilsamhället kan i sin tur bidra med input om vad olika förslag får för konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken.

Forskningsstöd för civilsamhällets bidrag

Det finns färska forskningsresultat som visar att civilsamhället är en viktig aktör inom arbetsmarknadspolitiken och för att knäcka långtidsarbetslösheten. En forskargrupp, med professor Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet, i spetsen, har kartlagt 75 organisationer inom civilsamhället som alla har arbetslivsinkludering som syfte. Forskarna menar att deras rapport är ett första steg i att fylla en kunskapslucka på området. Resultaten kan fungera som underlag för Arbetsförmedlingen, kommuner och andra offentliga aktörer när de anlitar externa utförare av arbetslivsinkluderande insatser, skriver Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande. Malin Lindberg och hennes kollegor menar att civilsamhället kan bidra på ett sätt som andra aktörer på arbetsmarknaden inte kan. Redan genom att vara aktiv i en förening har den enskilda tagit ett steg närmare arbete och sysselsättning.

Möjligheter inom ESF

Ett sätt att finansiera arbetet för ett inkluderande och hållbart arbetsliv för alla är genom Socialfondsprogrammet, ESF+. Fremia och ett antal civilsamhällesorganisationer arbetar tillsamammans i den övervakningskommitté som följer arbetet i ESF+ och beslutar om vissa programfrågor. Fremia representeras av Patrik Schröder.

Under senvåren har även en dialog mellan civilsamhället och Svenska ESF-rådet utvecklats. En mindre grupp organisationer har träffat Jens Löf som är chef på Svenska ESF-rådets nationella enhet. Samtalen har bland annat handlat om att bättre förstå vilka möjligheter och hinder som finns i det nya programmet för civilsamhällets aktörer. Frågeställningar har handlat om allt från tillämpningen av statsstödsregler, medfinansiering och Arbetsförmedlingens roll och regelverk. För att möjliggöra spridning av detta arbete så kommer Svenska ESF-rådet att berätta mer om detta i sitt nästa nyhetsbrev.