Debatt: Tillgång till bankkonto avgörande för föreningsfriheten

När föreningar nekas bankkonto så blir det i praktiken ett verksamhetsförbud. Det hotar föreningsfriheten – som är grundlagsskyddad. Det är dags att riksdagen tar tag i frågan. Det skriver Fremia tillsammans med Civos, Forum, Giva Sverige, LSU och Scouterna på Altinget debatt.

Föreningsfriheten är grunden för det fria civilsamhället och basen för demokratin. I Sverige skyddas föreningsfriheten av vår egen grundlag, av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och av FN:s mänskliga rättigheter.

Vi ser föreningsfriheten som en självklar del av vårt öppna samhälle, men den hotas av något så banalt som tillgången till ett bankkonto. I dagens Sverige går det nämligen inte att driva någon verksamhet – inte heller en förening – utan ett bankkonto. Det går inte att handla, ta emot pengar eller betala utan ett bankkonto.

Inget bankkonto – ingen verksamhet

Och för varje dag som går blir det allt svårare för föreningar att få bankkonton. Särskilt utsatta är små, ideella föreningar utan anställda. Problemen är extra stora för ungdomsföreningar med kassörer som inte är myndiga. För föreningarna är det dessutom alldeles för dyrt att öppna bankkonto. En normal ansökningsavgift för att starta ett bankkonto ligger på minst 5 000 kronor. 

När bankerna fattar beslut som stoppar föreningens grundlagsskyddade verksamhet sker det alltså helt utan rättssäkerhet.

Nu finns en bra möjlighet för våra folkvalda att göra något åt problemet. Riksdagens finansutskott behandlar just nu flera motioner för att säkra ideella föreningars tillgång till bankkonto. Små, ideella föreningar ger bankerna förhållandevis låga intäkter, och ses dessutom som högriskkunder. Bankerna riskminimerar därför gärna och nekar föreningar bankkonto.

När en förening nekas bankkonto – vilket i praktiken innebär ett verksamhetsförbud – sker det helt utan insyn, motivering eller möjlighet att överklaga. När bankerna fattar beslut som stoppar föreningens grundlagsskyddade verksamhet sker det alltså helt utan rättssäkerhet.

Följ Danmarks exempel

Myndigheterna förstärker problematiken genom att kräva att föreningar har ett bankkonto för att få ta del av offentliga medel. Det är fullt möjligt att följa de internationella regelverken mot penningtvätt och terrorismfinansiering utan att stoppa mängder av små, ideella föreningar från att bedriva sin grundlagsskyddade verksamhet. Danmarks regering lade i november 2023 fram ett förslag om att ge lagstadgad rätt till ett grundläggande bankkonto för föreningar och mindre verksamheter.

Den svenska regeringen borde följa efter Danmarks kulturminister Jakob Engel-Schmidt (M) som är tydlig: ”Jag är verkligen trött på att höra historier om lokala eldsjälar som slår pannan i väggen på den lokala banken. De frivilliga föreningsaktiva borde mötas med leenden, beröm och erkännande i hela samhället, men alldeles för många upplever i stället krångel, byråkrati och höga avgifter med potential att döda vilken bra idé som helst. Nu ger vi föreningarna tillgång till ett betalkonto, vilket ska göra det lättare att ta ansvar som ideell kassör. Jag förväntar mig också att bankerna sänker avgifterna för föreningarna. Nu blir det ett krav att kontot ska erbjudas till ett rimligt pris.”

Varje riksdagsledamot kan göra ett enkelt test. Ring kassören i din lokala partiförening och fråga hur föreningens bankkontakter fungerar. Upplevs banken som rimligt smidig, enkel och billig? Följdfråga: vem angav ni som verklig huvudman i din partiförening och varför? Den som inte kan svara på följdfrågan får inte ens ansöka om ett bankkonto.

Nu ligger två viktiga motioner för behandling på finansutskottets bord. Malin Björk (C) respektive Malin Danielsson (L) har lagt var sitt förslag till riksdagen om snabba förändringar av betaltjänstlagen för att ge ideella föreningar enklare tillgång till bankkonto. Det innebär att ledamöterna i finansutskottet har chansen att skicka en skarp signal till finansdepartementet, Finansinspektionen och bankerna om att föreningar behöver, och har rätt till, sina bankkonton. I slutändan handlar det om att värna den grundlagsskyddade föreningsfriheten – en avgörande del i det svenska samhällskittet.

Noura Berrouba, ordförande, LSU
Anna-Karin Hennig, generalsekreterare, Scouterna
Hannah Kroksson, ordförande, Forum
Johan Pettersson, generalsekreterare, Scouterna
Charlotte Rydh, generalsekreterare, Giva Sverige
David Samuelsson, ordförande, Civos
Patrik Schröder, Civilsamhällessamordnare Fremia

Debattartikeln publicerades först i Altinget.