Den 7 mars debatterades Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället i riksdagen. I granskningen av effektiviteten i fyra myndigheters bidragsgivning kom Riksrevisionen fram till att det fanns brister i uppföljning och kontroll. De föreslog därför att regeringen skulle ge myndigheterna i uppdrag att öka kontrollen, för att säkerställa effektiviteten.

Sammanfattningsvis var ledamöterna från Moderaterna och Sverigedemokraterna under riksdagsdebatten noga med att påpeka allvaret i bidragsfusk, men menade samtidigt att de uppskattade civilsamhället. Ledamöterna från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och i viss mån Socialdemokraterna och Kristdemokraterna tryckte på att det är viktigt att inte dra alla över en kam, och att en ökad kontroll måste genomföras på ett sätt som inte försvårar för civilsamhället att verka.

Carl Nordblom (M) menade exempelvis att den tidigare allmänna hållningen, att bidragsgivning skulle vara tillitsbaserad, känns ”lite naiv så här i efterhand”.

Ansvar ska ligga på myndigheter

I debatten fanns samtidigt en medvetenhet om risken med att den administrativa bördan hamnar på civilsamhällsorganisationerna i samband med ökad kontroll. Flera debattörer noterade att det är viktigt att säkerställa att ansvaret, och därmed bördan, ska ligga på myndigheterna. Vasiliki Tsouplaki (V) tog dessutom upp att en alltför hög kontroll riskerar att underminera civilsamhället och stjälper mer än det hjälper.

Under debattens gång uppmärksammades behovet av de organisationer som arbetar för social utsatthet, bland annat av Roland Utbult (KD). Även de indragna medlen till fredsorganisationerna och de minskade anslagen till studieförbunden lyftes, av Vasiliki Tsouplaki (V). Samtliga debattörer tryckte på värdet av ett levande civilsamhälle.

I väntan på demokrativillkor

Det fanns också konsensus om behovet av att de nya demokrativillkoren kommer på plats så snart som möjligt. Amanda Lind (MP) betonade att det inte bara handlar om ökad effektivitet utan också för att minska regelkrånglet för organisationerna.

I ett anförande av Vasiliki Tsouplaki (V) kritiserades regeringen för att ha dragit ner på flera viktiga anslag för civilsamhället. Hon menade också att förslaget om att förbjuda partilotterier är ett försök att underminera oppositionen. Jonas Andersson (SD) svarade med ett resonemang kring att ett förbud mot partilotterier skulle innebära att andra lotterier i stället gynnas, och att det på så sätt skulle vara positivt för civilsamhället som får pengar via exempelvis Postkodlotteriet.

Dags för databas över bidrag till civilsamhället

Efter debatten har riksdagen tagit ställning till regeringens svar på Riksrevisionens granskning. Flera motioner avslogs och regeringens skrivelse lades till handlingarna.

Riksrevisionens förslag till regeringen om att inrätta en central databas med alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället vann kulturutskottets gillande. Liksom regeringen menar utskottet att ett utökat samarbete mellan myndigheter skulle vara gynnsamt för bidragsgivningens effektivitet, och att en central databas skulle kunna ge bidragsgivande myndigheter möjlighet till mer samarbete. Kulturutskottet delar även regeringens bedömning att Riksrevisionens förslag innehåller flera frågor som behöver analyseras närmare. Därmed välkomnar utskottet regeringens avsikt att låta lämplig myndighet utreda dessa frågor.

– Det är på tiden att det händer nu, en central databas är en viktig åtgärd för att komma till rätta med de problem som finns, men också med den här eviga fuskdiskussionen. Allt verkligt fusk ska givetvis stoppas, men det förekommer också en hel del ogrundade misstankar som i slutändan drabbar dem som civilsamhällets verksamheter är till för, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.