Årets avtalsrörelse är i hamn. Återigen fick vi hantera ett märke som togs fram utifrån exportindustrins förutsättningar och sedan kraftigt ökade lönerna även i sektorer med små marginaler och liten möjlighet att påverka de egna intäkterna.

I år ska lönerna, enligt märket, höjas med minst 4,1 procent. Men skattefinansierade verksamheter inom arbetsintegration, vård och omsorg, personlig assistans och utbildning kan bara räkna med en bråkdel av detta i ökade ersättningar. Arbetsintegrerande sociala företag som förlitar sig på lönebidrag har inte fått sina bidrag uppräknade sedan 2017. Assistansersättningen har urholkats i minst ett decennium. Anslagen till många organisationer inom civilsamhället sänks eller räknas inte upp.

– Samhällsnödvändiga verksamheter, som får obefintliga eller otillräckliga uppräkningar, förväntas alltså hålla jämna steg med exportindustrins löneutveckling. Det är givetvis absurt och illa nog, men det förvärras ytterligare av hur märket sätts och konstrueras, säger Jesper Neuhaus, förhandlingschef hos Fremia.

– När nu bläcket precis har torkat på våra nya avtal har jag talat med medlemmar som tydligt säger att smärtgränsen är nådd och passerad. Stat, kommuner och regioner måste beakta de kostnadsökningar som industrins märke innebär vid uppräkning av ersättningar och anslag. Annars kommer vi inte kunna följa märket i nästa avtalsrörelse, oavsett vilka konsekvenser det medför.

Jesper Neuhaus poängterar att de avtal som Fremia har tecknat i årets avtalsrörelse är de bästa möjliga under rådande omständigheter.

– I jämförelse med andra avtalsområden och arbetsgivarorganisationer har vi fått till bra avtal. Men vad hjälper det när otillräckliga uppräkningar hänger som en kvarnsten runt våra medlemmars halsar?, säger han.

Av den anledningen har Fremia i dag skickat en skrivelse till LO, Kommunal och Medlingsinstitutet, den myndighet som har till ansvar att följa löneutvecklingen, för att redan nu påtala att förändringar i synen på märket behövs inför avtalsrörelsen 2025.

– Parterna inom låglönesektorer, som personlig assistans, arbetsintegration samt vård och omsorg, måste ges direkt inflytande över förhandlingarna kring märket och särskilt eventuella låglönesatsningar. Parterna inom industrin kan inte ensamma få bestämma om konstruktioner som får liten inverkan inom den egna sektorn, utan är designade att fungera som ett utökat ”märke” som påverkar sektorer med små marginaler och litet eller inget inflytande över sina intäkter.

Fremia kommer även att ägna tiden fram tills nästa avtalsrörelse åt att vara tydliga mot regering och ansvariga departement.

– Vårt budskap är att de har backat in oss i ett hörn som hotar hela branscher, samhällets skyddsnät och den svenska modellen. Om ingen är villig att lyssna blir det en svår avtalsrörelse 2025. Fremias medlemmar har varit med och överbyggt svårigheter förut och kampviljan är hög. Det räknar jag med även när vi ser framåt, säger Jesper Neuhaus.

Tidigare och kommande påverkansarbete

Till fackliga parter, staten, kommuner och regioner har Fremia löpande framfört riskerna med att ersättningar och bidrag inte räknas upp för att kunna bära märkets kostnadsökningar. Både inför och under avtalsrörelsen 2023. I listan nedan finns några exempel. Givetvis fortsätter våra ansträngningar, exempelvis arbetar vi nu med en genomlysning av lönebidragen med mål att få till en höjning framöver.