Jag vill lyfta tre punkter som är viktiga för Fremias medlemmar inom vård, omsorg och idéburen sektor som jag hoppas kommer att finnas med i regeringens budgetproposition. De är:

1. Resurser till välfärden som möjliggör hållbara ekonomiska förutsättningar
2. En fortsatt kompetenssatsning på äldreomsorgens medarbetare
3. En pott pengar till Kammarkollegiet så att vi får fart på registret för idéburna organisationer i välfärden

Hållbara ekonomiska förutsättningar

Fremia tror starkt på den svenska modellen, vi står bakom märket och en ordnad lönebildning. Samtidigt känner vi stor oro för hur idéburna vård- och omsorgsgivare och andra offentligfinansierade fristående utförare ska klara så stora löneökningar. Många påverkas dessutom av kraftiga hyreshöjningar och andra stora kostnadsökningar. Den offentliga finansieringen av de välfärdstjänster som utförs på uppdrag av kommuner och regioner hänger inte med.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop. De idéburna verksamheterna har inga stora rörelsemarginaler att ta av, utan använder tillgängliga resurser i verksamheten. I den mån någon av dem någon gång går med vinst, återinvesteras överskottet i verksamheten. De delar inte ut vinst. De kan inte, som offentliga verksamheter ofta gör, gå med underskott om ersättningen inte täcker kostnaderna. Många organisationer har inte heller något större eget kapital som de kan ”övervintra” på. När den offentliga finansieringen inte hänger med slår det historiskt höga märket rakt mot deras verksamheter och påverkar både medarbetare och de medmänniskor som verksamheten är till för.

• Regeringen bör i budgetpropositionen avsätta de resurser som krävs för att välfärdens verksamheter och civilsamhället ska få en hållbar offentlig finansiering.

Långsiktiga kompetenssatsningar för äldreomsorgen

Den skyddade yrkestiteln undersköterska som infördes 1 juli har som syfte att säkerställa en enhetlig kompetensnivå i äldreomsorgen och på så vis öka kvaliteten i omsorgen och patientsäkerheten. Men reformen innebär samtidigt en stor omställning för både medarbetare och arbetsgivare i vården och omsorgen. En förutsättning för att reformen ska bli framgångsrik är att regeringen och riksdagen avsätter långsiktiga, statliga resurser för kompetensutveckling, som kan underlätta omställningen.

• Regeringen bör, baserat på erfarenheterna i Äldreomsorgslyftet, i budgetpropositionen avsätta medel och avisera en långsiktig statlig kompetenssatsning för äldreomsorgen som omfattar alla medarbetare och vård- och omsorgsgivare, oavsett regiform. Inom ramen för satsningen bör också uppdragsutbildning som arbetsgivare i äldreomsorgen köper in för sina medarbetare ingå.

Kammarkollegiets register för idéburna organisationer i välfärden

En viktig del i reformerna för en ökad idéburen välfärd var beslutet att idéburna organisationer i offentligt finansierade välfärdsverksamhet kan registrera sig i ett särskilt register. Syftet är att synliggöra idéburna organisationer och främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden.

Kammarkollegiet har fått i uppdrag att hålla registret och bedriva tillsyn över registrerade idéburna organisationer. Men avgiftsnivån om 12 000 kronor är alldeles för hög. Därtill måste idéburna organisationer ta höjd för avregistreringskostnaden, så sammantaget handlar det om minst 60 000 kronor per organisation. Riksorganisationer med många lokalföreningar behöver dessutom betala orimligt mycket pengar.

Vi befarade att med en så hög avgift kommer få idéburna organisationer att registrera sig och så har det dessvärre blivit. Innehållet i registret skulle också behöva utvecklas för att bli användbart för kommuner och regioner.

• Regeringen bör, i budgetpropositionen, tillföra Kammarkollegiet medel för att, åtminstone initialt, finansiera registret för idéburna organisationer i välfärden. På så vis kan avgifterna sänkas till en nivå där en kritisk massa av organisationer väljer att registrera sig och registret så småningom kan drivas på avgiftsintäkterna. Baserat på Kammarkollegiets bedömningar inför att registret infördes handlar det om en årskostnad om uppskattningsvis 5 miljoner kronor som skulle göra stor nytta för den idéburna sektorn.  
• Regeringen bör ge Kammarkollegiet i uppdrag att se över avgiftsstrukturen så den inte hindrar riksorganisationer och små idéburna organisationer att registrera sig. En modell med avgiftstrappa bör övervägas. Myndigheten bör vidare få i uppdrag att vidareutveckla registret så att det innehåller ytterligare information som kan vara av stort värde för den som upphandlar. Uppdraget bör genomföras i samråd med kommuner, regioner, statliga myndigheter samt idéburna organisationer i välfärden.