Förväntningar inför budgetpropositionen – civilsamhälle

Patrik Schröder:

"Behåll och räkna upp stödet till de etniskt baserade organisationerna"

20 september presenterar regeringen statsbudgeten för 2024. Vi bad Fremias intressepolitiska talespersoner att göra några medskick inför slutspurten i budgetförhandlingarna. Patrik Schröder är samordnare för civilsamhällesfrågor hos Fremia och bidrar med våra önskemål inom civilsamhällesområdet:

Vi lever i oroliga och föränderliga tider. Demokratin är på tillbakagång på global skala. Kriget i Ukraina fortsätter. Kriminalitet och skjutningar skördar offer och skapar rädsla. Stigande räntor och inflation pressar hushållen. Hittills har arbetslösheten legat på stabila nivåer, men nu är Arbetsförmedlingens prognoser negativa för hösten. Men även om det finns mycket som ser dystert ut är det viktigt att komma ihåg att Sverige i internationella jämförelser är ett av världens rikaste och mest välfungerande länder.

Regeringen prioriterar inflationsbekämpningen och har satt reformutrymmet inför höstbudgeten till 40 miljarder kronor. Nu förväntar vi oss att regeringens civilsamhällespolitik:

  1. Prioriterar långsiktiga och förutsägbara villkor
  2. Satsar på kunskap och infrastruktur
  3. Inte glömmer bort de långtidsarbetslösa

Långsiktiga och förutsägbara villkor

Allt det arbete och engagemang som finns i civilsamhällets föreningar och organisationer är en resurs och en möjlighet för hela samhället. I föreningslivet är vi mästare på att skapa mycket verksamhet och goda resultat med knappa resurser.

Civilsamhället är oumbärligt i kristider. Men för att kunna kliva fram snabbt när krisen kommer behöver goda politiska och finansiella förutsättningar finnas på plats permanent. Finansieringen av civilsamhället måste vara långsiktig och förutsägbar. Många organisationer kämpar i sviterna av pandemin, med ökande kostnader inte minst för löner givet de historiskt höga löneökningarna.

  • Regeringen behöver räkna upp bidrag och stödordningar. Det bästa skulle vara att indexreglera flertalet stöd för att skapa en långsiktig förutsägbarhet.

Några av partierna i regeringsunderlaget har positionerat sig för att helt ta bort bidrag för organisering på etnisk grund. En del av argumentationen har handlat om att dessa organisationer motverkar integrationen. Tvärtom tyder tillgänglig forskning på att de etniskt baserade organisationerna bidrar till integration, genom bland annat ökad förståelse för hur det svenska samhället är uppbyggt och fungerar.

  • Behåll och räkna upp stödet till de etniskt baserade organisationerna.

Satsa på kunskap och infrastruktur

Forskning och statistik måste synliggöra den mångfald av aktörer som finns i vår sektor. Det behövs mer kunskap om sektorn bland politiker, inom utbildningsväsendet och samhället i stort. Forskning om ideellt engagemang och organisering har varit viktig för framväxten av ett mer sammanhållet civilsamhälle i Sverige. Men det finns fortfarande stora kunskapsluckor. Kooperationen, civilsamhället och den idéburna välfärden måste synliggöras bättre i officiell statistik och forskning som rör exempelvis arbetsmarknaden eller välfärden, som vård, skola och omsorg.

  • Regeringen bör fortsatt stödja arbetet med befolkningsundersökningar som studerar det ideella engagemanget långsiktigt i Sverige. Regeringen kan också möjliggöra utvecklingen av nationell statistik från en rad myndigheter, inte minst Statistiska centralbyrån.

Studieförbunden är en mycket viktig samarbetspartner för många organisationer över hela landet. Pandemin slog hårt mot många av folkbildningens mötesplatser och verksamheter. Det är viktigt att en återhämtning nu får ske.

  • Regeringen bör fortsatt satsa på Studieförbunden som en del av infrastrukturen för det svenska föreningsengagemanget.

Glöm inte bort de långtidsarbetslösa

Många organisationer inom civilsamhället har en lång tradition av att erbjuda arbetsträning till människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan handla om att få möjlighet att närma sig arbetslivet genom arbete i en secondhandbutik. Under hösten förändrar Arbetsförmedlingen förutsättningarna för hur detta ska fungera. Fokus ligger på stora program med upphandlade tjänster, som ännu inte är på plats. Förändringarna kommer att drabba många långtidsarbetslösa.

Regeringen behöver också vid en ökande arbetslöshet satsa på åtgärder för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Stora delar av civilsamhället är redo att bidra i arbetet, men det måste finnas rimliga förutsättningar för att kunna göra det.