Civilsamhället involveras i penningtvättsutredningen

Bland EU:s åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns krav på att banker ska känna till sina kunders verkliga huvudmän. Enligt nya förslag ska alla juridiska personer, även ideella föreningar och trossamfund, registrera sina verkliga huvudmän i Bolagsverkets register. Sverige vill undanta den ideella sektorn och beslutar nu om tilläggsdirektiv till penningtvättsutredningen.

Inom EU pågår förhandlingar om nya regler som innebär att även juridiska personer som saknar verklig huvudman ska registrera sig och sina ledningar hos Bolagsverket. Socialminister Jakob Forssmed, som också ansvarar för civilsamhällesfrågor, menar att de nya EU-reglerna innebär att tusentals ideella föreningar och registrerade trossamfund löpande ska registrera sig och sina ledningar hos Bolagsverket. Han konstaterar att det medför en omfattande administration för den ideella sektorn.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman meddelade fredagen 31 mars att 2022 års penningtvättsutredning har fått tilläggsdirektiv, med syfte att värna den ideella sektorn. Utredningen ska analysera hur EU-reglerna går ihop med den svenska grundlagen, ta ställning till vad som ska ske om registrering inte görs, men också analysera förslagens konsekvenser för den ideella sektorn.

– Penningtvätt är givetvis helt oacceptabelt och måste bekämpas. En av många frågor som nu behöver ställas är om de föreslagna åtgärderna kommer att ge några effekter och om de står i proportion till den ytterligare administrativa börda som läggs på föreningslivet, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på Fremia.

– Vi välkomnar att civilsamhället involveras i utredningsarbetet genom möjligheten att nominera två experter till arbetet. Fremia har redan inlett diskussioner med andra organisationer om detta, säger Patrik Schröder