Säkra en långsiktigt hållbar offentlig finansiering

Fremia har inför regeringens höstbudget lyft att våra medlemmar som driver offentligfinansierad idéburen och annan fristående verksamhet på uppdrag av regioner och kommuner måste få hållbara ekonomiska förutsättningar. Vi förväntar oss att kommuner och regioner räknar upp ersättningarna till verksamheterna med index, så att de följer kostnads- och löneökningarna i vården och omsorgen. Vi uppmanar också kommunerna och regionerna att lägga ut en större del av verksamheten till idéburna och andra värderingsstyrda fristående vård- och omsorgsgivare. Det skulle i sig vara kvalitetshöjande och ge både medarbetare och dem som verksamheten är till för en större mångfald i välfärden.

SKR har flaggat för att kommuner och regioner har stora ekonomiska bekymmer kommande år. I budgetpropositionen avsätter regeringen 10 miljarder kronor i förstärkta generella statsbidrag till kommuner och regioner. Vad det, enligt regeringen, innebär i ökade medel för respektive kommun och region framgår här. Därutöver föreslår regeringen ett sektorsbidrag om 3 miljarder kronor under 2024 till hälso- och sjukvården som ska betalas ut till regionerna efter vårdbehov. Kommuner och regioner får också ett antal riktade statsbidrag för olika utvecklingsområden. Mer om några av dem nedan.

Efterlängtat besked om Äldreomsorgslyftet

I budgetpropositionen föreslår regeringen att Äldreomsorgslyftet förlängs med 1,7 miljarder kronor per år. Satsningen sträcker sig över tre år. Det är ett efterlängtat besked eftersom behovet av kompetensutveckling är så stort i äldreomsorgen, inte minst relaterat till den skyddade yrkestiteln undersköterska som trädde i kraft 1 juli i år. Som vi har påtalat behövs det också förändringar i upplägget för att satsningen ska fungera bättre för Fremias medlemmar. Framför allt att det blir möjligt att finansiera uppdragsutbildningar. Det förväntar vi oss att regeringen preciserar i kommande uppdrag till Socialstyrelsen.

Införandet av den skyddade yrkestiteln undersköterska är en stor omställning för alla vård- och omsorgsgivare och för Sveriges största yrkesgrupp. Årets medel från Äldreomsorgslyftet tog slut redan första halvåret i Stockholm stad. Vi hoppas att beloppet 1,7 miljarder kronor kommer att vara tillräckligt för att motsvara kompetensbehoven och ser behov av att regeringen återkommer om utbildningsbehoven visar sig större. Vi får inte tappa välbehövlig kompetens i äldreomsorgen.

En viktig pusselbit för kompetensförsörjningen är att det inom vuxenutbildningen måste finnas utrymme för alla som vill utbilda och vidareutbilda sig inom vård och omsorg, med tanke på hur stora kompetensbehoven är. Vuxenutbildningen måste vidare kunna möta upp de behov som omställningen till den skyddade yrkestiteln undersköterska innebär. Regeringen avsätter nästan 1,4 miljarder kronor för att förstärka regionalt yrkesvux och 385 miljoner kronor för yrkeshögskoleutbildning för 2024 för att möta kompetensbehoven. Undersköterska är ett av de bristyrken som regeringen nämner som exempel.

Saknar satsning på Kammarkollegiets register för idéburna organisationer i välfärden

Inför regeringens höstbudget lyfte vi från Fremia att regeringen borde tillföra Kammarkollegiet en liten pott medel, cirka 5 miljoner kronor, för att få fart på registret för idéburna organisationer i välfärden. Då hade registret initialt kunnat finansieras och avgifterna sänkas till en rimlig nivå för att möjliggöra för en kritisk massa av organisationer att registrera sig. Någon sådan satsning går inte att utläsa ur regeringens budget, vilket vi beklagar. Det gör att även 2024 riskerar att bli ett förlorat år när det gäller att få till ett fungerande register för idéburen välfärd. Att det inte finns ett fungerande register försvårar för de regioner och kommuner som önskar nyttja de nya upphandlingsreglerna för idéburen välfärd, eftersom varje huvudman då själv måste göra bedömningen av vilka organisationer som är att betrakta som idéburna.

Andra nyheter och riktade medel i höstbudgeten när det gäller vård och omsorg

Andra nyheter och riktade medel i höstpropositionen som är av särskilt intresse för våra medlemmar inom vård och social omsorg:

• Vårdköer och vårdkapacitet: De riktade medel som regeringen aviserat för utökad vårdkapacitet och för att korta vårdköer blir i huvudsak prestationsbaserade, det vill säga regionerna måste visa resultat för att få del av dem. Sammantaget (inklusive beslutade medel) handlar det om cirka 5 miljarder kronor i prestationsbaserade medel 2024 och cirka 6,5 miljarder kronor 2025 för att korta vårdköer och öka vårdkapaciteten.
• God och nära vård: Fortsatta medel avsätts för att stödja utvecklingen mot god och nära vård. Sedan tidigare avsätts 3 miljarder kronor årligen. Ytterligare 43 miljoner kronor tillförs satsningen 2024 och medel aviseras även för 2025 och 2026.
• Nationell digital infrastruktur: Regeringen avsätter 77 miljoner kronor till E-hälsomyndigheten för att påbörja utvecklingen av en nationell digital infrastruktur för alla aktörer inom hälso- och sjukvården.
• Satsning mot cancer: Sedan tidigare har en dubblering av satsningen mot cancer och barncancer aviserats, vilket innebär en resursförstärkning om 500 miljoner kronor årligen.
• Främja psykisk hälsa: Den pågående satsningen för att främja psykisk hälsa förstärks med 100 miljoner 2024 och ytterligare 1,6 miljarder kronor 2025 och 2026.
• Ny socialtjänstlag: Regeringen avser att under 2024 lägga en proposition med förslag till en ny socialtjänstlag, som är tänkt att träda i kraft 2025. I höstbudgeten avsätts medel för att påbörja omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. För att stimulera omställningen föreslår regeringen en kompetens- och bemanningssatsning om 200 miljoner kronor för 2024, 1,2 miljarder kronor 2025 och 2,2 miljarder kronor årligen för 2026–2028.
• Sociala investeringar: Regeringen avsätter 10 miljoner kronor per år för att stimulera mer innovativa investeringsmodeller för sociala investeringar, såsom sociala utfallskontrakt.