Regeringen har bestämt sig för att avsluta bidragen till etniska föreningar. Det har gjort utspel under sommaren som dragit åt det hållet men igår kom ett skarpt budgetförslag: från årsskiftet försvinner de 19 miljoner som har gått till den här delen av civilsamhället. Trots att forskningen pekar på att de etniska organisationerna bidrar till integrationen.
Regeringen presenterade budgetnyheten att de etniska organisationerna inte längre ska få bidrag på DN-debatt. I stället vill man satsa 10 miljoner på elevers språkutveckling genom ett uppdrag till Skolverket. Utspelet var undertecknat arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson. Liberalerna har under en tid argumenterat för att de etniskt baserade organisationerna bidrar till segregation. Sios, paraply för de etniska organisationerna, replikerar att deras föreningar har varit en del av det svenska föreningslivet i över ett sekel, och att de fungerar som demokratiskolor för många som kommer till Sverige.
”Förslaget att slopa bidragen till etniska organisationer är inte bara en attack mot våra organisationer, utan ett angrepp på hela den svenska föreningsmodellen”, skriver Hulya Sinemli Gursac, ordförande för Sios.
Hur är det då? Är de etniska organisationerna ett hinder eller en möjlighet för sina medlemmar att förstå och vara en del av det svenska samhällslivet?
– Det finns en omfattande forskning på området som menar att de etniska organisationerna på ett påtagligt sätt bidrar till ökad integration, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.
Men, vad bygger då regeringen sitt budgetförslag på?
– De har under en tid byggt upp ett narrativ som handlar om att etniska organisationer är dåliga för integrationen. Men jag har inte sett att de har presenterat några belägg som styrker det påståendet.
– Satsningar på språkutveckling är såklart välkomna, men inte till priset av att strypa bidraget till en viktig del av civilsamhället och den svenska demokratiutvecklingen. Forskning och utvärderingar talar för att det lilla bidraget om 19 miljoner som delas ut till ett 40-tal etniska organisationer är väl investerade skattemedel. De bidrar bland annat till integration, språkutveckling och delaktighet i samhället, säger Patrik Schröder.