Jakob Forssmed är socialminister med ansvar för civilsamhällesfrågor och  har bland annat demokrativillkor på sitt bord. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Fremia delar utgångspunkten att statens resurser inte ska gå till icke-demokratiska och våldsbejakande organisationer. Strävan efter enhetliga och rättssäkra demokrativillkor är också välkommen. Den tidigare propositionen, Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället, har fått omfattande och samstämmig kritik. Den innehöll flera avgörande brister, särskilt när det handlar om synen på företrädarskapet och bristen på proportionalitet. Utformningen behöver justeras för att minska risken för allvarliga negativa konsekvenser som i sin förlängning kan leda till en försvagad demokrati, i stället för som avsikten är: en demokrati som värnas.

Ny proposition under 2023

Det är tydligt att regeringen och riksdagspartierna kommer att införa demokrativillkor, frågan är hur de ska utformas. För att få input inför detta bjöd Jakob Forssmed in till sakråd 13 december. Jakob Forssmed har ännu inte presenterat någon process för hur frågan kommer att tas vidare. Men Fremia uppfattar det som att regeringen kommer att bereda demokrativillkoren på departementet med utgångspunkt i tidigare utredningar, där det görs justeringar. Troligen lägger regeringen en proposition under 2023 för beslut av riksdagen.

I april 2024 presenterades en proposition med nya demokrativillkor för civilsamhället 

Åtgärder måste vara proportionerliga

Fremia arbetar tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer för att justera definitionen av företrädarskapet och åstadkomma en bättre proportionalitet. Vi kommer att fokusera på att avgränsa företrädarskapet till personer i ledande ställning, så att organisationernas möjlighet att verkligen ta ansvar blir rimlig. Men också på att införa kriterier som tar hänsyn till överträdelsens allvarlighetsgrad, systematik och utsträckning i tid.

Det är även önskvärt att indraget stöd enbart kommer i fråga för återkommande överträdelser som reflekterar organisationens värderingar. Enskilda överträdelser bör alltså inte vara en tillräcklig grund för att dra in ett stöd. Kraven för vilka åtgärder som ska vidtas av organisationen eller trossamfundet när en överträdelse har skett, behöver också vara anpassade till händelsens karaktär och den aktuella organisationens struktur.

Fokus på konkreta överträdelser

Fremia förväntar sig att regeringen i det fortsatta arbetet håller kvar vid det som var bra med det tidigare förslaget, nämligen grundprincipen om att det är konkreta ageranden – inte ideologi eller livsåskådning – som ska kunna leda till begränsningar av statlig finansiering. En sådan utformning ger en god grund för staten att agera icke-diskriminerande med stor bibehållen religions- tanke- och handlingsfrihet för organisationer och trossamfund.

Ett alternativt fokus på vida och oprecisa begrepp som islamism och extremism leder bort från konkreta klandervärda ageranden och pekar i stället mot en reglering av vilka livsåskådningar som ska uteslutas från stöd. En sådan utveckling vore mycket olycklig och är något som Fremia med flera starkt avråder ifrån.