Nästan 100 000 människor har varit arbetslösa i mer än två år och antalet fortsätter att öka. Bland dem som har varit arbetslösa mer än ett år bedöms över 40 000 personer ha en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Men mörkertalet kan vara stort då Arbetsförmedlingen menar att det finns brister i systemet för att fånga upp personer med funktionsnedsättning.

Att bryta den här utvecklingen är centralt, såväl för de enskilda individerna som för samhället i stort eftersom vi vet att varje dag i sysslolöshet ökar avståndet till arbetsmarknaden. Här krävs kraftfulla och omedelbara åtgärder.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen problematisk

Dessvärre har Arbetsförmedlingens möjligheter att arbeta med dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, inte minst dem med en funktionsnedsättning, kraftigt försämrats de senaste åren. Antalet handläggare som är specialiserade på gruppen har minskat. De digitala systemen och arbetsformerna fungerar dåligt för funktionsnedsatta. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) och civilsamhällsaktörer, som har lång erfarenhet av att arbeta med förstärkt arbetsträning och erbjuda anpassade anställningar för gruppen, används i betydligt mindre omfattning än tidigare. Den reformerade Arbetsförmedlingen prioriterar i stället upphandlade tjänster.

Samtidigt har flera tongivande aktörer framfört att stöd via upphandlade aktörer inte lämpar sig för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Myndigheten för delaktighet menar att Arbetsförmedlingens nya arbetssätt, med standardiserad bedömning och fastställda processer hos upphandlade aktörer, inte är anpassat för långtidsarbetslösa med komplexa kombinationer av svårigheter. Samma invändning lyfts av många av de remissinstanser som har svarat på höstens remiss om den fortsatta reformeringen av Arbetsförmedlingen (Ds 2021:27).

Arbetsförmedlingens tidigare analyschef Annika Sundén har, sedan hon avgick i protest, beskrivit att det är svårt att utforma fungerande upphandlingar för långtidsarbetslösa, eftersom stödet som krävs behöver vara individuellt, långsiktigt samt kräver kontinuitet och samverkan med andra aktörer. Det skulle vara bättre att hantera arbetet inom ramen för Arbetsförmedlingens egen verksamhet.

Vi ser med oro på den aktuella upphandlingen Steg till arbete som Arbetsförmedlingen nu gör. Den riskerar att omöjliggöra de samarbeten – med ASF, civilsamhället, kommuner, samordningsförbund och ESF-projekt – som är helt avgörande för framgångsrika arbetsmarknadspolitiska insatser för bland annat funktionsnedsatta.

Vårt förslag: Civilsamhälleslyftet

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är kallad till arbetsmarknadsutskottet 17 februari för att diskutera just långtidsarbetslösheten och hur Arbetsförmedlingens reformering har påverkat stödet till långtidsarbetslösa. I ett PM utställt till arbetsmarknadsutskottet och arbetsmarknadsdepartementet har vi lämnat ett skarpt förslag inför det mötet.

Förslaget tar avstamp i erfarenheter från funktionsrättsrörelsen, organisationer i civilsamhället och arbetsintegrerande sociala företag. Med en investering på sex miljarder över tre år kan de 40 000 långtidsarbetslösa med nedsatt eller oklar arbetsförmåga komma i arbetsträning och anpassad anställning hos ASF och civilsamhället. Vi kallar det för Civilsamhälleslyftet och det bygger på befintliga verktyg som förstärkt arbetsträning och lönebidrag för utvecklig i anställning. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt föreslås följa arbetet och bygga evidensbaserad kunskap kring vad som faktiskt är till nytta för dem som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.

Alla som kan arbeta bör ges möjlighet till det, utifrån sina individuella förutsättningar. Det är dags att knäcka långtidsarbetslösheten.

Ulrica Persson, ordförande i Skoopi, de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation

Patrik Schröder, samordnare civilsamhällesfrågor, arbetsgivarorganisationen Fremia

Debattartikeln publicerades först i Dagens Samhälle