Jag vill verkligen tacka för ert engagemang och er tid. Tyvärr hann vi inte prata med alla som anmält sitt intresse men jag är övertygad om att vi nu har en bra bild över hur medlemmarna upplever både lagens tillämpning idag och vilka farhågor som utredarens förslag till förändring har väckt. Här följer en sammanställning av de erfarenheter ni delat med er av.

Utredningen En moderniserad arbetsrätt: SOU 2020:30

Turordning – svåra frågor och blandade erfarenheter

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist har våra medlemmar olika erfarenheter av hur väl nuvarande lagstiftning fungerar. I huvudsak tycker våra medlemmar att det är orimligt att fackförbund ska kunna begära sammanläggning av olika driftsenheter. Regleringen uppfattas som godtycklig och är svår att förklara för personalen.

Vad gäller utökade möjligheter till undantag för upp till fem arbetstagare i turordningslistan upplevs detta inte som ett behov hos större medlemmar, medan mindre medlemmar är starkt positiva till förslaget. Det framhålls att det framtida behovet av kompetens idag inte tillgodoses vid arbetsbristsituationer. Många gånger besitter de senast anställda just den kompetens och drivkraft som behövs för att säkra verksamhetens fortlevnad.

Flera medlemmar föreslår att antalet som kan undantas borde variera med företagets storlek. Många ger uttryck för att förändringar av antalet undantag inte i sig gör lagen enklare att tillämpa. Helt klart är att om möjligheten funnits hade den använts. 96 % av de som svarat på enkäten uppger att hade påverkat vilka personer som hade haft kvar sin anställning. 38 % eller 48 menar att verksamheten har påverkats negativt av nuvarande turordningsregler.

Kompetensutveckling

Kring utredningens förslag om att arbetsgivaren i skälig utsträckning ska vara skyldig att kompetensutveckla arbetstagaren finns det en stor oro. Kommer den kompetensutveckling som sker informellt genom byte av arbetsuppgifter, erfarenhetsutbyten med kollegor, handledning, interna kurser och utbildningsdagar att definieras som kompetensutveckling, eller menar utredaren enbart externt anordnad utbildning?

Det finns även farhågor att skattefinansierade verksamheter inte kommer att få täckning för merkostnaden detta innebär och att svårigheten med att mäta och kvalitetssäkra utbildning kommer att leda till tvister med arbetstagarparten. Av de som svarat på enkäten uppger endast 33 % att de idag har en dokumenterad kompetensutvecklingplan.

Uppsägning av personliga skäl

Vad gäller uppsägning av personliga skäl så har våra medlemmar mestadels negativa erfarenheter. Vid uppsägning på grund av personliga skäl gäller som huvudregel att även om uppsägningstiden löper ut, har arbetstagaren rätt att kvarstå i tjänst till dess dom faller. Att en arbetstagare som arbetsgivaren tvingats säga upp kan klamra sig fast vid en anställning under lång tid upplevs som kostsamt och orimligt. Ofta kan arbetstagaren inte kvarstå i aktiv tjänst då risken är stor att arbetets kvalitet, arbetsmiljön för kollegor och kundrelationer då äventyras.

Det är en genomgående uppfattning från medlemmarna att en ogiltighetstalan förs även om arbetstagaren inte är det minsta intresserad av att faktiskt återgå eller kvarstanna i tjänst. Syftet är i stället att sätta arbetsgivaren under hårdast möjliga press och tvinga fram en så dyr uppgörelse som möjligt. En stor majoritet av medlemmarna ställer sig bakom utredarens förslag till att kraftigt begränsa och i vissa fall avskaffa möjligheten till ogiltighetsförklaring. Av de som svarat på enkäten uppger många att de tvingats acceptera oskäliga uppgörelser för att undvika dubbla lönekostnader eller långdragna juridiska prövningar.  

Remissvaret är inlämnat

Vårt remissvar är nu inlämnat. Om utredningens förslag kommer att leda till några förändringar är mer osäkert. Den partsöverenskommelse som Svensk Näringsliv och PTK är eniga om har fått brett politiskt stöd och möjligen är därmed förslagen på förändringar redan överspelade.

Det finns ett behov av att reformera LAS

I remissvaret är vi tydliga med att vi ser ett behov av att reformera LAS, men om detta sker via lagstiftning utan en stabil majoritet i riksdagen ser vi en stor fara i att förändringarna blir temporära. Utredningen har redan lett till yrkanden i pågående avtalsrörelse och har därmed ytterligare försvårat möjligheten att teckna de stabila och långsiktiga avtal som nu behövs. Vi behöver, enkelt uttryckt, en bättre grund att stå på än vad förslaget kan leverera.

Utredningen adresserar många problem men långt ifrån alla

Osäkerheten i vad som krävs för att sakliga skäl för uppsägning skulle vi få fortsätta att leva med och därmed kvarstår den ekonomiska risk arbetsgivaren utsätter sig då utgången av en rättslig prövning inte går att förutse. Lagens krav kring kompetensutveckling väcker även farhågor kring stora kostnader och svårigheter att mäta och kvalitetssäkra utbildningsinsatser. Detta är två exempel där utredningen är otillfredsställande.

Utredaren har haft ett svårt uppdrag i att balansera olika intressen. Arbetet har inte varit förgäves. Mycket i utredningen är väl värt att beakta när nu en delvis ny ordning på arbetsmarknaden är på väg att formas.

Avslutande ord

Det är svårt att göra en rimlig avvägning mellan arbetstagarens behov av skydd och arbetsgivarens behov av rätt kompetens. Det visar inte minst den senaste tidens politiska utspel och de resultatlösa förhandlingarna om anställningsskydd och omställning som förts mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Oavsett vad utredarens förslag i slutändan får för genomslag lär frågan vara fortsatt aktuellt under hösten. Det är sannolikt att någon sorts förändring står för dörren.