Skräddarsytt avtal stärker villkoren för civilsamhället

Det nya avtalet för arbetare inom civilsamhället som Fremia tecknat med Kommunal har nu trätt i kraft. Ett brett kollektivavtal med stora möjligheter till lokala anpassningar som gynnar föreningar och andra verksamheter i sektorn.

Det innebär att Fremia nu har två helt nya kollektivavtal för anställda inom civilsamhället: ett avtal för tjänstemän och ett för arbetare inom civilsamhället.

− Det är i grunden ett traditionellt kollektivavtal, med hållbara villkor som kan anpassas lokalt för våra medlemmar utifrån deras specifika förutsättningar, säger Jasmina Helander, avtalsansvarig och biträdande förhandlingschef för området välfärd på Fremia.

Att civilsamhället inkluderas i avtalsnamnet ska signalera just detta: att Fremia strävar efter att vara en stark kraft för civilsamhällets organisationer.

− Fremia har som ambition att bli starkare inom den idéburna sektorn och nu när vi har två bra kollektivavtal för civilsamhället har vi större möjlighet att påverka vilka villkor som ska gälla i sektorn.

Det nya avtalet är en sammanslagning av KFO:s tidigare avtal för turism och fritid och Idea:s arbetaravtal. Under avtalsrörelsen, när planerna på samgåendet mellan organisationerna och bildandet av Fremia var i full gång, blev målet för Fremia att teckna ett större kollektivavtal som riktar sig till gruppen arbetare inom civilsamhället. Och resultatet är ett brett kollektivavtal som kan tillämpas av arbetsgivare inom många olika verksamheter.

Chamilla Bohman och Jasmina Helander skriver under Kollektivavtal för arbetare inom civilsamhället.

Chamilla Bohman, enhetschef på Kommunal och Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef för området välfärd på Fremia skriver under avtalet. Foto: Dan Coleman.

Ett avtal som omfattar fler

Avtalet, som gäller från 1:a juni 2021, omfattar alla yrkesgrupper som Kommunal organiserar inom civilsamhället där inget annat kollektivavtal tillämpas mellan Fremia och Kommunal. Medlemmar idag är mestadels ideella organisationer – allt ifrån kulturföreningar, museum, kvinnocenter, djurskyddsföreningar och kattpensionat till verksamheter inom friluftsliv.

För tillfället är 43 företag anslutna till avtalet. Men ambitionen är att kunna utveckla kollektivavtalet så att fler arbetsgivare och även fler av Kommunals medlemmar omfattas.

Kommunal har idag ett 70-tal kollektivavtal, men strävar efter att ha färre avtal.  

− Det är en fördel att det blivit ett enda avtal, det är inte ett självändamål att ha så många avtal som möjligt. Det är enklare att ha färre avtal som fler går på, då vet man vad som gäller, säger Lars Fischer, gruppchef och avtalsansvarig på Kommunal.

Möjlighet till lokala överenskommelser

Unikt för avtalet är att det finns stora möjligheter för parterna att komma överens lokalt, till exempel när det gäller villkor för nattarbete om det ingår i verksamheten.

− Det här kollektivavtalet ger lokal part större möjlighet att komma överens om villkor utifrån de förutsättningar man har lokalt, till exempel om man tittar på det här med nattarbete och även när man tittar på anställningsformer. Det ska finnas en flexibilitet där ute, säger Jasmina.

Många verksamheter inom civilsamhället lever under knappa ekonomiska förhållanden och är beroende av till exempel finansiering genom frivilliga bidrag eller donationer. Eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten.

− För att få det här att gå runt kräver det att man är kreativ men det kräver också att det är ordning och reda i verksamheten. Kollektivavtal är ett sätt att åstadkomma det – de skapar bra villkor både för verksamhet och medarbetare. De kan också bidra till att öka attraktionskraften för att rekrytera personal.

Fler semesterdagar

Lars lyfter fram tre saker som han är mest nöjd med från avtalsförhandlingarna:

− Att löneökningarna hamnade enligt märket, skrivningarna vi fick in om övertid och längre semester.

Ideas tidigare avtal följde semesterlagens villkor med 25 dagars semester för alla anställda, men nu kommer en semestertrappa att tillämpas. Efter en övergångsperiod på tre år får den som fyllt 40 år istället 28 dagars semester.

− De som haft Ideas:s avtal får inledningsvis samma antal semesterdagar som tidigare men från 2024 får de tre dagar till när man har fyllt 40.

Från 2027 får anställda 31 dagar det år hen fyller 40 och 32 dagar från 50 år, precis som man tidigare hade på KFO-sidan. För de som haft KFO:s avtal blir det samma antal semesterdagar som tidigare.

En annan sak han är glad över att ha fått igenom är föräldrapenningtillägg även för pappan om bägge föräldrar jobbar för samma arbetsgivare. Något som tidigare bara var möjligt för mamman.

− Ur ett jämställdhetsperspektiv blev det en väldigt bra skrivning.

Lars Fischer, avtalsansvarig på Kommunal.

Lars Fischer, avtalsansvarig på Kommunal. Foto: Kommunal.

Värnar om den svenska modellen

Förhandlingarna började i oktober 2020 och avslutades i slutet av april när parterna landade i ett kollektivavtal som de var nöjda med. Den svåraste nöten att knäcka för Fremia var att hitta övergångsbestämmelser när det gällde semesterreglerna som skulle kunna fungera praktiskt för de olika verksamheterna.

− Både vi och Kommunal är del av, och värnar om, den svenska modellen. Som parter på arbetsmarknaden har vi ju olika roller som vi spelar, vi företräder våra medlemsgrupper och vill skapa ett kollektivavtal som är till fördel för våra respektive medlemmar. Där tycker jag att vi kunnat mötas halvvägs, vi har haft en väldigt konstruktiv och framåtsyftande dialog, säger Jasmina.

Lars håller med om att samarbetet har fungerat bra.

− Det har varit ett givande och tagande på ett bra plan. Vi har bollat idéer och ändringsförslag från bägge håll och jag upplever att bägge sidor var nöjda. Vissa saker har man fått igenom och andra saker har man fått svälja.

Hur kan Fremia och Kommunal arbeta tillsammans för att utveckla avtalet?

− Vi vill teckna kollektivavtal som är tillämpbara för våra arbetsgivare, samtidigt som man inte försämrar villkoren på något sätt för arbetstagare, utan tvärtom att avtalet gynnar båda parter, säger Jasmina.

Hon ger exempel på de omvärldsförändringar vi sett under året med pandemin, vilket även påverkat civilsamhället. Och när civilsamhället förändras behöver även kollektivavtalen utvecklas.

− Så fort det är en kris – vilka är det då som steppar upp? Jo, då är det civilsamhället som agerar som ett komplement till det offentliga. Utan civilsamhället klarar sig inte samhället. Det här året har visat på att man hela tiden behöver skapa bra förutsättningar så att civilsamhället kan vara just ett komplement till det offentliga och privata.

Här återkommer hon till vikten av kollektivavtal som är anpassade efter de förutsättningar verksamheten har.

Lars å sin sida vänder på frågan och menar att det är viktigt att fråga sig hur man definierar utveckling av avtalet.

− Vad är ett modernt avtal? Har vi samma bild av det eller inte? Vi har aldrig diskuterat på djupet i den frågan. Men det finns allt hopp om att avtalet kan utvecklas åt ett håll som vi bägge två vill framöver.

Att höra det som inte sägs

Att förhandla digitalt har såklart varit en stor utmaning även om det gått över förväntan. Vad händer när en stor del av kroppsspråket försvinner bakom skärmen?

− Att förhandla är ett hantverk som mycket består i att höra det som inte sägs i rummet. Kroppsspråk är väldigt viktigt i förhandlingar, men nu blir det inte lika tydligt. Där har man behövt förfina sina sinnen. Man har lärt sig att se och höra andra saker, det som inte sägs, säger Jasmina.

Hon tror att övergången till digitala förhandlingar över lag skapat mer jämlika villkor, att kvinnor kunnat kliva fram på ett annat sätt vid förhandlingsbordet.

− Att förhandla digitalt är också en del av utvecklingen, att hitta nya former att mötas, nya arenor.

Logga in och läs hela avtalet

Text: Elin Sahlin

Uppdaterad
för 3 månader sen