Inför kursen Arbetsrätt – det du behöver veta för att göra rätt!

– så får du ut mesta möjliga nytta av din kurs


Välkommen till kursen Arbetsrätt – det du behöver veta för att göra rätt! Det här är en arbetsrättslig grundkurs för att ge dig den teoretiska grundplattan i din roll som arbetsgivare, och hjälpa dig att göra rätt i förhållande till lagar och avtal, dina medarbetare och i relationen till facket.

Det finns inga förkunskapskrav för att gå kursen. Men för att du ska få ut så mycket som möjligt av kursen, är det bra att du förbereder dig. 

Det här behöver du göra:

 

  • Leta reda på och bekanta dig med lagtexter och kollektivavtal för din verksamhet
  • Läsa texten nedan om de olika delarna i det arbetsrättliga systemet, med tillhörande frågor
  • Reflektera över dina utmaningar och skicka in dem, så att vi kan göra en så bra kurs som möjligt för dig och de andra kursdeltagarna

Lagtexter och avtal

Det underlättar för dig om du har letat reda på relevant lagtext och avtal och bekantat dig med det övergripande innehållet.

Förbered dig genom att ta fram följande material:

  • Det/de kollektivavtal som gäller för din verksamhet. Det hittar du här: Kollektivavtal. Du behöver logga in för att se avtalen.
  • Medbestämmandelagen
  • Lagen om anställningsskydd
  • Förtroendemannalagen

Lagtexten kan du enkelt hitta på nätet genom en googling. På Lagen.nu hittar du exempelvis ovanstående lagar. Det finns även böcker och andra skrifter med lagtext att beställa, till exempel här, om du föredrar fysiskt format. Tänk då på att lagarna kan komma att ändras och att det är viktigt att vara uppmärksam så att du alltid utgår från den senaste versionen av lagtexten.

De olika delarna i det arbetsrättliga regelsystemet

En arbetsrättslig fråga kan finna sitt svar inom en rad olika regleringar som rör anställningsförhållandet. För att vara säker på att frågan besvaras korrekt är det viktigt att känna till hur det arbetsrättsliga regelverket ser ut och hur olika regleringar förhåller sig till varandra. Bilden illustrerar de olika delarna i det arbetsrättsliga regelsystemet. 

Modell med en pyramid i tre nivåer och en cirkel

Lagstiftning

I botten av pyramiden finns lagstiftningen. Den utgör basen inom arbetsrätten. En del frågor regleras i EU-direktiv som sedan införlivats i svensk rätt genom nationell lagstiftning. Ett exempel på detta är arbetstidsdirektivet som reglerar vissa frågor om arbetstidens omfattning och förläggning. Direktivet har införlivats i svensk rätt genom ändringar i arbetstidslagen.

Medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd och förtroendemannalagen är tre viktiga lagar som stora delar av arbetsrätten vilar på. Dessa tre lagar kommer vi att beröra under kursen. Andra exempel på viktiga arbetsrättsliga lagar är semesterlagen, föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen.

Kollektivavtal

Ovanpå lagstiftningen finns kollektivavtalen. Det framgår av lagtexten vilka delar man kan avvika från genom avtal eller kollektivavtal. Detta kallas för lagens dispositivitet. Är lagregeln semidispositiv innebär det att en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund kan komma överens om en avvikande regel genom ett centralt kollektivavtal.

Svensk arbetsrätt bygger till stor del på tanken om att parterna kan komma överens om särskilda regler anpassade till en viss bransch. Detta är en del av den svenska modellen, som vi kommer prata mer om vid kurstillfället.

De centrala kollektivavtalen kan i sin tur lämna det till lokala parter, enskild arbetsgivare och lokalt fackförbund, att avtala om vissa delar, för att kunna anpassa villkoren efter verksamhetens särskilda behov. Det är vanligt att teckna lokala kollektivavtal till exempel i fråga om arbetstider.

Anställningsavtal

Högst upp i pyramiden hittar vi det enskilda anställningsavtalet som gäller mellan arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren. I sin mest avskalade form innehåller anställningsavtalet information om arbetsgivaren och arbetstagaren, om arbetstagarens befattning, anställningsform, anställningens omfattning samt om lön. Anställningsavtalet bör också innehålla en hänvisning till tillämpligt kollektivavtal.

I anställningsavtalet finns även möjlighet för arbetsgivaren och arbetstagaren att komma överens om ytterligare villkor som ska gälla för anställningen. Dessa villkor får dock inte strida mot tvingande regler i lag eller kollektivavtal. I den del de strider mot sådana föreskrifter är villkoren ogiltiga. Exempel på frågor som kan regleras i anställningsavtal är överenskommelser om ömsesidig uppsägningstid om till exempel tre månader eller extra semesterdagar.

Policys

Som en egen bubbla lite vid sidan av ligger policys. Det är regler som är ensidigt framtagna av arbetsgivaren och som således inte är bindande på samma sätt som kollektivavtal och anställningsavtal. Förmåner eller regler kring anställning som är angivna i policys kan ensidigt återtas av arbetsgivaren vid behov. Exempel på frågor som vanligen regleras i policys är friskvårdsbidrag och kostförmåner.

Hängde du med?

Påverka kursens innehåll