90 procent av landets kommunpolitiker vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa viktiga samhällsproblem. Sju av tio kommunpolitiker vill se fler samarbeten med idéburna välfärdsaktörer genom så kallade Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Det visar en ny Demoskopundersökning som har gjorts på uppdrag av Fremia. Hur ser det ut i din kommun?
Landets kommuner har ansvar för många av våra viktigaste och mest akuta samhällsutmaningar. Men det offentliga kan inte lösa allt på egen hand. Samarbetet med civilsamhällets organisationer och den idéburna sektorn är avgörande.
Det har Sveriges kommunpolitiker insett. Resultaten i en ny Demoskopundersökning, som Fremia har beställt, visar att 90 procent av kommunpolitikerna vill stärka civilsamhällets förutsättningar att lösa samhällsproblem. 62 procent vill öka den egna kommunens finansiering av civilsamhället.
– Det är glädjande att våra kommunpolitiker ser så positivt på samarbete med civilsamhället och den idéburna sektorn. Sammantaget visar vår undersökning på en stark tilltro till civilsamhällets kapacitet att lösa samhällsproblem, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.
Tydliggör regler kring IOP
Sju av tio kommunpolitiker vill, enligt Fremias Demoskopundersökning, se mer samverkan med civilsamhället i form av Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Samtidigt visar resultaten att nästan var fjärde kommunpolitiker i undersökningen antingen inte känner till IOP, eller är osäkra på om det vore en lämplig modell för deras kommun. Störst är osäkerheten bland kommunpolitikerna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.
– Vi i idéburen sektor och civilsamhället har en hemläxa att göra. Vi måste fortsätta att sprida kunskap till landets förtroendevalda om IOP som samverkansmodell, och om hur den kan bidra till nytta för kommunernas invånare. Men det behövs också ett tydligt politiskt ställningstagande om IOP, gärna en lagstiftning, säger Patrik Schröder.
Kommuner som testat gillar IOP
IOP är i många fall den bästa samverkansformen vid komplexa samhällsutmaningar. Ett bra exempel på mervärdena av IOP är partnerskapet mellan Göteborgs stad och fem idéburna organisationer – Räddningsmissionen, Stadsmissionen i Göteborg, Skyddsvärnet, Reningsborg och Bräcke diakoni – i deras gemensamma mottagande av ukrainska flyktingar. Kommunen lyfter fram att ukrainska familjer, tack vare samarbetet, får hjälp med boende, men också med att söka jobb och socialt stöd.
– Politikerna i Göteborg är mer positiva till IOP än kommunpolitikerna i snitt. Det är kommunpolitikerna i Uppsala också, liksom i flera andra städer som redan har etablerade partnerskap med civilsamhället. Det pekar på att IOP är en uppskattad samverkansform, men också på att potentialen för fler IOP:er runtom i landet är stor, säger Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd hos Fremia.
Reservera upphandlingar till idéburna
Sedan årsskiftet finns nya upphandlingsregler som gör det möjligt för staten, kommuner och regioner att reservera upphandlingar och valfrihetssystem enligt LOV enbart för idéburna aktörer. Det skapar helt nya möjligheter till mer idéburen verksamhet i Sverige.
Fremias Demoskopundersökning visar att nära hälften av kommunpolitikerna, 46 procent, vill reservera upphandlingar och valfrihetssystem enligt LOV till idéburna organisationer. Mest positiva är kommunpolitikerna i Halland, där 6 av 10 vill använda de nya möjligheterna till idéburen välfärd. Även i Blekinge, Gotland, Gävleborg, Uppsala och Värmland vill en majoritet av kommunpolitikerna använda de nya lagreglerna.
– Det finns ett starkt förtroende hos både politiker och allmänhet för idéburna verksamheter i välfärden. I dag utgör dock andelen idéburna bara tre procent av välfärden, men vi hoppas att det ska öka nu framöver. En förutsättning är att politikerna inte bara kommer med vackra ord utan också gör verkstad av de nya upphandlingsreglerna. Det vill till att några kommuner och regioner visar vägen om vi ska få mer idéburen verksamhet i Sverige, vid sidan om kommunala och kommersiellt drivna verksamheter, säger Karin Liljeblad.
Åtgärder behövs
För att öka samverkan mellan kommuner och civilsamhället, och lösa fler samhällsutmaningar, behövs enligt Fremia:
- Regelverk och finansieringsmodeller behöver vara stabila och långsiktiga. Kommuner och andra offentliga aktörer behöver räkna upp bidrag och ersättningar, så att de speglar kostnadsläget – gärna genom indexering. I nuläget går många verksamheter på knäna eftersom de inte har fått sina bidrag eller ersättningar uppräknade på många år, trots rekordinflation och avtalsrörelsens stora löneökningar.
- Använd den palett av samarbetsmöjligheter som finns. Olika samhällsutmaningar kräver olika typer av samarbeten; föreningsbidrag, både generella och mer riktade, reserverad upphandling och IOP. Dialogen med civilsamhället behöver pågå ständigt, det förenklar och snabbar på processen att få till bästa möjliga samarbete när behoven uppstår.
- Stifta en lag om IOP. Det finns en osäkerhet och försiktighet hos kommunförvaltningar om att ingå IOP. Det är synd, en ökad användning av IOP skulle göra verklig skillnad för många människor och bidra till att lösa de mest kritiska samhällsproblemen.
– Vår undersökning visar att det finns ett stort intresse bland kommunpolitiker för att lösa samhällsproblemen tillsammans med civilsamhället och den idéburna sektorn. Det är bra, erfarenheter från både Sverige och andra länder visar att det är ett utmärkt sätt. Både när det gäller snabbt uppkomna kriser, som behovet att ta emot ökade flyktingströmmar till följd av kriget i Ukraina, eller mer långsiktiga behov som att motverka gängkriminalitet, säger Patrik Schröder.
Ta del av hela undersökningen:
https://www.fremia.se/nyhetsrum/nyheter/2023/vad-tycker-kommunpolitiker-om-civilsamhallet-och-ideburen-sektor/
För mer information och kommentarer, kontakta:
Karin Liljeblad, senior branschexpert för idéburen välfärd hos Fremia, 08 702 54 92, karin.liljeblad@fremia.se
Patrik Schröder, samordnare civilsamhälle hos Fremia, 08-702 54 06, patrik.schroder@fremia.se