Barnrättsorganisationen Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat med att förbättra levnadsvillkoren för de 500 000 barn och unga i Sverige med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld. Arbetet sker genom nio olika stödprogram, där ca 100 barn deltar per vecka. Här får de möjlighet att berätta om sina svåra hemförhållanden och genom organisationen erbjuds långsiktigt stöd och gemenskap.

Linn Englund är verksamhetsutvecklare och barnombud på Maskrosbarn.

- Maskrosbarn fungerar också som remissinstans. På barnens uppdrag bedriver vi ett kunskapshöjande arbete för alla som arbetar med barn i utsatthet samt ett påverkansarbete för att förbättra lagar, processer och system.

Från insikt till insats

2016 släppte Maskrosbarn rapporten ”Jag är bara en påse med pengar” som undersökte ungdomars upplevelser av det stöd de hade fått från socialtjänsten. Resultaten visade att det fanns en stor grupp ungdomar som saknade stöd som matchar deras behov.

- Det handlar om ungdomar i mellanrummet mellan öppna insatser och placering, de som behöver mer stöd än att träffa en kontaktperson en gång i veckan, men som fortfarande har det tillräckligt bra hemma för att bo kvar, berättar Linn Englund.

De här personerna riskerar att falla mellan stolarna och bli utan den hjälp som de behöver. Det har framkommit i många av de återkommande samtal som hålls med deltagarna i de stödprogram som organisationen håller i.

- Vi har länge påtalat vikten av att socialtjänsten utvecklas, med fler insatser som matchar ungas behov. Nu har vi tagit saken i egna händer och tillsammans med ungdomar utvecklat insatsen Extravuxen.

Linn Englund, verksamhetsutvecklare och barnombud på Maskrosbarn. 

Extravuxen innebär att ungdomar som saknar trygga vuxna i sin omgivning får en vuxenkontakt som kompenserar för det stöd som föräldrarna inte kan ge. Den extra vuxna fyller tomrummet mellan nuvarande öppenvårdsinsatser och placering. På så sätt kan samverkan mellan det offentliga och civilsamhället erbjuda en biståndsbedömd insats. En insats som ger fler ett flexibelt och individanpassat stöd.

- Med sin Extravuxna kan man få känna sig sedd, prata om det som känns tufft och vid behov sova över. Till skillnad från det stöd som idag finns att tillgå via socialtjänsten, som ofta är riktat till hela familjen, är Extravuxen ett stöd som kompenserar för det föräldrarna inte kan ge och ett stöd som enbart är till för ungdomens själv.

Extravuxen utsett till Årets initiativ

Maskrosbarn prisas nu för sin insats, Extravuxen har utsetts till Årets initiativ som delas ut av Forum – idéburna organisationer med social inriktning. I bedömningen värderas hur nytänkande initiativet är, vilken effekt initiativet fått eller förväntas få för målgruppen och i förlängningen vårt samhälle, samt hur långsiktigt hållbart innovationen är.

Linn Englund understryker att utmärkelsen har stor betydelse för organisationen, liksom att Extravuxen uppmärksammas.

- Vi har under de 17 år vi funnits mött barn i utsatthet och fått ta del av deras berättelser om hur det stöd de fått många gånger inte varit tillräckligt. Barns röster får sällan höras i utvecklingsprocesser och det görs alltför ofta vuxengissningar kring vad barn behöver. Vi vet att barn är experter på sin egen situation och därför känns det extra fint att Extravuxen uppmärksammas, som är en insats utvecklad av ungdomar.

- Vi är också glada över att juryn har uppmärksammat att vi jobbar tillsammans med offentlig sektor för att skapa förändring. Det är något som vi har arbetat för att uppmärksamma i många år, det vill säga att vi blir bättre tillsammans och att komplexa utmaningar kräver att vi jobbar tillsammans.

Ett samarbete mellan kommun och ideell verksamhet som gör skillnad

Inom de kommuner som har implementerat Extravuxen har man uppmärksammat en förändrad syn på delaktighet och ungdomens behov av stöd.

- Socialtjänstens insatser har omvärderats. Enbart korta stödinsatser kan inte vara lösningen för barn och unga i en familj med långvarig problematik. En kommuns socialsekreterare beskrev att där det tidigare inte fanns något stöd att erbjuda för den utsatta finns nu Extravuxen som ett kompensatoriskt stöd. Det riktas också enbart till den ungdomen och inte till hela familjen, vilket har varit av betydelse. Där tror vi att vi som ideell organisation, som har lång erfarenhet av att möta målgruppen, kan bidra både med vår kunskap och skapa kontaktytor mellan makthavare och barn.

Om Årets initiativ

Årets initiativ är en utmärkelse som Forum – idéburna organisationer med social inriktning delar ut till en ideell organisation som under de senaste åren tagit fram ett initiativ som bidrar till positiv samhällsutveckling.

Årets initiativ finansieras av Fremia samt av Stiftelsen Kungliga Patriotiska Sällskapets Understödsfond.

Juryns motivering till utmärkelsen

Pristagaren av Årets initiativ 2022 är ett utmärkt exempel på den innovations- och förändringskraft som ryms i civilsamhället. Föreningen Maskrosbarn har genom stödet ”Extravuxen” på ett uppfinningsrikt och lösningsfokuserat sätt utvecklat en modell som stärker skyddsnätet för unga i Sverige. I en tid där vi ser en tilltagande social utsatthet, risk för ökad barnfattigdom och svåra utmaningar i välfärden är det viktigare än någonsin att stärka och utveckla samhällets verktygslåda. Extravuxen gör detta genom att erbjuda unga i svåra livssituationer ett särskilt stöd och en trygg vuxen i deras sociala nätverk. Detta sker via en framgångsrik samverkansmodell med kommunernas socialtjänst, där insatsen erbjuds som en integrerad tjänst i det offentliga välfärdssystemet. Stödet riktar sig till de vars behov inte kan tillgodoses av nuvarande öppenvårdsinstanser men som inte heller uppfyller kraven för en placering. Genom att involvera unga i utformningen av stödet har en mycket stark grund lagts för ett långsiktigt arbete som kan förbättra ungas livssituation.

Årets jury

Juryn för Årets initiativ 2022 har bestått av Truls Neubeck (Growth Hub, Rädda Barnen), Patrik Schröder (Fremia), Maria Alsander (Forum), Malin Lindberg (Luleå Tekniska Universitet) och Arne Ljungelin (Synskadades riksförbund, mottagare av utmärkelsen 2021).