Leif Linde är lite rosslig när vi samtalar på telefon en onsdagmorgon. Han har redan haft två videomöten. 2020 var videokonferensernas år, men också året då många, som Leif, kunde vrida blicken från datorskärmen i hemmakontoret till rådjur på tomten. Leif ser dem genom fönstret, två meter från där han sitter. Han har nyligen lämpat av 40 kilo viltfoder som ska räcka ett tag och fortsatt locka dit djuren under en elräkningsaccelererande, frostnupen vinter. Coronaåret var ett år då KFO ägnade mycken tid åt att gifta ihop sig med Idea.

− Det har varit fantastiskt att få vara med om att skapa Sveriges största och starkaste oberoende arbetsgivarförening, säger Leif.

Ett nytt strategiskt ramverk ska göra Fremia attraktivt för fler. Profilen är att bli den naturliga hemvisten för medlemmar med stort engagemang. Fremia samlar konsumentkooperationen, en stor del av civilsamhället, idéburna välfärdsverksamheter, ideella organisationer och så statliga Samhall, som med hjärta arbetar med ett statligt uppdrag. När Fremia växer kan medlemsorganisationerna ta en större plats i arbetsgivarvärlden men också i samhällsdebatten.

Tillväxt en prioritet

I verksamhetsplanen för 2021 ligger att attrahera företag inom branscher som tidigare inte varit intresserade av Fremia. Ett exempel är jurist- och advokatbyråer och företag inom media, kommunikation och kreativa näringar.

− Vi trodde länge att det var omöjligt. Många byråer med delägarskap har andra system för lön och pension.

Fremia har fått ett genombrott med Familjens Jurist och JUSEK och även kollektivavtalet för media, kommunikation och kreativa näringar som tagits fram i samarbete med DIK och genererat ett antal medlemmar i Fremia.

− Det skickade en signal om att ingen bransch är speciell i den meningen att alla vill ha trygga anställningsformer och kollektivavtal. Fremia vill teckna kollektivavtal inom alla branscher. Egenföretagarna inom den nya ekonomin ska fångas upp. Frågan om pensionerna är viktig här. Många “kör i diket” av ren okunskap istället för att lära sig planera för en dräglig pension.

Samarbetet med Famna – Riksorganisationen för idéburen välfärd och Forum – idéburna organisationer med social inriktning blir nu tätare. Samtidigt är det ingen hemlighet att också där finns verksamheter som Fremia gärna välkomnar som medlemmar till sig.

− Så vi säger helt ogenerat: vi har ett erbjudande. Det ni får hos oss gör er starkare och ger möjligheter att bedriva intressepolitik. Debatten idag talar i vår riktning. Våra frågor är de som är aktuella i samhället; demokratiska företag och organisationer som vill någonting mer än bara tjäna pengar får hos oss en plattform för att agera i viktiga samhällsfrågor.

Men det är inte tillväxt till varje pris. Hänger du med Fremia så måste du ställa upp på grundläggande värderingar.

− Vi ska vara lite tuffa mot våra medlemmar. Se till att de håller kursen. Stötta arbetsgivare så att de blir bättre. De nya stadgarna är uppfordrande − de manar till positiv mångfald, till att ta avstånd från exkludering och diskriminering.

− Vi kommer säga nej till medlemsförfrågningar om vi upplever att företaget inte vill arbeta efter det strategiska ramverket.

Stark röst i debatten

Ökad tillväxt är en prioritet och innebär fler specialister, flera rådgivare, ökade resurser för att stötta medlemmarna och bli en starkare röst i samhällsdebatten.

− Vi ser redan att vi allt oftare bjuds in till samtal med ministrar och till utskott i riksdagen. De vill höra vad vi har att säga. Många medlemmar klarar det här själva. Andra, inte minst många små verksamheter inom civilsamhället, behöver en samlad röst. Ett område där det finns behov av en stark röst är vård och omsorg.

− Det är ju barockt att slaget har stått mellan fortsatt ensamrätt för offentliga sektorn och privatisering. Det är den största privatisering som har gjorts i vår del av världen och under den fick ytterst få stiftelser, ideella aktörer och kooperativa företag fäste.

Privatiseringen gav en del medarbetarägda företag. Efter några år köptes de flesta upp eller försvann på grund av upphandlingsregler.

− Vi vill se ett större stöd från samhället och de fackliga organisationerna för fler medarbetarägda företag. Och jag tror att vi kommer att få se det. Då blir vår roll att lösa frågan om hur kollektivavtalen ska se ut. Det kan bli ett stort genombrott.

Fremia löser konflikter

Vad innebär “oberoende” för Fremia?

− Dels att vi är såväl partipolitiskt som religiöst obundna. Det är faktiskt nytt i stadgarna. Vi var det också tidigare, men nu är det tydligare formulerat. Och dels att vi är oberoende från jätten Svenskt Näringsliv. Vi står på egna ben.

Oberoendet handlar också om inställningen till arbetsgivarfrågor.

− I vår grundidé ligger ju att vi löser konflikter mellan parter − vi skapar dem inte. Vi tycker det är viktigt med kollektivavtal och ser att vi kan bidra till att modernisera vissa kollektivavtal så att de passar bättre in på en differentierad arbetsmarknad.

Leif har alltid satt kollektivavtalen högst på piedestalen. Fremia uppmuntrar medlemsföretag att inte ha affärsförbindelser med företag som inte tecknar kollektivavtal.

− De som inte har det ska tvingas att komma till oss och teckna kollektivavtal. Annars får de inte sälja till de våra menar vi. Fremia bejakar starka fackföreningar och uppmuntrar en hög organisationsgrad. Leif förklarar innebörden i det som Fremia kallar “social hållbarhet”.

− Nöjda medarbetare, med bra och anständiga avtal är det bästa för våra medlemsföretag. Det ger förtjänst i slutändan. Vi vill ha motparter med muskler så att vi vet att det vi gör upp också kan hållas. Vi har ju aldrig haft en laglig konflikt, vare sig lockout eller strejk.

Leif vill använda ordet medkraft när han beskriver Fremia, istället för motkraft. Medkraft är att utveckla demokratin istället för att begränsa den.

− Vi är ju fortfarande små; 145 000 anställda i 5 000 företag. En förebild för oss är arbetsgivarorganisationen Virke i Norge. De startade med ambitionen att samla sektorer som inte passade i den norska arbetsgivarföreningen. De har växt till sig rejält och spelar en mycket aktiv roll i samhällsdebatten där.

Corona och digitalisering

− Vi ser på tjänstemannasidan att allt fler nu jobbar hemifrån. Vi ser också inom föreningslivet att digitala stämmor med 100-tals deltagare fungerar ganska hyggligt.

Parallellt ser Leif ett stort sug efter fysiska möten, samtalet under vilket vi kan se varandra i ögonen. Corona har gett en fortsatt tillströmning i ideella organisationer och till facket.

− Många förstår att samverkan och gemenskap, det är nog inte så dumt när vi känner oss små och ensamma under coronatiden. Civilsamhällets organisationer har visat muskler under året och gjort insatser som imponerat.

− Genom idrotten, kyrkan, Rädda Barnen, Röda Korset och alla andra idéburna organisationer. Det har också växt fram nya personliga initiativ, ofta på sociala medier, som vuxit till stora rörelser. Det gäller till exempel stöd till hemlösa och att underlätta aktiv fritid för barn och ungdomar.

Samhället ska inte bara uttrycka välvilja, anser Leif, utan också ge resurser. Det behövs pengar till fotbollar och ridanläggningar även om mycket av arbetet bedrivs ideellt.

Delningsekonomin föder omvandling

Delningsekonomi, arbete via digitala plattformar och omvandling av ekonomin i stort ger otrygghet för många anställda. Där blir det diskussioner om arbetstidsfrågor; delade turer anställda som rings in som springvikarier. Nya tider kräver nya anställningsformer.

− Mycket av det som finns kommer att bestå. Men vi kommer att se komplement, kombinationer och det blir vanligare med tillsvidareanställningar med omställningsskydd. Fremia kommer här att vara med och stötta enligt samma grundprinciper: trygghet för de anställda medför att de gör ett bra jobb för medlemsorganisationerna.

Leif ser positivt på nya LAS, lagen om anställningsskydd, såväl för medlemmarna som för deras anställda.

− LAS underlättar för de fackliga organisationerna, inte minst vad gäller omställningsfrågorna. Den svenska modellen bygger ju på att bejaka företags växande. Läggs företagen ner ska de anställda värnas så att de har chansen att gå vidare, till nytt arbete där det kan vara ny teknik som är basen.

Digitaliseringen pågår sedan länge inom traditionella tjänstemanna- och arbetaryrken. Teknikutvecklingen de senaste 40 åren har varit enorm. Idag är det inom vård och omsorg som de flesta fysiskt tuffa jobben återfinns − inte i fabriker och industri.

− När du lämnar in bilen fäster mekanikern 10 sladdar på fordonet, ungefär som om du kommer in på intensivvård. Ungefär så ser det ut inom industrin. Istället för manuellt arbete blir det övervakning av processer − som i sig är en form av artificiell intelligens.

Är du optimist?
− Det är jag av naturen. På gränsen till naiv, men hellre det än tvärtom. Och man måste ha bra kondis och lite is i magen för att kunna bäras av optimismen. Tror vi på något i hjärtat så brukar vi också lyckas − även om det inte blir exakt som vi tänkt oss. Flera var tveksamma till att det skulle lyckas att skapa Fremia − och visst var det lite upp och ner på vägen, konstaterar Leif.

− Men nu är vi här!

Ett glatt konstaterande från en 65-åring som 1976 gick från att vara pappersbruksarbetare till att arbeta heltid med sina hjärtefrågor. Och det fortsätter. Myspys med rådjur och barnbarn finns det tid till, trots att Leif är ordförande i Fremia, styrelseledamot i Folksam Sak och även ordförande i Kooperativa förbundet, KF och Fonus.

− Än på ett tag hoppas jag slippa bli slutkund hos Fonus, avslutar Leif med sin alldeles egna, underfundiga humor.