Idag publiceras vår studie Idéburna skolor och fristående skolhuvudmän. Det kan faktiskt vara den första kartläggningen som gjorts om idéburna skolors utveckling sedan friskolereformen. Vi vill att den ska vara ett bra kunskapsunderlag för politiska beslut oavsett partifärg.

För oss är det intressepolitik, men för politikerna är det ju politik.

Ny studie: Idéburna skolor och fristående skolhuvudmän.

Studien tar bland annat upp problem som har att göra med själva gränsdragningen för vad som över huvudtaget är en idéburen skola. Dessa frågor diskuteras också utförligt exempelvis i propositionen En politik för det civila samhället (prop 2009/10:55) och i den pågående utredningen Idéburna aktörer i välfärden (Fi 2018:04).

Fyra orsaker till att aktiebolagsskolor ökar på de idéburna skolornas bekostnad

1) Ekonomiska incitament att expandera

Incitamenten för att driva verksamheten skiljer sig drastiskt mellan aktiebolagsskolor och idéburna. Den ersättning som en fristående skola får, skolpengen, är beräknad på den genomsnittliga kostnaden för en normalelev i respektive kommuns skolor.

Ett aktiebolag använder ofta en del av dessa pengar till vinstutdelning och till att bygga upp ett kapital som används för att starta nya skolor eller köpa upp befintliga. Överskottet från verksamheten skapas huvudsakligen genom den låga lärartätheten hos aktiebolagsskolorna.

2) Runt aktiebolagsskolorna finns en struktur av stöd

Runt aktiebolagsskolorna finns en organisatorisk apparat för juridiskt stöd och opinionsbildning. Friskolornas riksförbund organiserar alla fristående huvudmän men är i realiteten inriktat på aktiebolagsskolor, bland annat genom ett omfattande juridiskt stöd och politisk lobbyverksamhet för att stärka aktiebolagsskolornas position.

3) Aktiebolag gynnas generellt framför andra juridiska ägandeformer

Aktiebolagskolor har generellt sett enklare att få startkapital och juridiskt stöd än idéburna skolor. Detta hänger samman med att aktiebolag generellt sett gynnas på bekostnad av andra juridiska alternativ, som kooperativ (som ofta drivs i ekonomiska föreningar).

4) De stora aktiebolagskoncernerna har vuxit snabbast vilket skapat stordriftsfördelar

Flera av aktiebolagsskolorna är stora koncerner som driver många skolor. Skolpengen går till koncernnivån som sedan fördelar ut pengarna till skolorna. Det innebär att koncernerna sitter på ett stort kapital, som också byggts upp genom tidigare vinster, som kan användas för att bilda och köpa upp nya skolor.

Kongressen följs av både lokala och nationella medier.

Nu är vi på Socialdemokraternas fyrtionde partikongress i Örebro för att berätta om detta. Här träffar vi många vänner och bekanta bland arbetsmarknadens parter och även representanter för medlemmar. Vi knyter också nya kontakter förstås. Mycket roligt.

Fortsättning följer.