Den största oberoende arbetsgivarorganisationen som vill ha Sveriges nöjdaste medlemmar

Konsten att bygga en ny organisation i skuggan av en pandemi, i ljuset av en bildskärm, under brinnande avtalsrörelse och med en arbetsmarknad som görs om från grunden. Det sammanfattar ganska väl Fremias första år. En hel del är gjort, annat kvarstår att göra. "Vi skruvar fortfarande på många av våra interna processer. Målet är att bli den bästa arbetsgivarorganisationen i Sverige – med de nöjdaste medlemmarna", säger vd Petter Skogar.

Fremia är redan Sveriges största, oberoende arbetsgivarorganisation. Men det stannar inte där. ”Stolt men inte nöjd” kan få summera Petters egen utvärdering av Fremias första år:

– Vi har hunnit med mycket på bara ett år, men vi är långt ifrån färdiga. Det handlar inte bara om att vara stora, även om det är en styrka i sig när vi förhandlar kollektivavtal och bedriver intressepolitik. Det som ligger längst fram på min näthinna är att vi varje dag ska förtjäna våra medlemmars förtroende, säger han.

En viktig utgångspunkt för det arbetet är medlemsundersökningen som Kantar Sifo genomförde på Fremias uppdrag under våren 2021.

– Undersökningen visar att våra medlemmar i stort är nöjda med vårt arbete, vilket är jättekul. Vi fick också mycket bra konstruktiv feedback och önskemål från medlemmarna, som vi tar med oss i vår fortsatta utveckling.

Fremias breddade uppdrag

Fremias huvudverksamhet är att teckna konkurrenskraftiga kollektivavtal och ge medlemmarna bästa möjliga rådgivning och arbetsgivarservice. När Fremia bildades 1 januari 2021 utvidgades arbetsgivarorganisationens uppdrag till att även bli en intressepolitisk organisation för kooperativa företag och hela den idéburna sektorn. Det innebär att Fremia arbetar med påverkan och opinionsbildning för att medlemmarna ska kunna utvecklas och växa.

Två konkreta exempel är att Fremia vill stärka det kooperativa företagandet genom ett långsiktigt engagemang i föreningen Svensk Kooperation och att Patrik Schröder har rekryterats med ansvar att samordna civilsamhällets gemensamma frågor.

– I dag består Fremiafamiljen av nästan 5 300 engagerade medlemsorganisationer. I takt med att vi knyter till oss fler medlemmar måste vi också leverera mer och bättre arbetsgivarservice – i bred bemärkelse. Därför har vi under året stärkt upp kansliet med nya rådgivare och flera tjänster inom kommunikation.

– Sammantaget innebär det att vi kommer att kunna leverera ännu mer på våra löften. Vi har börjat ta mer plats i den offentliga debatten och har även ökat synligheten i våra egna kommunikationskanaler. Allt för att driva viktiga frågor som påverkar våra medlemmar.

I takt med att vi knyter till oss fler medlemmar måste vi också leverera mer och bättre arbetsgivarservice.

Tillsammans med fem andra av civilsamhällets paraplyorganisationer var Fremia en av krafterna bakom Nystaprojektet. I slutrapporten som lanserades i juni 2021 finns över 100 förslag på hur civilsamhället kan bidra till en starkare demokrati och en mer hållbar samhällsutveckling. Trots avlagd slutrapport fortsätter Nysta att vara en bred samarbetsplattform för civilsamhället och Fremia är fortfarande involverade i arbetet. Flera av de frågor som togs upp i Nystarapporten har fått gehör inom politiken. Till exempel fick Fremia under hösten 2021 frågan från Arbetsförmedlingen om att hålla ihop en samverkansgrupp kring den idéburna sektorns bidrag till arbetsmarknadspolitiken.

– Det samarbetet har nu kommit en bra bit på väg, samtidigt som Arbetsförmedlingen har fått ett par regeringsuppdrag inom samma område. Utöver det har det tagits viktiga steg i frågan om den så kallade internmomsen, som är avgörande för många organisationer inom idéburen sektor. Och regeringen har lagt fram en proposition om idéburen välfärd. Allt detta fanns med som förslag i Nystarapporten och är frågor som Fremia har fortsatt att driva, konstaterar Petter.

Corona drev på digitalisering

Många av Fremias medlemmar drabbades ekonomiskt på olika sätt av coronapandemin även under 2021.

Vissa såg stora bortfall i sin verksamhet, för en del stängdes den helt. För andra var det precis tvärtom med ökad arbetsbelastning, samtidigt som sjukfrånvaron ökade.

– Pandemin innebar ett ökat tryck på vår rådgivning under både 2020 och 2021.

Pandemin satte också fart på digitaliseringen, både hos Fremia och hos våra medlemmar. Många av Fremias utbildningar under 2021 hölls exempelvis digitalt på grund av coronapandemin. Som en del i digitaliseringsresan är Fremia mitt uppe i ett byte av medlemsregister (CRM).

– Det kan låta alldagligt och lite tråkigt, men det är en avgörande pusselbit i vår digitalisering. Med syftet att ge ännu bättre service till alla våra medlemmar – stora som små. Sedan finns det sekundära mål, som att förenkla vardagen och arbetsmiljön för mina medarbetare på kansliet.

Allt kan inte digitaliseras.

Digitaliseringen är en process som bara har börjat och som vi alla kommer att behöva fortsätta arbeta med nu framåt, poängterar Petter. Inte minst gäller det Fremias satsningar på digital arbetsgivarservice.

– Men allt kan inte digitaliseras. För att avtala fram konkurrenskraftiga kollektivavtal, som är till största möjliga nytta för våra medlemmar, behövs kvalificerad förhandlar- och specialistkompetens inom en rad olika områden. Likaså för att företräda medlemmar i centrala förhandlingar och ge anpassad rådgivning.

Ny svensk modell

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter tar ansvar för att komma överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. Just nu moderniseras modellen i grunden och startskottet blev PTK:s och Svenskt Näringslivs överenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Avtalet kommer att bli normerande för hela arbetsmarknaden och därmed även för Fremias medlemmar. Överenskommelsen innebär i korthet att lagen om anställningsskydd (LAS) skrivs om så att arbetsgivarna ges ökad flexibilitet och lägre kostnader i samband med uppsägningar och i utbyte ges anställda kraftigt utökade möjligheter till kompetensutveckling och omställning.

– Min förhoppning och tro är att det nya systemet kommer att bli bra både för oss arbetsgivare och för de anställda. Arbetsgivarna får en ny arbetsrättslig ordning där delar av det som tidigare kritiserats är borta.

Eftersom den nya arbetsrätten tillmäter kompetens en större betydelse är det också fullt rimligt att vi ger våra anställda bra möjligheter att kompetensutveckla sig. Det nya systemet är betydligt bättre anpassat till dagens arbetsmarknad och globala konkurrens. Men det kommer också att kräva en del förändringar och anpassningar. Om det kommer vi löpande informera våra medlemmar om under det närmaste året.

Nu under året inleds förberedelserna inför avtalsrörelsen 2023. Det ser Petter fram emot:

– Det är i avtalsrörelser som vi inom partsvärlden verkligen lever upp, även om det också innebär mycket jobb. Själva avtalsrörelsen ligger en bit fram i tiden, men som med så mycket annat är ett bra förarbete en förutsättning för ett bra resultat. Till hösten drar vi i gång!

Text: Jonas Gustafsson

Bild: Dan Coleman