- Vi attraherar nya branscher och fortsätter att samla allt fler i civilsamhället, kooperationen och den idéburna sektorn. Nu ska vi ta Fremia till nästa nivå, säger Leif Linde.
Intervjun med Fremias ordförande Leif Linde görs samma dag som Putinregimen invaderade Ukraina.
– Vi hade styrelsemöte i morse. Precis när vi såg en ljusning, med en avklingande pandemi, kommer kriget till vår närmiljö. Telefoner surrar, sms plingar. Förberedelser för flyktingmottagningar, insamlingar till behövande, placeringar på börsen, livsmedelsimport, drivmedel, el – de frågorna flög rakt in i rummet. Dagordningen kunde trots det genomföras.
Tredje sektorn har verkligen visat vilket kitt den utgör i samhället.
Fremia är vant vid och fött under kris. Pandemin har präglat Fremias första år – på både gott och ont. Leif:
– Medlemsföretag och organisationer har i kraft av sin övertygelse och sina uppdrag klivit fram ordentligt under krisen med olika insatser. Tredje sektorn har verkligen visat vilket kitt den utgör i samhället.
– Trots covid har vår strategi fungerat och vi är närmare vår vision. Vi har haft en stark tillväxt av nya medlemmar. Vi har också kunnat anpassa oss och har arbetat mer digitalt med utbildningar och hybridstämmor, där medlemmar har varit närvarande både på plats och digitalt.
Digitalt genombrott
Det digitala genombrottet, påskyndat och förfinat under två års pandemi, har de facto fördjupat demokratin och kapat kostnader, exempelvis för resor.
– Vi har aldrig haft så många medlemsföreträdare, från norr till syd, på stämmorna som under de här åren. Jag ser framför mig en ökad digital satsning på utbildningar och hybrida stämmor. Det är positivt, inte minst för dem som bor i utkanterna av vårt avlånga land.
Fremia som arbetsgivarorganisation och medlemmarna har snabbt anammat den nya möteskulturen. 24 månaders pandemi har i en rasande fart drivit på utvecklingen.
– Den har underlättat för anställda som kan vara närvarande till 100 procent från olika platser. Vi har också sett en kombo av att jobba hemifrån och på kontoret. Leif påpekar att det stora flertalet medborgare inte kan arbeta på detta säkra sätt. Chaufförer, personal inom äldreomsorg och lärare har varje dag tvingats utsätta sig för smittrisk.
En risk och en tendens som Leif ser när vi går tillbaka till arbetsplatserna är att vi ramlar tillbaka i gamla könsroller.
– Här får vi vara observanta så att inte kvinnorna blir kvar i distansarbete i högre utsträckning än männen.
Stora krav
Pandemin har ställt extra höga krav på Fremias medlemsservice. Behoven ökade drastiskt under 2021. Utökade resurser har gjort att såväl nya som gamla medlemmar tagits väl om hand.
Vad har Fremia i kikaren för att leverera ännu mer medlemsnytta för ännu fler medlemmar?
– Det vi laddar för är att lyfta Fremia ytterligare en nivå med målet att bli Sveriges starkaste oberoende arbetsgivarorganisation för medlemmar som drivs av stort engagemang. Det krävs stora investeringar i teknik genom digitalisering och ökad användning av AI för att kunna möta en allt större medlemskrets – och att kunna göra det med hög kvalitet. Det frigör tid för personliga samtal för de riktigt kniviga frågorna.
Jag är väldigt glad över nyfikenheten och viljan till samarbete som sker inom ramen för Fremia.
Samhället förändras i expressfart och vi förväntar oss service i samma takt. Permanent förändring är normaltillståndet. Arbetsmarknaden, sättet att se på och bedriva arbete, tvingar fram nytänkande vad gäller service. Avvägningar får trimmas in mellan modern självbetjäning, chattfunktioner, att få prata med någon eller få stöd på plats.
– Vi kan gå in i förhandlingsstöd även under längre perioder, berättar Leif och fortsätter:
– Under pandemin hade vi till exempel medarbetare på heltid i Strömstad för att stötta gränshandeln där. Den kapaciteten, med mobila supportteam, ska vi bygga ut.
Vad har varit roligast under året?
– Jag är väldigt glad över nyfikenheten och viljan till samarbete som sker inom ramen för Fremia, mellan stora kooperativa företag och små ideella föreningar. Det är fantastiskt att vår bredd fungerar!
Som exempel ger Leif att ideella företrädare stod för hälften av inläggen på det styrelsemöte som han just kommer ifrån och hälften från de stora, kooperativa företagen.
– Det betyder att ingen är förmer än någon annan i vår styrelse. Vi har på bara ett år utvecklat en fördjupad känsla för att hjälpas åt när vi ska komma till beslut. Ett engagerat inlägg från någon på den ideella sidan får stöd – och tvärtom.
Besvikelse och hopp
Leif kan inte dölja sin besvikelse över att Fremia inte har kommit närmare ett samgående med Arbetsgivaralliansen. Fremia har kommit med inviter och haft en del positiv samtal. Men de har inte nått ända fram.Hur ser samarbetet ut med andra organisationer, är det rimligt att tänka sig att Famna och Forum går ihop med Fremia? Leifs svar kommer snabbt.
– Vi är redan sambos och planerar för nästa steg. Det är ett slöseri med resurser när idéburna företag, organisationer och föreningsliv visar upp en splittrad fasad. Vi är väldigt aktiva här och säger: ”tycker ni att det är mer tilltalande hos oss så kom hit.” Vårt erbjudande är starkt.
Och, lägger Leif till:
– Ju fler som kommer till oss, desto mer kan vi investera i och vitalisera Fremia. Till exempel med fler specialister som kommer medlemmarna till godo. Det blir också lättare att stödja de medlemmar som vill driva intressefrågor tillsammans.
Det tog en ”bra stund” innan Idea och KFO kunde gå samman. Under året hoppas Leif Linde se ytterligare några rejäla genombrott så att Fremiafamiljen kan härbärgera fler organisationer som vill samverka på olika sätt.
Alla branscher vill ha ordning
Fremia har också som långsiktig ambition att rekrytera medlemmar från branscher som traditionellt sett inte har varit så kollektivavtalsbenägna, som exempelvis PR- och reklambyråbranschen, där många företag är partner- eller medarbetarägda.
– Alla branscher mår väl av trygga anställningsformer och kollektivavtal. Ordnade arbetsförhållanden och en schysst arbetsmiljö är inte bara bra för medarbetarna. Det är även bra för företag och organisationer. Det blir ett rättesnöre som inverkar positivt på affärerna.
Här sneglar Fremia inte på konkurrenterna utan går in för att med hjärta och kunskap erbjuda sina egna tjänster.
– Det dyker ständigt upp områden där vi måste hitta former för kollektivavtal. Vi har egenanställda, gigekonomins olika former – ibland en ganska rörig arbetsmarknad där kollektivavtal skulle ge ordning och reda.Och det efterfrågas allt oftare.
Alla branscher mår väl av trygga anställningsformer och kollektivavtal. Ordnade arbetsförhållanden och en schysst arbetsmiljö är bra både för medarbetarna och för organisationerna.
Fler och fler företag, inte minst de små, upptäcker att det är underbart att någon annan kan hjälpa till med att skapa denna ordning och reda, och ta hand om exempelvis frågor kring försäkringar och pensioner – dessutom på ett kostnadseffektivt sätt.
Många drar en lättnadens suck när de ser hur mycket som med kollektivavtal kan skötas per automatik. Den rädsla som Leif tidigare har noterat inför fackligtinflytande ser han nu erodera.
Trygghet i en volatil tid
Regeringens förslag om att det offentliga ska kunna prioritera idéburen verksamhet i upphandlingar – gör vi vågen eller bidde det bara en tumme?
– Sveriges kommuner är alldeles för dåliga på att utnyttja de möjligheter som den nuvarande lagstiftningen redan ger. Idéburen välfärd är hållbar, trygg och kvalitativt långsiktig. Det finns många exempel på att upphandlingar där bara den sista kronan räknas inte är lyckosamma. Det blir räddningsaktioner där regionen frågar om de idéburna vill komma tillbaka. Leif konstaterar att Sverige är unikt i världen i att, relativt hämningslöst, ha släppt lös en resursstark privat sektor inom välfärden.
– Men allt sådant går att rätta till och tongångarna från politikerna är mer positiva nu än för bara ett år sedan, vilket propositionen om idéburen välfärd är ett tecken på. Kanske det våras för demokratiska alternativ till de stora privata koncernerna som nu dominerar inom vård och omsorg.
Text: Christian Wigardt
Bild: Annette Palm-Wigart