Fremia trappar upp arbetet inom beredskap
Civilsamhället, kooperationen och den idéburna sektorn är avgörande för Sveriges beredskap. Men hela sektorn behöver också rustas. Därför växlar Fremia upp såväl stödet till idéburna arbetsgivare som de intressepolitiska insatserna för att stärka sektorns möjligheter att bidra. Nu pågår Beredskapsveckan som sätter fokus på Sveriges motståndskraft.
Att civilsamhället har en central roll i Sveriges beredskap råder det i dag bred enighet om. Det framgår av Fremias medlemsundersökning Fremiabarometern, där såväl viljan som behovet av att bidra till beredskapen är tydligt. Det framgår också av den valenkät som Fremia genomförde tillsammans med Giva Sverige och Ideella Sverige inför årets val, där samtliga riksdagspartier lyfte fram civilsamhället som en avgörande del av Sveriges civila beredskap.
Idéburen sektor avgörande aktör
I Försvarsberedningens delbetänkande som kom i juni pekas civilsamhället ut som en viktig aktör i utvecklingen av Sveriges civila försvar och därmed av totalförsvaret. Sveriges motståndskraft bygger inte bara på myndigheter och militärt försvar, utan också på starka lokalsamhällen och ett starkt civilsamhälle. Därför är beredskapsfrågan så viktig för Fremia.
– När samhället utsätts för påfrestningar är ofta våra medlemmar först på plats, eftersom de hela tiden finns nära människor. Det handlar om allt från omsorg och sociala insatser till folkrörelser, trossamfund, kooperativa verksamheter och de frivilliga försvarsorganisationerna. Därför är det så viktigt att staten ser till att inkludera den idéburna sektorns arbetsgivare i de här frågorna, säger Petter Skogar, vd för Fremia.
Arbetsgivare: gräv där du står
För många arbetsgivare kan beredskapsfrågan kännas omfattande och krånglig att ta sig an. Men arbetet behöver inte börja med stora investeringar eller avancerade planer. Det viktigaste är att identifiera vad verksamheten måste kunna upprätthålla vid en kris och hur organisationen ska fungera om något allvarligt inträffar.
Fremia har under året tagit fram nytt rådgivningsstöd om arbetsgivarens ansvar för beredskap och en vägledning för medlemmarna.
Se till att ha rutiner
Beredskap innebär ytterst att säkerställa verksamhetens förmåga att fortsätta fungera vid störningar, kriser eller i värsta fall krig. Konkret kan det exempelvis handla om att se till att man har koll på sin kontinuitetsplanering, personalförsörjning, krisorganisation, informationssäkerhet och samverkan med andra aktörer.
– Som arbetsgivare behöver man ställa sig några grundläggande frågor: Vilka funktioner måste alltid fungera? Hur påverkas vi som organisation om personalen inte kan ta sig till jobbet? Har vi rutiner för att hantera en allvarlig händelse? För idéburna verksamheter handlar det också om att förstå vilken samhällsnytta man förväntas upprätthålla i en kris och att planera utifrån det, säger Jonna Eriksson, rådgivare och förhandlare på Fremia.
Många av Fremias medlemmar bedriver verksamheter som är avgörande för samhällets funktion, exempelvis inom vård, omsorg, utbildning, arbetsintegration och sociala insatser. För dessa verksamheter blir beredskapsarbetet en del av det ordinarie arbetsgivaransvaret, och en del i att uppfylla eventuella avtal med kommuner eller andra offentliga aktörer.
– Beredskap är inte ett separat projekt vid sidan av verksamheten. Det handlar om att bygga robusta organisationer som kan fortsätta bedriva verksamhet och hjälpa människor även när samhället utsätts för stora påfrestningar, säger Jonna Eriksson.
Fremia driver på för bättre förutsättningar
Samtidigt visar Fremias medlemsundersökning Fremiabarometern att många idéburna verksamheter har svårt att prioritera beredskapsarbetet. Nästan två av tre uppger att de saknar ekonomiska förutsättningar att arbeta med beredskap och fyra av tio saknar helt en beredskapsplan.
Kris och beredskap är till stor del lokala frågor. Men många av Fremias medlemmar vittnar om att civilsamhället inte blir inkluderade i kommuner och regioners praktiska beredskapsplanering, -information eller aktiva övningar.
För Fremia är därför beredskap en viktig påverkansfråga. 2025 blev Fremia medlemmar i Folk och Försvar och vi har gjort flera inspel till den pågående Försvarsberedningen. Fremia deltog också som särskilt inbjuden organisation, och enda civilsamhällesrepresentant, vid ett rundabordssamtal i riksdagen med Försvarsberedningens ordförande Jörgen Berglund (M).
Under årets Almedalsvecka förde vi samtal med flera ledamöter i Försvarsberedningen. Mikael Oscarsson (KD), bjöds in som talare på Fremias beredskapsseminarium på Civilsamhällesarenan (finns att se i efterhand). Samtal fördes också med Peter Hultqvist (S).
Beredskapsarbetet fortsätter och fördjupas
Fremias dialog med politiken, bland annat med Försvarsberedningen, kommer att fördjupas framåt.
– Vi arbetar aktivt för att våra medlemsgrupper ska inkluderas mer systematiskt i beredskapsplaneringen. Samverkan mellan offentliga aktörer och idéburna verksamheter måste stärkas generellt, det ger en robustare motståndskraft i händelse av kris, säger Emma Kristensson Bennwik, samhällspolitiskt ansvarig hos Fremia.
Beredskap är ett varje dag-projekt
För Fremia är huvudbudskapet under Beredskapsveckan att beredskap inte kan skapas först när krisen är här. Den byggs genom långsiktigt arbete, starka idéburna arbetsgivare och nära samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och civilsamhälle.
– I det arbetet har Fremias medlemmar redan en nyckelroll, konstaterar Petter Skogar.
För Fremias medlemmar: Råd och stöd om beredskap (inloggning krävs)
Mer om beredskap hos Fremia
Läs mer om beredskap på andra håll
